Miljardrullning på direktörernas toppmöte

Bara för speciellt inbjudna kunder. Ingen hemsida. Ingen offentliggjord talarlista. Medier som hålls på armslängds avstånd.

Konferensen äger rum den här veckan på anrika hotellet Westin St Francis i centrala San Francisco i Kalifornien. I söndags eftermiddag stod toppcheferna i läkemedelsbranschen snällt på led för att checka in och för att få sitt åtråvärda deltagarbevis att hänga runt halsen. Kön som mest påminde om ett biljettsläpp till en rockstjärnekonsert var tidvis 100 meter lång och blockerade lobbyn på hotellet. Arrangörerna håller korten tätt intill kroppen. Trots, eller kanske tack vare, den låga profilen har JP Morgan Healthcare Conference utvecklats till branschens viktigaste. Vid årets evenemang, det 34:e i ordningen, är enligt uppgift närmare 5 000 läkemedelstoppar, investerare och forskningschefer inbjudna. Endast dessa är välkomna.

Men de utgör ändå bara en bråkdel av de läkemedelsbolagsanställda och forskare som invaderat de centrala delarna av San Francisco denna vecka. Till de 5 000 ska läggas ytterligare tio gånger så många biotech-hjärnor som flockas i staden på vinst och förlust i syfte att knyta kontakter. Eller så är de anmälda till någon av den handfull satellitkonferenser som de senaste tio åren utkristalliserats för att kapitalisera på den allt större efterfrågan bland branschfolk som vill delta i evenemanget. Allt i syfte att få riskkapitalister intresserade av forskarnas senaste uppfinningar eller upptäckter.

En sammanställning som Affärsvärlden har gjort visar att åtminstone något hundratal svenskar är på plats under konferensen. Många av dem är där för tionde gången eller mer, som Fredrik Tiberg, vd för det nyligen börsnoterade Lundaföretaget Camurus.

– Det är viktigt av vara på plats och se vad som är på gång i branschen. Det handlar om trender inom allt från sjukvård generellt till mängder av bolagspresentationer. Här tas även politiska initiativ och förs lobbykampanjer. Och vi för alltid affärsdiskussioner och träffar ett antal nya potentiella samarbetspartner när vi är där, säger Fredrik ­Tiberg.

Han har sällskap av toppcheferna vid ett 30-tal svenska eller svenskägda bolag, vilket gör evenemanget till en av de mest toppchefstäta svenska sammankomsterna. De 30 bolagen har alla skickat vd:n, en grundare ­eller styrelseordföranden – alternativt två eller alla tre rollerna. Ett mellanstort bolag som Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, är på plats med vd Geoffrey McDonough och styrelseordförande Bo Jesper Hansen och två personer till ur ledningsgruppen. Ett mindre forskningsbolag som Bioinvent är också på plats med fyra till fem personer, bland annat med vd Michael Oredsson. Medivir är på plats med vd Niklas Prager och tre personer till i ledningsgruppen. För att ge några exempel.

De tio största läkemedelsbolagen i världen är alla representerade och många av dem skickar hela olympiatrupper.

Astra Zenecas vd Pascal Soriot omger sig med ett entourage på 70 personer, bland dem de flesta ur ledningsgruppen och därtill flera andra chefer. Världens största läke­medelsbolag, amerikanska Pfizer som för två år sedan lade ett bud på just Astra Zeneca, har ännu fler på plats. Hela Pfizer-toppskiktet har ett digert schema att följa, bland annat forskningschefen, svensken Mikael Dolsten. Från en annan amerikansk läkemedelsjätte, Eli Lilly, är svensken och forskningschefen Jan Lundberg där.

De som varit på plats tidigare intygar att i San Francisco avgörs framtiden för många forskningsprojekt. ”Alla är där”, konstaterar den ene bransch-vd:n efter den andre, när Affärsvärlden hör sig för om varför så många svenskar återkommande samlas i San Francisco strax efter nyår.

På ett Starbucks-café ett stenkast från konferenshotellet träffar Affärsvärlden Andreas Bhagwani, vd vid det sedan i höstas Aktietorgnoterade Nanologica, som bland annat utvecklar nya metoder att distribuera läkemedel med hjälp av nanoteknik. En bit bort sitter några konferensdeltagare. De försöker överrösta musiken när de finslipar den presentation de håller i veckan.

Andreas Bhagwani är anmäld till konferensen men är i San Francisco i första hand för att träffa potentiella kunder.

– Alla är här. Jag vill uppmana de svenska bolag som inte är här att komma nästa år.

Han menar att små bolag har allt att tjäna på att vara på plats, men att det gäller att inte ta ett nej för ett nej utan att finna smarta vägar att få uppmärksamhet.

– Första året var det ju ingen som ville prata med oss. De hade ju ingen aning om vilka vi var. Då gäller det att ta reda på var de har sina kvällsevenemang. Alla evenemang är för endast inbjudna så det gäller att se till att bli inbjuden. Att skohorna sig fram. Att vara osvensk.

Enligt Andreas Bhagwani bör svenska bolag resa till San Francisco även om de inte har någon formell inbjudan eller ens vet om de kan träffa någon, eftersom chansen att göra affärer är stor för den som är lite fräck. I andra vågskålen ligger att kostnaderna kan skena. Stadens hotell är knökfulla och vandrarhemsliknande hotellrum hyrs ut för över 2000 kronor natten.

Så här motiverar Sana Alajmovic, vd vid svenska Sigrid Therapeutics som utvecklar mediciner mot fetma, sin resa till San Francisco.

– Jag har själv deltagit fyra år i sträck och detta är i särklass den mest high powered life science-konferensen i världen. Jag brukar kalla den ´The burning man of biotech´.

– Det är biotech-världens Almedalen, ­säger Lennart Hansson, statliga Industrifondens affärsområdeschef för läkemedels- och bioteknikinvesteringar.

Den infaller vid en lämplig tidpunkt, just när investerare och företagsledare lagt det gamla året bakom sig, stängt böckerna och kan blicka framåt.

– Det har blivit årets start- och samlingspunkt för biotech-företag och de stora läkemedelsföretagen, säger Ulf Ljungberg som sedan i oktober är vd för det lilla Göteborgsbaserade forskningsbolaget Anamar.

Många av jättarna hyr sviter på hotellen runt Union Square i centrala San Francisco, där de mindre biotechföretagen får dra sina presentationer för investerare eller potentiella samarbetspartner.

Evenemanget lockar inte bara världens alla läkemedels- och forskningsbolag utan också de många företag som livnär sig som underleverantörer i den värdekedja som kallas läkemedelsbranschen. Bland dessa märks corporate finance-specialisterna, patentexperterna och inte minst investerarna.

– De flesta är nog där. Det är få bolag som inte har nytta av att närvara och vi uppmuntrar våra portföljbolag att åka dit, säger Jacob Gunterberg, partner och investeringsansvarig på den svenska riskkapitalfonden Healthcap.

Healthcap har nio personer på plats i San Francisco.

– Jag vill påstå att den mesta aktiviteten sker utanför konferensen. Många bolag och institutionella investerare är där och de hyr in sig på hotell och har möten på löpande band. Min kalender är bokad från morgon till kväll, säger han.

Mötestekniken är tidseffektiv. Flera tusen möten hålls på speed dating-manér.

– Jag har åtminstone 30 möten inplanerade under knappt fyra dagar säger Reci­pharmchefen Thomas Eldered.

Nicholas Waters är vd vid Göteborgsbaserade forskningsbolaget Integrative Research Laboratories, som är inriktat på forskning om nervsjukdomar.

– På 1990-talet när man skulle träffa ­företag så lade man upp en rutt, bokade upp möten på telefon och flög mellan bolagen. Det blev fem-sex bolag på en vecka. Nu samlas vi alla samtidigt i San Francisco och då hinner vi med många fler möten under en vecka och upplägget är mycket effektivt, säger han.

Delar av delegationerna från de många stora läkemedelsbolagen är på plats enbart i syfte att finna köpvärda forskningsbolag eller för att ingå partneravtal om forskningsprojekt kring nya lovande medicinkandidater. Orsaken till intresset, som har accentuerats under senare år, är att storbolagens egen forskning inte räcker till för att få fart på försäljningen.

Förra årets dominerande intryck i branschen var att det både i ord och handling fanns mycket kapital avsatt för förvärv. Inte minst storbolagen har haft mycket pengar att köpa mindre projekt för. Och de flesta som Affärsvärlden talar med tror inte att den senaste tidens börsoro påverkar köplustan hos de stora läkemedelsbolagen. Men det finns små orosmoln. December var den första månaden på tre år utan en börsnotering i branschen i USA.

– Känslan är ändå att pengarna finns kvar, säger Andreas Bhagwani.

En av svårigheterna som flera deltagare vittnar om är att få amerikanska riskkapitalister att investera i svenska bolag.

– Generellt sett investerar de mycket sällan i skandinaviska bolag om det inte finns en skandinavisk medfinansiär som de känner väl, säger Nicholas Waters.

Hans Schambye, vd för det Lundbaserade forskningsföretaget Galecto Biotech, är på plats för 13:e året och berättar hur han för två år sedan fick en bra första kontakt med amerikanska jätten Bristol-Myers Squibbs forskningsansvarige.

Parterna träffades flera gånger därefter och på hösten samma år lade den amerikanska jätten ett bud värt 3,3 miljarder kronor på det nystartade forskarbolaget. Affären innebar att den behandlingsmetod för sjuk­domen lungfibros som svenskarna tagit fram har vidareutvecklats på global nivå.

– Vi hade redan haft lite kontakt med Bristol-Myers Squibb men förhållandet var inte särskilt aktivt förrän vi träffades vid JP Morgan i början av 2014. De hade just haft ett byte på personalsidan och kom då med en mer aktiv person som strax såg att Galecto passade för dem. I oktober samma år hade vi ett optionsavtal klart, säger Schambye.

Health Caps Jacob Gunterberg gjorde upp om att ta in tre nya amerikanska institutionella specialistinvesterare som ägare i portföljbolaget Cortendo under förra årets konferens, en affär värd 225 miljoner kronor. Det före detta Göteborgsbaserade forskningsbolaget har därefter under fjolåret bytt namn till Strongbridge Biopharma och noterats på Nasdaq.

– Affären skulle sys ihop mitt i natten för att kunna presenteras på konferensen, säger Jacob Gunterberg.

Ett av de mest eftertraktade områdena att investera i är forskningsprojekt som ­utvecklar cancermediciner. En av de senaste årens mest heta trender inom läkemedelsforskning är utvecklingen av immunterapeutiska cancermediciner, där medicinerna väcker kroppens immunförsvar och får det att slåss mot cancercellerna.

Immunterapin brukar liknas vid ett fjärde vapenslag i kriget mot cancern, där de tre traditionella metoderna är kirurgi, cellgiftsbehandling samt strålning. Flera immunsystem-påverkande mediciner, så kallade checkpoint-hämmare, finns redan på marknaden. Den första, Yervoy från amerikanska Bristol-Myers Squibb, godkände USA:s läkemedelsmyndighet FDA för fem år sedan. Ytterligare två, amerikanska Mercks Keytruda och Bristol-Myers Squibbs upp­följare Opdivo, godkändes förra hösten.

Den ena gemensamma nämnaren mellan de tre preparaten är att de ger påtagligt bättre resultat jämfört med de tidigare ”dumma” medicinerna som inte skiljer på cancerceller och friska celler. Den andra egenskapen som förenar de här nya medicinerna är att de är ovanligt dyra. Priset för en behandling som pågår under ett år är mellan 800 000 kronor och 1,5 miljoner.

Just det faktum att det går att ta mycket betalt för cancermedicinerna lockar naturligtvis riskkapitalister som ser goda möjligheter att få avkastning på sitt kapital. Bristol-Myers Squibbs banbrytande Yervoy är redan en så kallad blockbuster och sålde redan första året på marknaden för motsvarande cirka 11 miljarder kronor. Enligt en rapport från amerikanska banken Citi väntas världsmarknaden för immunterapibehandling mot cancer uppgå till 300 miljarder kronor år 2023.

Att cancer är högprioriterat märks på konferensen i San Francisco. En stor del av de närvarande forskningsbolagen ägnar sig just åt cancerforskning. Också bland de många svenska forskningsbolagen som är på plats är cancerbekämpning prioriterat. Mer än hälften av de svenska bolagen ägnar sig åt just utveckling av cancerbotemedel (se tabell). Bland dessa märks Alligator, som i somras sålde sin immunoterapeutiska upptäckt till just Bristol-Myers Squibb för cirka 3 miljarder kronor.

Vid sidan av cancerbekämparna väntas nya läkemedelskandidater kring stora sjukdomar som drabbar centrala nervsystemet, som als, Alzheimers och Parkinsons sjukdom att hamna i fokus.

Av de större läkemedelsbolagen på Stockholmsbörsen är vare sig Meda och Active Biotech på plats. Också Medcaps ledning håller sig hemma, med motiveringen att konferensen mest är till för investerare.