Euron stärks efter ECB:s räntebesked

“Marknaderna var tydligt besvikna på flera fronter, vilket skickade euron och obligationsräntorna högre och aktier nedåt”, kommenterar Nordea Markets.

“ECB måste förbättra sin kommunikation för att undvika sådana marknadsreaktioner i framtiden”, uppger SEB som noterar att dörren för ytterligare stimulanser dock förblir öppen.

ECB sänkte inlåningsräntan från -0,20 till -0,30 procent. Det var i linje med marknadens huvudscenario, men det fanns vissa förväntningar om en något större sänkning. Centralbankens ordförande Mario Draghi ville inte uppge huruvida den nya nivån för inlåningsräntan är en bottennivå.

Centralbanken förlängde obligationsköpsprogrammet till och med mars 2017 från september 2016. Vidare beslutade man att bredda programmet till att också omfatta obligationer utgivna att regionala styren. Man kommer även att återinvestera medel från förfallande obligationer.

En punkt där ECB dock överraskade på nedsidan var storleken på obligationsköpen där beloppet 60 miljarder euro per månad behålls.

Nästa stora centralbank till rakning blir amerikanska Federal Reserve i mitten av december. Ordförande Janet Yellen upprepade i ett anförande inför den amerikanska kongressen att hon känner förtroende för de amerikanska ekonomiska utsikterna. Senast i går kommunicerade hon att Fed kan komma att höja styrräntan i december.

Dagens inköpschefsindex från tjänstesektorn överraskade på nedsidan världen över. Från USA meddelades att ISM-index för tjänstesektorn sjönk från 59,1 till 55,9 i november, vilket understeg väntade 58,2.

Markits inköpschefsindex för tjänstesektorn i USA reviderades samtidigt ned jämfört med det preliminära utfallet.

Inköpschefsindex för tjänstesektorn i euroområdet var definitiva 54,2 i november, vilket var lägre än preliminära 54,6. I Japan, Kina och Indien sjönk indexen jämfört med månaden innan.

Från svenskt håll minskade motsvarande index från 57,4 till 56,3. Det var något svagare än förväntningarna på 57,0 enligt SIX News analytikerenkät.

“I huvudsak var det affärsvolymen som dämpade konfidensindikatorn även om de övriga delindexen också bidrog negativt med undantag för nya order”, kommenterade Swedbank som sammanställer siffrorna.

Vice riksbankschef Per Jansson höll ett tal under morgonen där han framhöll att en flexibel inflationsmålspolitik är bäst även framöver men att vissa förbättringar bör övervägas. Målvariabeln KPI kan ersättas med KPIF- eller HIKP-inflation och dessutom kan man överväga att återinföra ett toleransintervall.

“Vi förväntar inte att detta har någon bäring på Riksbankens räntebeslut den 14 december men det ger stöd till vår syn att Riksbanken inte kommer att vidta ytterligare åtgärder nästa år trots svårigheter att nå tvåprocentsmålet”, kommenterade Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.