Ifo-index lyfter euron

För de svenska, tyska och amerikanska räntorna var rörelserna däremot begränsade. På valutamarknaden sjönk yenen något mot dollarn.

Euron fick stöd av att Ifo-index, som mäter näringslivets förtroende i västra Tyskland, överraskande steg från 103,2 till 104,7 i november. Indexet har fallit varje månad sedan april i år och förväntades ha sjunkit marginellt under november.

Ifo förväntningsindex steg till 99,7 under månaden, jämfört med 98,3 månaden innan och förväntade 98,6. Danske Bank konstaterar att ökningen var brett förankrad med stigande förväntningar för detaljhandeln, grossister och tillverkningen.

“Ökningen i det tyska IFO-indexet kan vara ett första tecken på att tyska inköpschefsindex över tillverkning också kommer att öka under kommande månader”, kommenterar banken.

“Ifo var starkare än väntat men indikerar fortfarande väldigt tröga investeringar och BNP-tillväxt i Tyskland”, skrev Nordea Markets.

Från USA överraskade Markits inköpschefsindex för tjänstesektorn något på nedsidan genom att sjunka från 57,1 till preliminära 56,3 i november.

De medelsiktiga inflationsförväntningarna inom eurozonen är förankrade, enligt Ewald Nowotny, ledamot vid Europeiska centralbanken och även chef för Österrikes centralbank. Han argumenterar för att man bör vänta och se effekten av de beslutade penningpolitiska åtgärderna innan man genomför ytterligare åtgärder. Det kan jämföras med att ECB:s ordförande Mario Draghi i fredags sade att inflationsförväntningarna är alltför låga på kort sikt, även om de kan anses vara förankrade på lång sikt. Man måste noga övervaka så att inte låg inflation sprider sig i ekonomin, resonerade Mario Draghi.

Kreditvärderingsföretaget Fitch tror inte att de spanska regionerna kommer att fortsätta att skära ned på utgifterna efter de fem senaste årens nedskärningar. Detta då de troligen kommer få det svårt att ens upprätthålla tidigare genomförda nedskärningar som har kommit på plats sedan år 2012, särskilt med tanke på att lokala val kommer att gå av stapeln under 2015.

Nordea bedömer att Finansinspektionens förslag om amorteringskrav för bolån kan komma att påverka Riksbankens agerande längre fram. I det korta perspektivet väntas det dock inte ha någon bäring på penningpolitiken eftersom inflationen och trovärdigheten kring inflationsmålet får all fokus, resonerar Nordea.

“Amorteringsförslaget, som ökar boendeutgiften, gör hushållen mer räntekänsliga vilket talar för att Riksbanken måste gå långsammare fram med räntehöjningar än vid ett basscenario där ingenting görs”, skrev Nordea i en analys.

Samtidigt noterade Nordea dock att om amorteringskravet tränger undan mer potenta åtgärder, såsom minskade ränteavdrag och högre fastighetsskatt, kan det paradoxalt nog ha den omvända effekten på penningpolitiken.

Beträffande förhandlingarna mellan P5+1-gruppen och Iran beträffande Irans kärnenergiprogram rapporterades att dessa kommer att återupptas i december.