Makroekonomer tror att Riksbanken sänker räntan i december

Makroekonomerna var överens om att penningpolitiken i omvärlden, särskilt i USA och euroområdet, har stor betydelse för Riksbankens penningpolitik.

“Det är ett enormt marknadsfokus på vad Federal Reserve ska göra”, sade Nordeas chefsekonom Annika Winsth som menar att Riksbanken sitter i knät på Europeiska centralbanken som i sin tur sitter i knät på Fed.

Om Nordea-ekonomen hade suttit i Riksbankens direktion hade hon försökt att förklara att svensk ekonomi går ganska bra, och försökt att bygga förtroende för att inflationen stiger exklusive energipriser och räntor.

Drevet kring Riksbanken har svängt från att tidigare ha kritiserat myndigheten för att göra för lite till att nu dela ut dumstruten för att Riksbanken rusar rakt in i kaklet, sade hon vidare.

Ifall Anna Breman, senior makroanalytiker vid Swedbank, skulle ha tagit över rodret på Riksbanken skulle hon ha lämnat reporäntan oförändrad vid -0,35 procent och signalerat att om inte inflationen tar fart så kan de kvantitativa lättnaderna komma att breddas till nya tillgångsslag.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist anser att Riksbankens penningpolitik har passerat bäst före datum.

“Politiken gör snarare att hushållen börjar spara för att förbereda sig för något värre”, resonerade han. Enligt SEB-ekonomen tror Riksbanken att fler kronor i det finansiella systemet skapar inflation.

“Inflation och penningmängdstillväxt verkar inte samvariera. Japan har försökt i 20 år”, sade Bergqvist som noterade att flera centralbanker har problem med att få upp inflationen.

Om pengarna skulle börja användas mer finns det visserligen risk för att inflationen skulle ta fart, men centralbankerna har alla de verktyg som behövs för att låsa upp likviditeten i så fall, enligt Bergqvist.

Angående det övergripande ramverket för penningpolitiken pekade flera ekonomer i panelen på att Riksbankens direktion framöver kan komma att ändra definitionen av prisstabilitet. Den utländska utvärdering av Riksbanken som väntas presenteras senare i år kan komma att bli startskottet för en förnyad debatt kring penningpolitiken, trodde flera paneldeltagare.

Robert Bergqvist noterade att vissa länder vill höja inflationsmålet för att få större penningpolitiskt manöverutrymme, medan det i den svenska debatten mer känns som att man pratar om att sänka målet, uppgav han.

nullnull