Kommentar: Tung skugga över Lindabs ledning

Den som vill känna sig upprörd över måndagens bud på Lindab säger – fy för flocken av kortsiktiga placerare som inte vill värdera upp stabila medelstora och kassakossor av Lindabs typ. Själv säger VD Carl-Gustaf Sondén att bolag som Lindab är ointressanta på börsen och att det kommer att bli lättare att genomföra en kraftig expansion om bolaget slipper börsens kortsiktiga fokusering på kvartalsrapporter.

Visst, bolaget är tillsammans med många andra företag inte några sexbomber med upphetsande verksamhet. Visst, tillväxttakten i marknaden är inte 30-40 procent år. Däremot har bolaget rätt prydligt uppfyllt sina tillväxtmål och vuxit omsättningen med 12 procent per år de senaste fem. En förräntning av det egna kapitalet på i snitt 20 procent, visserligen sjunkande, är också i nivå med de uppsatta ekonomiska målen och väl över vad aktieägarna rimligen kan kräva. Det senaste året har bolaget också lyckats göra flera förvärv såsom Folkebolagen, Scandad och Tekno Term Climate.

Slutsats: Är aktiemarknaden så dum och omogen att den inte vill uppvärdera så här fina bolag är det lika bra att de blir uppköpa och lyfts ut från börsen. Vad kan de nuvarande ägarna mer begära av bolaget, ledningen och storägarna? Jo, en hel del.

1.Aktivare informationspolitik

Vet du vad Lindab tjänar pengar på? De flesta gör det inte och då är det svårt att få en hög värdering. Paradprodukten är cirkulära ventilationsrör. Den som söker på Lindab respektive bolagets VD Carl-Gustaf Sondén i artikeldatabasen Affärsdata hittar fyra artiklar i de större svenska affärstidningarna det senaste året. Det är för dåligt. Och några kapitalmarknadsdagar eller analytikermöten har såvitt jag vet inte ägt rum.

Anonyma börsbolag med anonyma VD:ar är lovliga uppköpsobjekt. För ett och ett halvt år sedan gjorde Veckans Affärer en genomgång av vilka VD:ar i de 100 största bolagen det skrivits allra minst om i svensk affärspress. Av de sju bolagen som toppade listan är de fem bolagen Piren, Diös, Iro, Lindab och N&T Argonaut idag uppköpta eller på väg att bli det.

2.Större självförtroende

Många mindre bolag i traditionella branscher har mindervärdighetskomplex. Det gäller även Lindab. Lika hög svansföring som internetkonsulterna Framfab och Icon hade under glansdagarna förra våren lika kroniskt lågt självförtroende har Lindab. Det går inte hem på börsen.

3.Alertare VD

När ledning och huvudägare är med på tåget och försöker köpa ut sina bolag från börsen dyker alltid frågan upp om de vet något som inte övriga aktieägare känner till och därför är villiga att betala mer än placerarna i genomsnitt. Så är det i Lindab.

Men i Lindab är det också så att Ratos, som blir enskilt största ägare om budet går igenom, har annonserat en mer aggressiv förvärvsstrategi. I förlängningen betyder det att Carl-Gustaf Sondén, VD sedan 1988 och anställd sedan 1967 och som nu hakar på den nya strategin, har underkänt sin gamla något försiktigare strategi.

Om den nya strategin, förvärv och tillväxt, är ett sätt att få upp värderingen varför har ledningen inte gjort det tidigare? Istället väljer den att först köpa ut bolaget, sedan ändra strategi och på sikt komma tillbaka till börsen med ett bolag som är mer lättsmällt för aktieägarna. Det rimmar illa. Och att det går att genomföra en förvärvsstrategi som ett medelstort bolag på börsen är kuverttillverkaren Bongs ett bra bevis för.

Ingen skugga faller på Ratos. Men de nuvarande ägarna och den nuvarande ledningen har lagt sig platt och gjort långt ifrån allt för att göra Lindab till ett högt värderat börsbolag. Kassaflöde och finansiellt kreativa lösningar i all ära, men ett minst lika lyckat urvalskriterium när riskkapitalister letar uppköp borde vara att välja bolag med en lagom trött och anonym VD, en försiktig strategi och en verksamhet som få känner till. Precis som Lindab.