För få älskar Linux

Anhängarna sjunger Linux lov och användningen av operativsystemet ökar snabbt. Men hos de noterade Linuxbolagen växer förlusterna

Microsofts grundare Bill Gates har all anledning att oroa sig för utvecklingen av det alternativa operativsystemet Linux, vars popularitet växer snabbt. »Open source-rörelsen är nästan som en politisk rörelse, även om den är opolitisk. Människor ser det som ett sätt att dela med sig av sin kunskap«, säger Rickard Osser, grundare av företaget Osser Lindist som distribuerar Linuxprodukter i Sverige.

Användningen av Linux ökar snabbt, främst för servrar. I år spår analysföretaget Gartner Dataquest att Linux kommer att ha cirka 10 procent av världsmarknaden för servrar, vilket dock är mindre än många bedömare trott.

Öppen källkod

Det finns flera orsaker till att Linux ännu inte fått något genombrott på bred front.

Dels är systemet svårare att använda än Windows; dels finns inte samma programutbud. Det finns heller inte samma möjlighet till support. Företag som vill utnyttja Linux som plattform för sina affärskritiska system kan vara skeptiska på grund av att det saknas någon som är ytterst ansvarig för operativsystemet. Häri ligger också ett av grundproblemen med så kallad öppen källkod.

Dessutom kan »alla« använda Windowsbaserade program. För företagen skulle det bli dyrt att utbilda personal om man skulle byta till att köra på Linux istället för på Windows.

»Det här är den främsta anledningen till att Linuxanvändningen inte tar fart«, säger Lars Holmberg, VD på Swanhome som distribuerar mjukvara, bland annat Linux.

Den nuvarande infrastrukturen är etablerad, och det är alltså svårt att skapa en ny de-facto-standard hos slutanvändarna.

Det finns en uppsjö av bolag som distribuerar Linux produkter. Av de renodlade Linuxbolagen är Caldera, VA Linux och Red Hat noterade på Nasdaq och distribuerar produkter och säljer tjänster. Alla går med förlust.

Inneboende konflikt

En orsak är att avmattningen i de amerikanska IT-investeringarna har drabbat även dessa bolag.

Dessutom finns det en inneboende konflikt i att tjäna pengar på en Linuxprodukt, då själva programvaran Linux ju är gratis. Det bolagen vill tjäna pengar på är konsulttjänster och produkterna runtomkring. Hittills har det bevisligen varit svårt att nå tillräckligt stor kritisk massa för något som i grunden inte kostar någonting och är fritt tillgängligt för alla, även om det finns undantag som Lindist, som tjänar pengar.

Flera faktorer talar dock för att användningen av Linux kan få en ytterligare skjuts framöver.

De stora etablerade datortillverkarna som Hewlett-Packard, Oracle, Compaq och IBM ökar sina Linuxsatsningar. Det lär dels öka trovärdigheten för Linux och göra programvaran mer accepterad; dels skapa större tillgång på support, samt olika typer av hård- och mjukvara.

IBM ska till exempel ska satsa minst tio miljarder kronor på att utveckla Linux.

»Vi tror att Linux kommer att bli en viktig komponent på marknaden«, säger Torbjörn Johansson, teknisk direktör på IBM.

Något som gör att Linuxanvändningen kommer att fortsätta att öka snabbt är den elektroniska handeln mellan företag, som kräver öppna standarder för att olika företags datasystem ska kunna kommunicera med varandra bättre än idag.

En annan sak som kan hjälpa nya leverantörer av operativsystem att vinna terräng är utvecklingen på PC-marknaden. Handdatorer är det segment som har störst tillväxtpotential. Här finns ingen marknadsledare och etablerad standard, då Microsoft inte har samma monopolliknande ställning som på marknaden för operativsystem för stationära datorer. Det finns alltså en möjlighet för alternativa operativsystem att kunna slå sig fram. Palm dominerar överlägset med en marknadsandel på operativsystem på 62 procent, enligt Gartner Dataquest. Microsoft hamnar på en blygsam andraplats med en 18-procentig marknadsandel för Windows CE.

Forskningsprojekt

En av Linux stora fördelar är att det är gratis. Detta talar för en ökad användning i tredje världen, där man inte har råd att köpa nya dyra Windowsprogram utan istället kör datorer på gratis Linux-varianter.

I fattiga länder finns inte heller samma vana vid att använda Microsofts produkter, även om piratkopiering är ett utbrett fenomen.

Eftersom Linux är gratis kan bolagen dessutom ta större risker och genomföra projekt som annars kanske skulle blivit för dyra.

»Många forskningsprojekt baseras på Linux, vilket gör att flera nya innovationer kommer att köras på Linux«, säger Torbjörn Johansson.

Fenomenet med öppen källkod är här för att stanna. Linux likaså, även om det inte är lika självklart hur de stora Linuxbolagen ska kunna tjäna pengar.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Envar Holding AB
Annons från AMF