En dålig story

Sedan slutet av förra året har hushållens syn på svensk ekonomi successivt försvagats. Nu börjar allt fler konjunkturanalytiker att ifrågasätta den bilden, samtidigt som de kritiserar rapporteringen om den pågående konjunkturavmattningen i tidningar, TV och andra medier. Rapporteringen anses vara “ostrukturerad och missvisande” samt ha varit snar att dra negativa växlar på osäkra indikatorer.

Sven-Arne Svensson på Aragon Fondkommission tillhör de som kritiserar medierna. “Det som rapporteras är visserligen sant, men medierna gör ett synnerligen tveksamt urval”. Som exempel nämner han att media lyft fram att antalet varsel ökat något medan de i stort sett underlåtit att rapportera om den snabbaste sysselsättningsökningen på över 30 år. Samma kritik formuleras även av Jan Häggström på Handelsbanken, som hänvisar till att antalet nyanmälda lediga platser per vecka är lika många som summan av alla varslade under hela första kvartalet.

Grav okunnighet

Att då som vissa medier, eller snarare skribenter, gå så långt att de i stort sett jämför det nuvarande ekonomiska läget med krisen i början av 1990-talet gör att Affärsvärlden finner det lätt att instämma i kritiken. Det måste betraktas som antingen omdömeslöst eller som ett tecken på grav okunnighet att förmedla en sådan bild till de svenska hushållen, vilket publikationer som Dagens Nyheter och Dagens Industri gjort på nyhetsplats. Sveriges ekonomiska läge är i dag helt annorlunda än för tio år sedan med låga räntor, stigande sysselsättning och realinkomster som under de närmaste åren väntas stiga snabbare än på drygt 30 år.

Det är svårt att bedöma hur stor realekonomisk effekt medias negativa rapportering kan få. Vad som däremot är otvetydigt är den psykologiska effekten, vilket syns i flera av de indikatorer som dessutom används av medierna för att förstärka den bild man av allt att döma vill förmedla. Det kanske tydligaste exemplet på att annat än realiteter påverkar individers syn på ekonomin syns i undersökningen av hushållens inköpsplaner (HIP). Denna indikator anses ge en bild av hur hushållen planerar att konsumera under den närmaste framtiden.

I en av de ingående frågorna ombeds hushållen ge sin bild av hur den svenska ekonomin utvecklats under de senaste tolv månaderna, alltså ett slags historieskrivning. Tidigare har hushållen helt korrekt angett att svensk ekonomi blivit bättre, men i den senaste undersökningen publicerad i mars var det för första gången sedan just Asienkrisens dagar som fler tyckte att svensk ekonomi blivit sämre än som tyckte den blivit bättre under det senaste året.

Tungt ansvar

Fakta är givetvis att det varit precis tvärtom, med en BNP-ökning på drygt 3,5 procent även i fjol. Hur stor del av den mer utbredda pessimismen som kan tillskrivas TV:s och tidningars rapportering är svårt att bedöma, men med tanke på att huvuddelen av hushållen säkerligen inte läser bankernas konjunkturprognoser så faller ansvaret på medierna tungt.

Hushållen har fortfarande en positiv syn på sin egen ekonomi, en variabel som de säkerligen har bättre förutsättningar att bedöma och som tidigare varit en bättre indikator för hushållens framtida konsumtion.