Förvånande finansiellt lugn

När tusentals människor mist livet och världens finansiella centrum ligger i ruiner är det inte förvånande att läsa analyser om “en ny världsekonomisk ordning” eller att “recessionen är här”. Men kanske ligger ändå Gunnar Wetterberg, Sacos analyschef, närmast sanningen när han konstaterar:

– Mycket av skriverierna ligger fortfarande på ett emotionellt plan. Det är stötande för oss att något så här stort händer men det är lätt för de ekonomiska och finansiella systemen att läka såren. Det kan tyckas obehagligt men det är så det faktiskt fungerar, säger han.

Många ekonomer har markerat sina analytiska begränsningar inför denna nya och extraordinära situation medan andra har tagit ut svängarna rejält. En av dessa är Morgan Stanleys chefekonom, Stephen Roach, som citerats flitigt i svensk press med varningar för stora omvälvningar och en ny ekonomisk världsordning.

Men hans analys gjordes bara dagar efter dådet då Morgan Stanley tycktes vara den hårdast drabbade investmentbanken, med närmare 4 000 medarbetare i World Trade Center.

Frågan är om hans analys präglades av klarsyn. För hur analyserar man egentligen effekterna av ett kommande religionskrig eller en ny terrorattack mot västvärldens politiska eller ekonomiska centrum? Svaret är givetvis att det inte går samtidigt som man måste konstatera att det är händelser som numera inte hör hemma allra längst ner på riskskalan.

Paniken uteblev

Hittills har i alla fall de mest spektakulära finansiella effekterna uteblivit. Tvärtom har marknaderna, redan innan måndagens samordnade räntesänkningar, uppträtt förvånande lugnt såväl när det gäller valutor och räntor som aktier.

Just att panikkänslan uteblivit är kanske det som borde vara starten på varje ekonomisk analys. De materiella skadorna är, hur cyniskt det än låter, på det stora hela marginella och borde vara relativt lätta att åtgärda. Värre är det med den psykologiska osäkerhet som en sån här aktion kan vara grogrunden för. USA:s ekonomi har stått och vacklat på recessionens brant under det senaste halvåret och attacken skulle kunna vara det som får ekonomin att slutligen gå in i väggen.

Alternativa sätt

Men det finns alternativa sätt att se på utvecklingen framöver.

Mycket av de konjunkturella analyserna har handlat om hur hushållen ska reagera. Ska de, som under Kuwaitkriget, dra åt svångremmen eller göra vad Svenska Dagbladets utsända rapporterar, förvandla “shopping till en patriotisk plikt”.

Konsumenternas beteenden, kombinerat med centralbankernas räntesänkningar och kommande skattesänkningar kan vara det som förmår att hålla konsumtionen uppe och därmed recessionen stången.

Dagarna före terrorattacken visade också amerikansk industri tecken på att återhämta sig när positiva signaler från inköpschefernas förväntningar presenterades. Nu försvinner förvisso ett antal produktionsdagar för industrin men det finns ändå goda skäl att inte se alltför negativt på amerikansk industri. Den befinner sig redan nära botten.

Ett annat skäl är att dollarn förlorat i värde under den senaste veckan. Många analytiker har väntat på att dollarn ska närma sig en mer normal värdering. Trots dramatiken har dollarreträtten hittills skett under ordnade former. Till detta kommer att den amerikanska regeringen kommer att göra sitt yttersta för att stödja konjunkturen, bland annat genom att öka den offentliga konsumtionen vilket gynnar såväl amerikanska företag som importen.

Även investeringarna kan komma att skjuta fart när återuppbyggnaden av Manhattan tar fart.

Den amerikanska centralbanken har redan sänkt räntorna med 0,5 procentenheter till 3,0 procent, den lägsta nivån sedan 1992-1993. Nu börjar amerikanska realräntor att närma sig de negativa men enligt uttalanden i samband med den senaste räntesänkningen står banken beredd att göra nya räntesänkningar. Att sedan den europeiska centralbanken (ECB) liksom centralbanker i Kanada, Schweiz, Storbritannien och Sverige drog sitt strå till stacken genom att sänka sina respektive styrräntor är väl ytterligare ett skäl att tro på fortsatt penningpolitisk stimulans. Den svenska sänkningen på 0,5 procentenheter kom i hög grad överraskande.

Ytterligare en positiv faktor är oljepriset. Oljekartellen Opec tycks vara beredd att acceptera oljepriser ner mot 20 dollar per fat. Därmed försvinner ett stort inflationshot.

Risken finns att utvecklingen snabbt kan gå käpprätt fel om den amerikanska hämnden blir felriktad och därmed skapar svåra spänningar mellan västländer och muslimska länder eller om det visar sig att terroristerna är så förslagna att nya terrordåd genomförs.

Så länge som detta inte sker är det ändå för tidigt att plocka fram de allra mest drastiska konsekvenserna, och det finns då goda skäl att se någorlunda positivt på den kortsiktiga ekonomiska utvecklingen.