Kritik från finansmannen med flyt

Finansentreprenören Roger Akelius är nöjd när han tar emot i sin av glas och fetknopp täckta trevåningsbostad i Hovås i södra Göteborg. Han har haft flyt under våren. Aldrig tidigare har han dragit in så mycket pengar till sitt finansiella sparande, baserat på Cypern, som »garanterar« åtta procents ränta. I år får han, enligt egen uppgift, in ungefär en miljard kronor. När den kyliga försommarbrisen i Hovås drar in över honom där han ligger i sin pool på tredje våningen kan han därför värma sig vid tanken på att räknar in nästan sex miljarder kronor i insättningar. Det gör att han börjar bli en konkurrent av rang för svenska banker och kan kosta på sig att ha kritiska synpunkter.

Varför går det bättre och bättre för dig?

Vi blir mer och mer kända samtidigt som folk ser att systemet fungerar. De får tillbaka sina pengar, med åtta procents ränta.

De som tar ut pengar har inte så stort intresse av att ta in dem i Sverige igen?

Korrekt. När vi jämför sparandet i Akelius Insurance med andra försäkringsbolag i Sverige så är den genomsnittliga sparandetiden långt längre än för svenska bolag.

Vad säger du om fusionsplanerna mellan SEB och Föreningssparbanken?

Jag är inte emot affären, men tycker att man skulle ha gått ett steg till. Vad Sverige behöver är en bank för storkunder också. Jag hade varit väldigt glad om SEB i stället hade blivit uppköpt av en tysk eller schweizisk storbank.

Du är storkund och tog nyligen lån på två miljarder kronor för köp av fastigheter. Vilka erfarenheter gjorde du?

Jag bad om en offert från några svenska banker. Men det var så krångligt eftersom de skulle syndikera lånet. I Tyskland, i banken Depfa från Wiesbaden, sade de i stället att det här, det ordnar vi direkt, och de skötte det väldigt snabbt och elegant.

Men om FSB och SEB går ihop så blir de ju större. Det kanske gynnar storkunder?

Om du slår ihop Affärsvärlden med Aftonbladet. Är det en hit egentligen? Bägge två är jätteduktiga på sina grejer men tillsammans, nej. Är det så som man säger att man sparar databehandlingskostnader i första hand så borde de i första hand bilda gemensamma databehandlingscentraler. Men det är antagligen inte där skon klämmer.

Vilken är istället sanningen?

Det är alltid vackrare att vara större. Och inte minst SEB har behov av en större kapitalbas. Men jag tror att det hade varit betydligt bättre om den hade blivit uppköpt av en utländsk bank, som Union Bank of Switzerland eller Credit Suisse. När vi jobbar med dem så ser jag vilka enorma möjligheter vi får som kunder där nere. Det är möjligheter som vi inte får i svenska banker.

Vad saknar du i svenska banker?

Jag kan gå in från vår egen terminal i Nicosia på UBS och fråga mig vilket instrument som ger mig till exempel elva procent i norska kronor. Då får jag en lista på tio olika sådana möjligheter. Ställer vi samma fråga i Sverige kan svaret bli att »det kan vi inte göra«. Till och med när vi köper svenska aktieindexobligationer så köper vi dem billigare i Schweiz än i svenska banker.

Varför finns de kvar? De säger ju själva att de är så duktiga? Och de är mycket lönsamma.

Svenska banker är bäst i världen på penningflöden, som post- och bankgiro. Just här finns spetskompetens, men när det gäller att fånga nyheterna eller göra stora affärer, då behöver de mer kapital och större resurser.

Spelar det någon roll för konkurrensen om SEB och FSB går samman?

Det farligaste hade varit om post- och bankgirot hade gått ihop. Det var ett av mina skräckscenarion.

Den här fusionen påverkar inte konkurrensläget så mycket?

Nej. Knappast.

Hur ser du på de svenska bankernas vinstnivåer? De landade på 55 miljarder kronor förra året.

Med enkel matematik kan man säga att det är 12.500 kronor per hushåll. Är det rimligt eller inte? Det kanske det är.

Vad tycker du?

Vi har i stället valt banker i Schweiz. Vi får lägre kostnader där och bättre service, delvis för att vi är stora. Men ofta är bankerna utomlands dyra på små belopp.

Du har jämfört bankdirektörer vid bilhandlare. Vad menar du?

I Sverige uppfattar man det allmänt som att en bankdirektör ska ha högre moral än en bilhandlare. Så är det inte. Båda är säljare. Tänk vad många pensionärer som går in till en tjänsteman i banken där de möter en rådgivare som säger att de ska ha en del Ericsson, en del Volvo och några delar av något annat så blir det bra. Pensionärerna går ju sedan hem och tror på det här efteråt.

Tror de verkligen på råden?

Alltför många gör det. Det tror att bankernas rådgivare vet vad de talar om men jag menar att det är ingen som helst skillnad mellan en bankrådgivare och en astrolog.

Nu utvecklas en del nischbanker i Sverige. Vilken framtid går de till mötes?

Jag tror att många av dem, som Ica eller Statoil, kan ta över sparbankernas roll.

Hotar de storbankernas ställning?

Ja. Det kommer att bli den stora rörelsen under de kommande fem åren. Den kundbas som HSB, Ica eller Statoil har är ju enormt fin. Med den kundbasen är det inte svårt att ge kunderna ett antal produkter inom banking. Att däremot starta fullsortimentsbank, det är svårt.

Nischbankerna har kanske åtta procent av inlåningen nu. Hur ser det ut om fem år?

Minst det dubbla.

Varför går inte kunderna till dig direkt då, tror du? Du betalar ju mer i ränta?

De är välkomna, men svenskar är trögrörliga bankkunder, precis som i resten av världen.

Ska du starta bank?

Nej. Vi har ett försäkringsbolag redan och det ger bättre affärsmöjligheter än vad en bank ger.

Hur ser bankväsendet ut om fem till tio år?

Det finns fler än fyra storbanker. Jag tror att det kommer in utländska banker.

Finns det något annat realistiskt sätt för dem än att köpa existerande bankkedjor?

Det tror jag. Att öppna en bankrörelse i Sverige är inte svårt.Tänk till exempel att Den Norske Bank kommer in och etablerar sig på 20 orter. Det är ingen svårighet. Att däremot köpa ett kontorsnät i Sverige är en fruktansvärt dyr variant. Det är mycket billigare att i så fall bara köpa över personalen som kan driva en bank. Här i Göteborg har ju Den Danske Bank tagit över Bohusbanken och har tagit stora marknadsandelar.

Andra (utländska) banker borde också kunna öppna kontor i Sverige.

Motsatsen har ju visat sig krånglig. Föreningssparbanken och SEB har försökt öppna banker i England respektive Danmark. Det visade sig svårt och dyrt och de lade omedelbart ned efter satsningar på ett par hundra miljoner kronor vardera?

Jag förstår inte varför de misslyckades med det. De har ju startat bank i Schweiz och Luxemburg