Mer pengar att hämta hem
På Drottninggatan i Stockholm, mitt i kommersen, ligger Loomis huvudkontor. I receptionen hänger en inramad debattsida där författaren Per Hagman hyllar papperssedlar.
Det går inte att säga annat än att affärsidén är rejält utmanad av ny teknik och att allt fler konsumenter föredrar kort, appar som Swish, Seqr och Izettle eller andra betalmetoder. Kaféer, restauranger och butiker i Sverige skyltar allt oftare om att betalning endast är möjlig med betalkort. Kunderna bryr sig sällan. I debatten heter det att det är främst kriminella och äldre som hänger sig fast vid kontanterna, till och med Abbas Björn Ulvaeus har propagerat för ett avskaffande.
Är det bara en tidsfråga när sedlarna försvinner?
Nejdå, hävdar Per Andersson, vd för kontanthanteringsföretaget Loomis sedan i maj i år, vars hela verksamhet bygger på att flytta cash från A till B. Per Andersson tar emot på kontoret där endast 20 anställda jobbar. Han inte är orolig. Tvärtom finns en underliggande tillväxt – i ett globalt perspektiv, säger han.
– Under 30 dollar sker 70–80 procent av alla transaktioner kontant. Globalt är kontanter det största betalningsmedlet och cashanvändandet ökar med 1–2 procent per år.
Patrik Andersson menar att den svenska marknaden är ett specialfall. Även om den fortfarande står för 5 procent av Loomis omsättning så varnar han för att man ska dra slutsatser av hur beteendet ser ut i exempelvis Göteborg, Gävle eller Helsingborg.
Sin första tid som vd för bolaget har han ägnat åt att resa runt i länder där Loomis har verksamhet. Han säger att utvecklingen är positiv och kontanter är vanligt betalmedel.
– Jag fick ett väldigt positivt intryck, säger Patrik Andersson.
Det nya jobbet innebar ett hopp från livsmedel till att frakta pengar. Tidigare var han Sverige-chef för Orkla Foods med bas i Malmö, därifrån jobbade han mot kunder som till viss del delas med Loomis. Till exempel de stora livsmedelsmedelskedjorna.
– Även om det finns gemensamma drag så handlar det sedan om att min profil är att bygga bolag, syssla med försäljning och marknadsföring.
Uppdraget är allt annat än att förvalta, tvärtom handlar det om att driva tillväxt. Sedan Loomis knoppades av från Securitas år 2008 har bolaget vuxit stadigt – aktien har nästan femfaldigat i värde, och omsättningen stigit med 43 procent.
Verksamheten uppdelas i tre delar. Värdetransporter står för cirka 60 procent, 30 procent är kontanthantering och resten är diverse verksamheter såsom frakt av ädelmetaller, förvaring av kontanter och annat. Loomis ledning har lagt fram en tillväxtplan som innebär att 2015 års omsättning på 16 miljarder kronor ska bli 17 miljarder kronor år 2017.
Tillväxten ska inte ske genom att bryta någon trend genom att få fler att handla med kontanter. Nej, planen är att ta affärsidén till marknader där man redan har mycket kontanter i omlopp och växa där.
– Traditionellt har handlare suttit i ett trångt kontor där man räknat dagens kassa, som någon sedan ska deponera hos en bank där en annan ska räkna pengarna, säger han och tillägger att det handlar om marknader där den här typen av tjänster läggs ut.
Strategin är att förvärva tillväxt, som bland annat Turkiet.
– Vi köpte ett litet bolag där, och vi har vuxit jättemycket, typ 50–55 procents tillväxt varje månad. Nu har vi 2 000 anställda i Turkiet, säger han.
Det innebär att nästan 10 procent av bolagets personal plötsligt finns på en marknad som skakades av ett kuppförsök i juli. Vilket faktiskt gynnade deras affärer.
– Klart man blev orolig av kuppförsöket och alla var på alerten. Vi säkrade ganska snabbt våra bilar och anläggningar. Samtidigt hade vi ett nära samarbete med turkiska centralbanken, som var väldigt mån om att cash-cykeln fungerar så att folk kom åt sina pengar och så. Vi var väldigt viktiga där och har faktiskt sett en ökad efterfrågan på våra tjänster.
Inte alla snabbväxande marknader är lika riskfyllda. USA växer stadigt. Patrik Andersson konstaterar att man inte ska förlita sig på beteenden man som svensk på tillfälligt besök ser i New York eller Los Angeles.
– Det finns tiotals miljoner amerikaner som inte ens har ett bankkonto, än mindre betalkort. Plus att det finns en drickskultur.
Marknaderna Loomis växer på och man vill satsa vidare på befinner sig i ett läge där banker inte vill hålla på med pengaleveranser. Var det blir någonstans vill han inte svara på, bara att man i pipelinen har ett 15-tal olika förvärvsmöjligheter som Loomis räknar på. Det handlar främst om förvärv i Latinamerika och Asien.
– Vi är intresserade av att köpa bolag på allt från 100 miljoner till flera miljarder kronor.
Förutom att ta sig in på nya marknader handlar det också om att förändra erbjudandet. Från att bära kontanter från handlare till bank eller bank till bankomat, till att sälja en egen tjänst.
– Det är som Nespresso-maskinen för cash-industrin, säger han och halar fram en bild på en maskin där kontanter deponeras.
Tanken är att Loomis tar ansvar för pengarna så fort de stoppas in i maskinen hos handlaren. Dessa Safepoints är uppkopplade och innebär att Loomis personal kan avgöra när det är effektivt att tömma, vilket minskar behovet av schemalagda körningar. Loomis kunder däremot kan se beloppet på sina konton samma dag som de deponerar i Safepoint-maskinen. Inga bankdagar med eftersläpningar.
För detta tar man betalt – rejält. Patrik Andersson ler lite åt jämförelsen med dyra kaffekapslar.
– Ju mer komplext det är, desto bättre är marginalen.
Bruttomarginalen är i dag på cirka 10,6 procent. Den ska uppemot 12 procent, samtidigt som bolaget växer.
Synar man Loomis närvaro på olika marknader är det uppenbart att bolaget visserligen expanderat men ännu saknar närvaro i de närliggande marknaderna i Östeuropa. Inget i Polen, Ungern, Rumänien – eller Balkan.
– Vi har vita fläckar i Europa. Det handlar om olika saker, vi hanterar väldigt stora summor pengar. Och det måste finnas rätt struktur för det, med ramverk och juridiska system.
– Nja, det handlar om att det ska finnas förutsättningar och försäkringssystem som fungerar. Att man har en rättsstat som fungerar, säger Loomis-vd:n diplomatiskt.
I mars i år sålde huvudägarna i form av Melker Schörlings MSAB och Gustaf Douglas Latour samtliga B-aktier, tillsammans närmare 13 procent av kapitalet och 9 procent av rösterna i bolaget. Bägge behöll A-aktierna, som tillsammans uppgår till en tredjedel av Loomis röststyrka. Ägarförändringen skedde före Patrik Anderssons tillträde.
– Om jag var överraskad? Det vet jag inte. De har varit otroligt långsiktiga. Jag har bara positiva saker att säga om dem.
Patrik Andersson ärvde också en liten surkart – en misstänkt kartell i Spanien. Han tycks inte vara stressad, utan säger att avtal ingicks med vissa kunder i Spanien där man åtar sig att även tillhandahålla tjänster på spanska öarna, där man inte annars har verksamhet. Konkurrenter har därför bistått, för att Loomis skulle slippa bygga en infrastruktur åt en enstaka kund.
– Vi har varit tydliga med att det är så vi gör. Det har inte varit en hemlighet och vi jobbar vidare på detta sätt. Vi menar att vi inte gjort något fel. Nu räknar vi med att få besked innan jul. Det kan vara bötesbelopp, säger han.
6 600 bilar i garaget
Intäkter 2015: 16,1 miljarder kronor.
Rörelseresultat 2015: 1,7 miljarder kronor (marginal 10,6 %).
Börsvärde (4 okt 2016): 20 miljarder kronor.
Anställda: 22 000.
Värdetransportbilar: 6 600.
Verksamt: 21 olika länder – Argentina, Danmark, Dubai, Finland, Frankrike, Hongkong, Kanada, Norge, Portugal, Schweiz, Singapore, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA, Österrike.
Patrik Andersson
Född: 30 augusti 1963.
Utbildning: Internationell civilekonom från Lunds universitet.
Bor: Köpt bostad i Stockholm och flyttlasset går i december.
Familj: Hustru och tre barn; den yngsta flyttar med till Stockholm.
Fritid: Bakgrund som handbollsspelare i elitserien. Åker numera skidor och springer ett maraton om året, senast i Helsingborg i september.
Karriär: Tolv år i olika ledarroller inom Unilever, vd för Orkla Foods Sverige 2012–2016, nu vd för Loomis. Även styrelseledamot i Spendrups Bryggeri.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.