Det nöjda facket

Under 20 års tid arbetade vi för att förhindra att det lilla sjukhuset S:t Göran skulle läggas ner och att det skulle behålla statusen som akutsjukhus”, säger Kevin Thomson, fackförbundet Kommunals ombud på S:t Göran.

Han bidrog till att den socialdemokratiska landstingsmajoriteten, efter regimskiftet 1994, lade tankarna på avbolagisering på hyllan. Facken ville få arbetsro och pröva den då nya driftsformen. När sjukhuset senare såldes till Bure hade facken också ett finger med i spelet. De fackliga organisationerna ville ha en långsiktig ägare som kunde låta de anställda behålla de förmånliga villkoren i de offentliganställdas avtal.

“Stirrar sig blinda på ägandet”

Kommunals lokala fackombud på S:t Göran, har också en betydligt mer positiv inställning till vinstdrivande bolag än andra medlemmar i förbundet.

“Allt för många stirrar sig blinda på ägarfrågan. Men som jag ser är det varken driftsform eller ägare som är det centrala. Det finns bra och dåliga arbetsgivare inom alla organisationsformer”, säger Kevin Thompson. Han önskar sig i stället i första hand en bättre verksamhetsuppföljning och kvalitetskontroll ute i landet. Dålig sjukvård ska inte få passera obemärkt, oberoende av vem som driver den. Ett område han särskilt vill syna är de korta anställningstiderna.

S:t Göran har haft ett förhållandevis gott personalläge med mindre personalrörlighet jämfört med andra Stockholmssjukhus. Skillnaden beror bland annat på arbetsklimatet och att den privata formen lockar människor som vill pröva något nytt. Men den som i så fall trodde på radikalt nya grepp blir antagligen besviken – den nya ägaren Capio har tvärtom inte genomfört några stora förändringar.

“Det spelar ingen roll vem som äger oss, eftersom det är patienten som vi bryr oss om. Vi vill göra ett bra jobb, helt enkelt. Om vi inte kan erbjuda de anställda högre lön kan de åtminstone få inflytande på sin arbetsplats”, säger Kerstin Stålskog, chefsjuksköterska på hjärtkliniken.

Enligt personalen på S:t Göran har ägarskiftet tvärtom nästan gått dem helt förbi, åtminstone vid en jämförelse med de genomgripande ändringarna som gjordes året före bolagiseringen 1994. Då var oron som störst bland de anställda, och bristerna i organisationen som mest synliga.

“Det var en stor förändring när vi fick fatta egna beslut och själva kände att vi bestämde över vårt eget arbete. Beslutsvägarna blev kortare, och fick plötsligt lära oss att ta eget ansvar”, säger Kerstin Stålskog.

Handelsutbildning

“Med tiden har ledningsstrukturen blivit allt tydligare, och sjukhuset satsar mer på utbildning. Bland annat ska jag, liksom andra sektionsansvariga, delta i Handelshögskolans chefsutbildning, säger Lennart Wennerström, överläkare på S:t Görans hjärtklinik.

Driftsformen, privat eller offentligt, är samtidigt inte det centrala när specialisterna letar positiva förebilder.

“När vi skulle bygga upp en ny hjärtintensiv avdelning, såg vi oss omkring och besökte landstingsägda sjukhus med fungerande verksamhet. Det är ju inte så att vi lever på en isolerad ö bara för att vi är det enda privata akutsjukhuset”, säger Lennart Wennerström.