Dystert och opålitligt

Förra veckans svärm av telekomrapporter gav klen tröst åt bolagens aktieägare. Med undantag för branschens stjärna Nokia var det idel förluster eller mycket magra vinster som presenterades. Ericssons brakförlust på över 30 miljarder kronor för helåret 2001 bleknar i jämförelse med amerikanska Nortels förlust på runt 280 miljarder kronor för samma period.

Någon snar bättring finns heller inte i sikte. Utsikterna för första halvåret i år är samstämmigt dystra. Några konkreta tecken på en återhämtning för marknaden finns egentligen inte, trots bolagens optimism inför andra halvåret i år.

Det enda utrustningsleverantörerna är eniga om är att försäljningen av mobiltelefoner kommer att öka. Förra året såldes mellan 380 och 390 miljoner enheter, och i år förväntas försäljningen stiga med cirka 10 procent, till cirka 430 miljoner telefoner. Men osäkerheten i prognoserna är mycket stor.

Tillväxten av nya abonnenter ligger i linje med de stora bolagens förväntningar och vid slutet av förra året fanns, enligt Ericsson, mellan 940 och 950 miljoner mobiltelefonanvändare i världen. I år spår bolaget att miljardvallen sprängs och att totalsiffran stiger till 1,15 miljarder.

Lätta och svåra spådomar

Att spå tillväxten av nya användare är relativt enkelt vid det här laget. Största osäkerheten ligger i hur länge tillväxten på de stora asiatiska marknaderna, främst Kina, kommer att pågå.

Det är betydligt svårare att förutse kundernas beteende när det gäller utbytestelefoner. Förra året var runt 45 procent av alla sålda telefoner ersättning för en gammal telefon. I år väntas den andelen växa till cirka 55 procent. Troligen är de uppskattningarna för låga. Framför allt i tredje världen förekommer en livlig handel med begagnade telefoner som sällan syns i statistiken.

Telefontillverkarna har hittills konsekvent överskattat användarnas önskan att byta upp sig till nyare modeller med fler finesser. Efter fiaskot med WAP-telefoner hoppas tillverkarna nu på de nya GPRS-telefonerna, som kan vara ständigt uppkopplade mot Internet och olika datatjänster.

Än är det för tidigt att säga om de nya datatelefonerna blir den framgång som tillverkarna hoppas. Om genombrottet för datatjänster som meddelande med ljus och bild inte inträffar under 2002, kommer förväntningarna på den kommande tredje generationens mobiltelefoni på skam. Det får avsevärda konsekvenser för hela branschen.

Prognoserna för mobila system är också dystra men kanske mer att lita på. Det beror på att köparna är stora företag, mobiloperatörer, och inte lättflyktiga konsumenter. Efterfrågan styrs i första hand av tillväxten hos mobiloperatörerna både vad gäller nya kunder och hur mycket varje kund ringer.

Visserligen togs leverantör-erna på sängen av det snabba fallet i efterfrågan på mobila system förra året, men telekomleverantörerna borde ha blivit visa av erfarenheten. Fortfarande måste dock varningsflagg höjas för de optimistiska tongångarna om andra halvåret.

En källa till oro är det stora raset i orderingången för Ericsson. Visserligen är orderstocken ungefär lika stor som för ett år sedan, men fallet på 43 procent i orderingången på systemsidan under det fjärde kvartalet är illavarslande – även om en stor del säkert rör fasta system snarare än mobilsystem.

Väntar på svar

Ericsson och Motorola står för de dystrare utsikterna där totalmarknaden spås krympa med upp till 10 procent. Nokia är något mer optimistiskt och tror på en i stort sett oförändrad systemmarknad i år.

Med tanke på Ericssons starka ställning på systemmarknaden och goda kontakter med alla de stora operatörerna borde företagets prognos för året vara rätt säker.

Men även om bolagens prognoser skulle stämma, så kvarstår frågetecknen för nästa år och framåt. Tillväxten kan komma tillbaka 2003, men hur det blir med de nya datatjäns-terna som ska driva efterfrågan på den nya 3G-tekniken, är än så länge skrivet i stjärnorna.