Låst bostadspolitik

På ytan framstår bostadspolitiken som en viktig stridsfråga, framför allt i Stockholm. Men i praktiken saknas viljan till genomgripande förändring.

Släpp hyrorna fria i innerstaden! Det borde vara ett rimligt krav från borgerliga partier som i andra sammanhang förespråkar marknadsprissättning och fri konkurrens.

Men så enkelt är det inte.

Även om de allmännyttiga bostadsföretagen säljer ut sina bostäder och låter dem ombildas till borätter, finns det starka motiv för att låta bruksvärdesprincipen fortsätta regera. Bruksvärdesregeln innebär i korthet att man sätter hyran för den privata lägenheten utifrån en jämförelse med hyran i en likvärdig lägenhet i allmännyttan.

Det är nämligen många borgerliga väljare som bor billigt i storstädernas fina områden tack vare bruksvärdessystemet – ett system som samtidigt socialdemokratin vill bevara med argumentet att det minskar segregationen i samhället.

Färre hyresrätter

I Stockholms stad har andelen hyresrätter minskat från 79 procent 1970 till 51 procent år 2001. Trenden förstärks av utförsäljningen av allmännyttans lägenheter som nu ombildas till borätter i strid ström.

Socialdemokraterna lovar att bygga fler hyresrätter. Bland annat vill (s) ha ett regionalt bostadsbolag som ökar kommunernas ansvar för den framtida försörjningen av bostäder, genom att öka planläggningen och ge stöd till byggarna. Men det skulle inskränka det kommunala självstyret.

Ägarna kräver avkastning på sina investeringar. Det omöjliggörs med ett system där hyresvärden inte kan ta ut marknadsmässiga hyror. Därför byggs det för få hyresrätter. Enligt Boverkets och Sveriges byggindustriers bedömningar borde det byggas 10 000 nya bostäder per år de närmaste fem åren för att tillfredsställa efterfrågan. Förra året byggdes det 4 200 bostäder.

I stället fortsätter fastighetsbolagen att bygga kontorslokaler på centrala adresser, där de får en säkrare avkastning. I takt med denna utveckling blir hyresrätterna färre och handlas till höga priser på den svarta hyresmarknaden medan bostadsrättsinnehavarna i motsvarande lägenheter blir allt mer förmögna. Segregationen tilltar.

Inte bara Stockholm

Problemet finns inte bara i Stockholm. Hyressättningen fungerar dåligt. Hyrorna är låga i större delen av beståndet, samtidigt som den är nästan dubbelt så hög i nybyggda lägenheter. Och regionala skillnader är mindre än vad som vore motiverat än om efterfrågan fick styra.

En övergång från reglerade hyror till marknadshyror kan inte göras över en natt. Pensionärer kan inte kastas ut ur sina lägenheter, och det finns ett kompakt motstånd bland systemets nuvarande vinnare, inte sällan högerväljare, som bor i underprissatta hyresrätter.

Internationellt förekommer det en rad olika modeller. En variant som skulle kunna vara gångbar är den amerikanska där lagt kort ligger så länge nuvarande hyresgäst bor kvar. Men när hyresgästen flyttar är det fritt fram för nya villkor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.