En passiviserad fondvärld

Indexfonder fortsätter att öka i popularitet i takt med att den breda börsuppgången håller i sig. Samtidigt visar ny statistik att extremt få aktiva fonder över tid slår index.

Fonder som imiterar ett index har varit den snabbast växande kategorin ett bra tag, och i USA finns det flera mätningar som pekar på att passiv förvaltning nu sitter på mer kapital än aktiv förvaltning.

I Europa är andelen än så länge lägre och i Sverige ligger andelen indexfonder på 18 procent, enligt statistik från Fondbolagens förening. Under årets åtta första månader stod dock indexfonder för två tredjedelar av nettotillflödet till aktiefonder.

I realiteten är siffran också sannolikt högre då institutioner, som inte fullt ut återspeglas i siffrorna, ofta har en stor del indexfonder som en bas i sin portfölj.

Indexfonder blev populära på allvar när debatten om fondavgifter tog fart och många fick upp ögonen för vad avgifter gör med avkastningen. Totalt sett är aktiv förvaltning ett nollsummespel när utfallet jämförs med marknaden, alltså ett index. För varje fond som faktiskt lyckas slå index måste det finnas en som misslyckas. När avgifter, som ofta ligger på en procent eller mer per år, räknas in blir det ett negativsummespel jämfört med marknaden som helhet.

Facit förskräcker också. Det finns gott om forskning och data som visar på svårigheterna för aktiva förvaltare att slå vanliga indexfonder över tiden. Det gäller i synnerhet i perioder av breda och rätt ihållande börsuppgångar.

I analysföretagets Morningstars senaste Active/Passive-barometer jämförs aktivt förvaltade aktiefonder mot vanliga indexfonder i stället för ett index, vilket är vettigt eftersom även indexfonder har en avgift även om den är liten.

Resultatet är dock rätt nedslående för förvaltarskrået. I bara två av 66 undersökta kategorier så slog fler än hälften av de aktiva förvaltarna indexfonder över en tioårsperiod och i två tredjedelar av kategorierna nådde andelen aktiva förvaltare som slog indexfonden inte ens upp till 25 procent.

Bland de nordiska marknaderna klarade sig Norge bäst. Där gick aktiva aktiefonder bättre än indexfonden de senaste tio åren i 43,6 procent av fallen. Sverige och Danmark presterade betydligt sämre, 26,3 procent respektive 26,7 procent.

När man tittar på perioderna tre och fem år ser det lite bättre ut för professionella stockpickers. I Sverige slog 42,9 procent av aktiva fonder indexfonden över tre år och på fem år stiger siffran till precis hälften.

Anstormningen av indexfonder och börshandlade fonder, ETF:er, som alltid är indexfonder, har måhända gynnat spararna men kan leda till problem med dagens volymer. En effekt kan vara ökad volatilitet då bolag som stiger i kurs drar till sig mer indexpengar eftersom deras vikt i index ökar och indexfonden måste behålla aktiens vikt i portföljen.

ETF:erna gör det fenomenet ännu tydligare eftersom de handlas kontinuerligt. Om en nedgång i marknaden utlöser en bred utförsäljning av index-ETF:er, som i sin tur leder till att de underliggande aktierna vräks ut på marknaden, späs nedgången på ytterligare.

Första ETF:en från Kanada

Sedan den första indexfonden kom 1975 och den första ETF:en dök upp i Kanada 1990 har floran av produkter blivit betydligt brokigare. I dag finns det index för det mesta – marknader, branscher, händelser, geografier, och det går att investera i många av dem genom en indexfond eller ETF. Faktum är att många av indexen existerar just som bas för indexprodukter.

Något som snabbt blivit populärt är så kallade smarta ETF:er som investerar i en strategi, till exempel bolag som gör spin-offs eller återköper mycket av sina aktier. I Sverige är utbudet av sådana ännu begränsat och det finns ingen rent nordisk sådan.

Det är också viktigt att skilja på olika index när man vill investerar i till exempel Stockholmsbörsen. Det smala OMX30 som täcker börsens 30 största aktier har stigit 12,8 procent de senaste tre åren medan det breda OMX PI som täcker hela börsen gått upp 18,7 procent samma period.

Vanguard bakom indexfonderna

Vanguard uppfann indexfonder 1975 genom sin grundare och dåvarande vd Jack Bogle. Vanguard förvaltar i dag totalt 5,3 biljoner dollar. Världens största indexfond är Vanguard Admiral som startade år 2000 och har 291 miljarder dollar i fonden, mer än dubbelt så mycket som alla AP-fonder tillsammans.

Blackrock har 6,8 biljoner dollar i förvaltning och är störst i världen på ETF:er via sina Ishares-fonder. Många av dessa är tillgängliga för svenska investerare, och det finns även en ETF för Sverige, Ishares MSCI Sweden ETF, som följer MSCI Sweden som index.

Den största inhemska nordiska spelaren inom börshandlade fonder är Xact, som startade som oberoende aktör, men som i dag ägs av Handelsbanken. Xact startade sin första börshandlade fond 2000 och var först i världen med belånade indexfonder 2005.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.