Med hela världen som arbetsfält

Stockholm i dag, Warszawa eller Hongkong i morgon. Den självklara arbetsplatsen för en svensk affärsjurist är inte längre Stockholm, Göteborg eller Malmö. När man ringer och söker en medarbetare på någon av de stora advokatbyråerna i Sverige blir detta tydligt.

– Han ska till New York i morgon, men är tillbaka på fredag. Ett par dagar i alla fall. Men han flyger till Kina veckan därpå, svarar en sekreterare.

Affärsjuristen är där affärerna finns. Och affärerna är alltmer globala. Men medan internationella byråer har ökat sin närvaro i Sverige de senaste tio åren, har endast ett par svenska advokatbyråer satsat stort utomlands med helt egna kontor. Andra byråer jobbar i olika typer av nätverk för att ändå kunna serva sina klienter utanför landets gränser.

Wistrand Advokatbyrå är en av de stora svenska advokatbyråer som har valt att inte öppna egna kontor utomlands.

– Det är tids- och resurskrävande att bygga upp kontor på lokala marknader. Vår långsiktiga strategi är att växa på vår hemmamarknad, men vi följer också med kunder utomlands om det behövs. Vi jobbar i allianser och har under åren byggt upp goda relationer med advokater i andra länder, säger Lars Hasp, delägare och styrelseledamot på Wistrand.

Stefan Brocker, vd på Mannheimer Swartling som tillsammans med Vinge tillhör de svenska advokatbyråer som har flera kontor runt om i världen, sticker inte under stol med att det är ett stort steg för en svensk aktör att göra en ordentlig utlandssatsning.

– Där finns stora möjligheter men också betydande risker.

Ändå, sett till tillväxten har utlandssatsningarna för dessa byråer burit frukt. För Mannheimer Swartling har omsättningen på utlandskontoren ökat med 150 procent de senaste tre åren. Samtidigt har också utlandskontorens andel av den totala omsättningen ökat och utgör nu 20 procent. Vinge har ingen särredovisning för utlandskontoren, men den totala omsättningen för byrån ökade med drygt 20 procent mellan 2004 och 2007.

– De byråer som satsade i rätt tid på tillväxtmarknader utanför Sverige kan nu skörda. I ett kortare perspektiv kan det vara lockande att begränsa sin verksamhet till Sverige, i synnerhet i en högkonjunktur med bra tillväxt på hemmaplan. Men på lång sikt är vi övertygade om att tillväxten framför allt finns på andra marknader där våra klienter är verksamma. Men, och det är oerhört viktigt, kvalitet går före tillväxt. Vi skall bara vara på de marknader där vi kan hålla samma höga kvalitet som på hemmaplan, säger Stefan Brocker.

Han berättar om ett vägval som Mannheimer Swartling gjorde 2005. Att fortsätta den internationella expansionen eller att bromsa.

– Vi valde att växa organiskt genom att stärka vår ställning i vissa länder där vi ansåg att vi kunde ägna oss åt vår “core business” med bibehållen högsta kvalitet.

Enligt Stefan Brocker var en stor del av tillväxten utomlands klientstyrd, eftersom ett flertal av byråns klienter ville “ha med sig” Mannheimer till regioner och länder där de själva var verksamma. Såsom Ryssland och Kina.

– Men man skall komma ihåg att en betydande del av vår internationella verksamhet sker med jurister “hemifrån”. Vi är exempelvis involverade i stora infrastrukturprojekt i Mellanöstern och vi köper företag för svenska klienters räkning i länder där vi inte har kontor.

Mannheimer Swartlings vd har svårt att dölja sin entusiasm över att byrån numera består av drygt 700 medarbetare, varav 170 arbetar utanför Sverige.

– Vi räknas i dag till de ledande oberoende byråerna i Europa. Vi var alla samlade här i Stockholm för ett tag sedan. Det var stort, berättar Stefan Brocker.

– Så sent som 2007 etablerades kontor i Shanghai och Hongkong och för två år sedan invigdes Mannheimer Swartlings nya kontor i Moskva. Ett tidigare kontor stängdes på 1990-talet, bland annat på grund av ett alltför svårhanterligt korruptionsklimat. All Rysslandsverksamhet flyttades då till det sedan länge etablerade kontoret i S:t Petersburg.

– Tidigare var det ganska mycket Vilda Västern. Nu är rättsväsendet mer anpassat till ett västerländsk sätt att arbeta, säger Stefan Brocker.

Så här förklarade byråns ansvarige delägare i Moskva, Sven Lexner, Rysslandssatsningen i ett pressmeddelande:

“Etableringen i Moskva, där 80 procent av det ryska kapitalet finns, ligger helt i linje med Mannheimer Swartlings internationella strategi som bland annat innebär att följa klienterna ut i världen. Många skandinaviska banker etablerar sig i Ryssland och många svenska och utländska fastighetsinvesterare har påbörjat eller planerar att investera i Ryssland. Byråns närvaro i Moskva är mer eller mindre ett krav från våra klienter i dag.”

I september i år fick också de första ryska juristerna vid Moskvakontoret delägarskap.

– Vi är den enda svenska affärsjuridiska byrån med ryska delägare, konstaterar Stefan Brocker och förklarar att just denna möjlighet också är en konkurrensfördel vid rekrytering.

– För oss som relativt liten byrå, i jämförelse med brittiska och amerikanska jättar, är det svårt att konkurrera med lön. Men det som ändå lockar toppjurister är arbetsmiljön och möjlighet till karriär och stort inflytande snabbt.

Bilden av att affärsjuridiken håller på att bli mer och mer homogen världen över blir tydlig i samtal med olika byråer. Det gäller både juridiken och sättet att göra affärer. I finanskrisens spår tror många också att det kommer fler internationella regleringar som ökar standardiseringen ännu mer.

Förr ansågs utlandskontor vara exotiska inslag, satelliter som enbart agerade på sin hemmamarknad. I dag spänner juridisk rådgivning över nationsgränserna och utbytet kontor emellan har ökat.

Advokater med minst ett decenniums erfarenhet av internationellt arbete ger en bild av att specifikt lokal juridisk kompetens i det närmaste har blivit underordnad sinnet för affärer.

– Skämtsamt sagt ska en bra affärsjurist även kunna juridiken, förklarar Michael Wigge, chefspartner på Vinge.

Men han tillägger att det självklart är så att den lokala kännedomen är a och o. Både juridiskt och kulturellt. Detta har Vinge tillgodosett genom att anställa jurister med specialkompetens som täcker viktiga geografiska marknader. Dessa finns till stor del på Stockholmskontoret som är indelat i olika “deskar”. Vid till exempel Tysklandsdesken finns således tyska Rechtsanwälte och vid den franska sitter ett par Advocats med medlemskap i det franska advokatsamfundet.

– Detta ger oss stor flexibilitet och gör oss snabbfotade. Vi drar inte på oss för stor kostym, men har ändå kompetensen hos oss som kan serva klienter med internationella uppdrag när det behövs. Det fungerar bra.

Michael Wigge berättar att modellen gör det möjligt att tillhandahålla intern kompetens också för udda länder. Därför ser byrån gärna att fler unga med annan bakgrund än den svenska satsar på en juridisk karriär. Vinge startade därför för sex år sedan ett mångfaldsprojekt som går ut på att i samarbete med gymnasieskolor i invandrartäta områden inspirera till att vilja studera juridik. Byrån delar även ut stipendier.

– Kunskap om andra kulturer och människor är ovärderlig. Vi ser gärna att jurister som kommer till oss har internationell erfarenhet. Även om det bara handlar om att ha varit ute och rest, säger Michael Wigge.

Han anser att det endast finns anledning att öppna egna utlandskontor när efterfrågan är konstant och långvarig. Så är det i London, Bryssel, Shanghai och Hongkong.

– Absolut mest händer just nu i Kina och vi har numera ett tiotal kinesiska jurister anställda. Här kör vi för fullt, och bara jämfört med förra året har omsättningen ökat med 70 procent. Det är häftigt, faktiskt!

London är, enligt Michael Wigge och andra byråers delägare, fortfarande en viktigt finansiell knutpunkt för företag och därmed också för juridiska tjänster. Men betydelsen av att ha kontor där har minskat.

– Behovet av att vara fysiskt på plats hela tiden är inte lika stort längre, tack vare internet och det faktum att det går snabbt att förflytta sig i Europa. En och en halv timme med flyg till Hamburg. Två till Amsterdam och London är ingenting. Det är i princip som att åka till Göteborg, påpekar Michael Wigge.

Bryssel utgör däremot ett undantag. För att kunna påverka viktiga politiskrättsliga beslut, genom lobbying, är det viktigt att finnas nära framför allt EU-kommissionen. Många byråer med verksamhet i Europas maktcentrum är indelade i två kontor. Ett för de regelrätta affärsjuridiska kontakterna, ett för det politiska lobbyarbetet.

– Goda kontakter är oerhört viktigt här, säger Michael Wigge.

På Mannheimer Swartling, som valt att ha fasta kontor också i städer som Berlin och Frankfurt, är åsikten att goda kontakter även här är viktiga. Inte minst för att fånga upp utländska klienter som behöver hjälp med affärer i Sverige, vilket Stefan Brocker säger är en lika viktig service som att kunna hjälpa svenska klienter i deras affärer utomlands.

Denna marknad anser sig andra svenska byråer kunna fånga upp genom nätverk av partnerbyråer runt om i världen. Vinge pekar till exempel på sitt medlemskap i Lex Mundi, ett av världens största nätverk för oberoende advokatbyråer. Wistrand är medlem i advokatnätverket Meritas.

Oavsett hur utlandsaktiviteterna är organiserade uppger både svenska och utländska advokatbyråer att specialiseringen har ökat i betydelse jämfört med tidigare. Det gör att de flesta större byråer bildar team utifrån varje uppdrags karaktär.

Det vanliga är att jurister med expertkunskap inom ett eller flera områden och jurister med nationell insyn i juridik och affärskultur arbetar tillsammans över kontors- och landsgränser. Detta blir särskilt tydligt på de utländska byråer som har kontor i Sverige.

Linklaters har en global indelning i så kallade sektorer som är de olika branscher som advokatbyrån är verksam inom. Sammanlagt handlar det om 21 sektorer. Detta återspeglas även på Stockholmskontoret, där man periodvis har mer att göra med utländska kollegor inom samma sektor än med de svenska kollegorna vid skrivbordet bredvid.

– Genom att vi är så globala finns det tillgång till ovärderlig kunskap. Det är bara att lyfta på luren och kontakta en kollega i det globala nätverket. Mycket snabbt kan jag, till exempel, bilda mig en uppfattning om det internationella läget inom bilindustrin, säger Peter Högström, managing partner på Linklaters kontor i Stockholm.

Enligt honom är detta de stora utländska byråernas fördel, särskilt när det gäller svenska eller nordiska företag som gör affärer i många olika länder samtidigt.

– Ju större aktör, desto större behov att internationalisera inköp av juridiska tjänster. Det svåra är att bygga relationer, och en stor organisation har byggt relationer under lång tid, säger Peter Högström.

Han förklarar vidare att det därför är viktigt att skapa en bra intern företagskultur där “know how” lätt kan överföras. Globala träffar, juristutbyten mellan kontoren – så kallade secondments – och en gemensam databas är, enligt honom, några av knepen för att hålla ihop. Byrån har totalt 2 400 jurister på 30 kontor i 23 länder, varav cirka 100 finns i Sverige.

Inom kort startar Linklaters också en egen internationell MBA-utbildning, som dels ska bredda juristernas affärskompetens, dels ge ytterligare en anledning att lära känna varandra över nationsgränserna.

– Vi arbetar väldigt hårt med att ta bort hinder för ett bra kunskapsutbyte, förklarar Peter Högström.

Två av Baker & McKenzies tretton svenska delägare, Anders Fast och Carl Svernlöv, ger en liknande bild och pratar sig varma om byråns arbete med att skapa en enhetlig företagskultur bland de över 4 000 juristerna på 72 kontor i 38 länder. 45 av dem finns i Stockholm.

– Delägarna världen över träffas två gånger per år i globala och regionala möten och uppmanas också att ta med sig sina respektive. Det skapar vänskap. Det är unikt, vill jag påstå, säger Anders Fast.

Han har daglig kontakt med någon kollega ute i världen. Inte sällan blir Stockholmskontoret uppringt av utländska klienter som har affärsintressen i Sverige. Vanligt är även att de svenska juristerna får slussa sina klienter till Baker & McKenzie-kontor i andra delar av världen. För Anders Fast och Carl Svernlöv ser inget mervärde i att en svensk jurist personligen följer med klienten utomlands.

– Vi ska inte ägna oss åt advokatturism. Våra topprankade kontor har experter på den lokala lagstiftningen och affärslivet. De har också förmåga att överbrygga eventuella kulturella skillnader. Så vi kan med varm hand överlämna våra klienter till kollegorna. Men vill klienten absolut att vi följer med som ressällskap gör vi förstås det, säger Anders Fast.

Också Baker & McKenzie belyser vikten av ett bra internt datasystem i det internationella arbetet. Genom ett gemensamt dokumenthanteringscenter i Manila på Filippinerna, som håller öppet dygnet runt, minimeras till exempel problemet med tidsskillnader. Enligt de två svenska delägarna går det därför mycket snabbt att dela med sig dokument. Och byråns organisation gör det fullt möjligt att i det närmaste samtidigt till exempel kontrollera ett avtals legala status mot många olika rättssystem.

Medan de internationella byråerna i Sverige betonar att de är lika mycket lokalt förankrade som sina svenska konkurrenter, anser de svenska byråerna att de kan serva sina klienter med internationella frågor lika bra som de stora globala aktörerna.

– För att vara global måste du vara duktig lokalt, sammanfattar Anders Fast.

Ulrika Hotopp
redaktion@affarsvarlden.se

_________________________________________________________________

Att tänka på

Detta är viktigt för att kunna jobba på en internationell arena:

1. Bra lokalkännedom på viktiga marknader, antingen genom egna kontor eller genom täta relationer i nätverk.

2. Internationell kompetens även hos svenska jurister. Språk- och kulturkunskaper är lika viktiga som den juridiska kompetensen.

3. Fysiska träffar juristkollegor emellan över nationsgränserna.

4. Smidig överföring av kunskap kollegor och kontor emellan.