Ingves: Värre än tidigare kriser

Riksbankschefen Stefan Ingves ser paralleller mellan 1930-talets ekonomiska depression och dagens ekonomiskt utsatta läge. Trots det är Riksbanken inte redo att sänka styrräntan – i alla fall inte nu.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Det blev det väntade beskedet som levererades under morgonen. Väntat utifrån att majoriteten av ekonomer utgick från att Riksbanken skulle låta styrräntan ligga kvar på noll procent. Dessutom väljer man i nuläget att låta taket för stödköp under året ligga kvar på 300 miljarder kronor.

Riksbanken har därmed valt att gå emot många andra centralbanker, bland annat i USA, England och Norge, där man i stället gjort draget att genom räntesänkningar försöka ge stimulans åt ekonomin.

– Det som är annorlunda för svensk del är att vår ränta var låg redan när det här började. De som har sänkt har haft högre ränta eller har högre ränta i dagsläget. Vår uppfattning är att nollränta är redan en mycket, mycket låg ränta. Givet den osäkerhet som råder är det viktigaste för vår del att hantera kreditförsörjningen, säger Ingves.

Två scenarier

Just osäkerheten för Sveriges och även den globala ekonomin är nu så stor att Riksbanken målar upp två eventuella scenarier:

I ett mindre dystert scenario faller svensk BNP med 6,9 procent, arbetslösheten stannar på närmare nio procent.

I ett betydligt svartare scenario blir i stället BNP-fallet 9,7 procent och arbetslösheten stiger till 10,1 procent och under 2021 – 10,4 procent.

– De är inte olika varandra och de är mörka utifrån att svensk ekonomi kommer att genomgå en riktigt bekymmersam period under 2020. Sedan om pandemin klingar av så blir det bättre under 2021, och 2022 är vi tillbaka vid något som är mera normalt. Det bygger på att åtgärder som är vidtagna för att hantera pandemin gradvis klingar av så att det går att återställa inte bara den svenska utan även världsekonomin.

TT: Hur bekymrade ska privatpersoner vara för svensk ekonomi?

– Det är väldigt svårt att sia om framtiden. Vi gör vad vi kan för att bidra till att en normalisering kommer så fort som möjligt men det betyder inte att Riksbanken kan garantera att ekonomiska bekymmer kommer att undvikas.

En ny utmaning

Den ekonomiska krisen har fått ekonomer att nu dra paralleller till såväl finanskrisen 2008 och i vissa fall även till depressionen under 1930-talet. 66-årige Stefan Ingves, med ett helt yrkesliv inom nationalekonomin och riksbankschef sedan 2005, ser nu en helt ny utmaning.

– Det är mycket bekymmersamt därför att de flesta andra kriser jag har hanterat har handlat om att vi antingen ställt till för oss själva eller det har varit en global finanskris som påverkat oss. Det här är annorlunda därför att nu mår världsekonomin liksom svensk ekonomi dåligt och det ska hanteras på samma gång.

TT: Men oavsett om det är annorlunda, är det också värre än tidigare kriser?

– Det är värre i den meningen att det är en mycket större nedgång i hela världsekonomin och då är det mycket svårare att hantera, säger Ingves och påpekar att tidsutvecklingen gjort det hela ännu svårare.

– Vi har jobbat efter en tidsaxel. Sedan är det ungefär som när någon trycker ihop bälgen i ett dragspel. När man stiger upp nästa dag inser man att någon har klämt ihop den och tidsaxeln har blivit mycket kortare.

TT: Är det relevant att jämföra detta med 30-talskrisen?

– Ja, gällande det stora fallet i bruttonationalprodukten i många länder och på global nivå är det säkert åt det hållet. Sedan om det är jämförbart eller inte får historien utvisa när det gäller återhämtning. Vi har rimligtvis kraftfullare verktyg i dag för att hantera just återhämtningen.

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här