Den stora frågan

Arbetslösheten blir Den stora frågan framöver, både inom politiken och statsfinanserna. Sverige kommer att vara näst sämst i EU efter Polen 2008-2010 när det gäller utvecklingen på arbetsmarknaden om man räknar bort de ekonomier i Europa som har totalkraschat: de tre baltiska länderna, Irland och Spanien. Enligt EU-kommissionens prognos från 4 maj hamnar Sverige på sjunde sämsta plats bland de 27 EU-länderna om man ser till hur mycket arbetslösheten väntas öka.

Ökningen väntas bli 4,2 procentenheter till 10,4 procent 2010 (regeringen själv spådde 11,1 procent 2010 i sin vårproposition och en topp på 11,7 procent 2011). Prognoser är förstås särskilt osäkra i dessa tider, men det är jämförelsen med andra länder som är intressant.

Alla länder som Sverige vill jämföra sig med ligger bättre till: Nederländerna, Danmark, Tyskland och Finland. Tysk BNP väntas rasa 5,4 procent i år och bara stiga med 0,3 procent nästa år. Samtidigt faller svensk BNP mindre i år, med 4,0 procent, och ökar mer nästa år, med 0,8 procent, enligt kommissionens prognos. Ändå ökar den tyska arbetslösheten långsammare, med 3,1 procentenheter till 10,4 procent.

Sverige drabbas extra hårt när efterfrågan rasar i världen eftersom det är en öppen och exportinriktad ekonomi. Men även Nederländerna, Danmark, Tyskland och Finland är öppna och exportberoende ekonomier. Även de har sina kriser i finanssektorn.

Opposition och fack i Sverige kräver mer stimulansåtgärder. Men de svenska insatserna är bland de högre i Europa som andel av BNP och det kan inte förklara den svaga utvecklingen för arbetslösheten. Inte heller särskiljer sig Sverige med anmärkningsvärt lite arbetsmarknadsåtgärder.

Däremot skiljer sig näringslivsstrukturen mellan de fem länderna. Att Sverige har en stor fordonsindustri påverkar, men även Tyskland tillverkar en och annan bil. Hur stor tjänstesektorn utanför finanssektorn är spelar också roll när det gäller i vilken utsträckning andra branscher kan suga upp arbetskraft från ansatta exportföretag.

Flexibiliteten hos företag och fack kan också spela roll. I Tyskland använder man i stor utsträckning arbetstidsförkortning, Kurzarbeit. Utbildning eller arbetslöshetsunderstöd är möjligheter för resten av arbetstiden. Kanske är arbetsgivare i andra länder mer uthålliga innan de gör sig av med arbetskraft, eller kanske tror de på en ljusning fortare. Tyskland är mycket exponerat mot tillväxtekonomierna i Asien, som tros vända tidigt.

Själv förklarar finansminister Anders Borg skillnaden till Nederländerna och Danmark med att dessa länder har en betydligt flexiblare arbetsmarknad. Sverige har inte genomfört några reformer sedan 1998-1999 och har en stelare struktur. Det låter som ett löfte och ett uppdrag.

Arbetslösheten blir den stora frågan de kommande åren i politik och statsfinanser. Vi får vrida och vända på problemet för att förstå varför andra länder verkar lyckas bättre. Läget är allvarligt, men kanske inte helt överraskande.

Glanslösa sverige

Arbetslöshetens utveckling i EU

Ökning

2008–2010 Nivå

Land (%-enheter) 2010 (%)

1. Litauen 10,1 15,9

2. Irland 9,7 16,0

3. Spanien 9,2 20,5

4. Estland 8,6 14,1

5. Lettland 8,5 16,0

6. Polen 5,0 12,1

7. Sverige 4,2 10,4

8. Storbritannien 3,8 9,4

9. Ungern 3,4 11,2

9. Nederländerna 3,4 6,2

11. Belgien 3,3 10,3

11. Österrike 3,3 7,1

11. Danmark 3,3 6,6

14. Tyskland 3,1 10,4

…

17. Frankrike 2,9 10,7

17. Finland 2,9 9,3

19. Italien 2,6 9,4

Källa: EU-kommissionens prognos den 4 maj.