Magert valfläsk i budget

Trots allt tal om utgiftsökningar och reformer i förhandlingarna mellan socialdemokraterna och de båda stödpartierna upprätthålls utgiftstaken. Den offentliga utgiftsökningen förblir därmed måttlig. Att exempelvis den lägsta nivån i föräldraförsäkringen dubblas till 120 kr om dagen, och senare höjs till 180 kr, tynger inte så mycket i budgeten.

Det finns förstås de personer som skulle önska större återhållsamhet med utgifterna, vilket krävs om man vill genomföra en mer rejäl skattesänkning. I budgeten sker också en del tricksande med budgeteringsmarginalen och genom att en del investeringar lagts utanför själva budgeten.

Det är ändå påtagligt att den under tidigare årtionden pågående utgiftsexpansionen har brutits. De offentliga utgifternas andel av BNP kan nu beräknas fortsätta att minska något. Andelen är den lägsta på 25 år.

Socialdemokraternas förlust av väljare till vänsterpartiet har medfört att partiet på alla sätt försöker markera sig som ett reformparti och att det står till vänster. När det då var dags för den budget som skulle gälla under valåret 2002 ökade oron för att utgifterna skulle ta fart igen. Att en budget kan innehålla valfläsk har inte varit ovanligt.

Samarbete med vänsterpartiet

Kanske är det just det formella samarbetet med vänsterpartiet som har skapat förutsättningar för den fortsatt försiktiga utgiftspolitiken. Vänsterpartiet är ivrigt att få delta i regeringsarbetet, men blir därmed medansvarigt för budgeten. Därför kan inte partiet lägga fram nya krav på dyra reformer i riksdagen, som kunde ha tvingat också socialdemokraterna att bli mer expansiva. Med ett fritt opererande vänsterparti vore risken större risk att utgifterna skulle skena.

Skatterna har inte berörts i förhandlingarna om vårbudgeten. Här fattas besluten i höst, inför presentationen av själva budgetpropositionen. Men eftersom konjunkturen blivit lugnare och risken för överhettning minskat blir det möjligt att sänka skatterna nästa år, kanske i något snabbare takt, utan risk för överhettning.

Trots att tillväxten nu dämpas har konjunkturinstitutet i sin senaste rapport räknat upp budgetöverskotten ganska rejält. Men även om konjunkturen skulle försvagas ännu mer, och överskotten försvinner helt, så finns det inget skäl att låta budgetskäl styra politiken. Om vi får en mer rejäl konjunkturnedgång innebär det bara desto starkare skäl att sänka skatterna.

Det är kvalificerad humbug att låta själva budgetsaldot styra utrymmet för skattesänkningar. I så fall skulle vi öka risken för överhettning i högkonjunktur och förvärra arbetslösheten i lågkonjunktur. Ekonomer kallade tidigare detta för pervers konjunkturpolitik.

Förhandlingarna om budgeten mellan s, v och mp såg ett tag ut att spricka på frågan om en avisering om höjning av taket i sjuk- och föräldraförsäkringen den 1 juli 2003. Konflikten avspeglar att miljöpartiet har en annan ideologisk ram än s och v. Miljöpartiet riktar sig visserligen, liksom s och v, i hög grad till folk som har låga inkomster. Men samtidigt har partiet i synen på samhällets utveckling, på industrialism och kapitalism, ett konservativt, ibland närmast reaktionärt drag.

Slår in öppna dörrar

Samtidigt är det troligt att regeringen och vänsterpartiet skulle få stöd från borgerligt håll för sitt förslag, och därför slår nog Göran Persson och Gudrun Schyman in öppna dörrar när de i en gemensam debattartikel säger att de ska göra höjningen av taket till en valfråga. Det vore konstigt om till exempel folkpartiet och moderaterna, som uttalat sig för just en generell försäkring och emot grundskyddsprincipen, skulle rösta för att allt fler medelinkomsttagare ska få minskad ersättning vid sjukdom och föräldraledighet, särskilt om de ska betala full avgift.