När draken nyser

Insikten får knappast Stefan Ingves att sova bättre och inte heller lugnar det ner de amerikaner som med oro ser ett allt starkare Kina utmana USA om förstaplatsen på den världsekonomiska tronen.

Möjligen såg en eller annan sinolog tecknen i skyn, men de flesta andra blev överraskade när den kinesiska centralbanken nyligen skrev ned värdet på sin valuta, renminbi. Genast startade spekulationer om det faktiska tillståndet i Kinas ekonomi och att landet nu ger sig in i det globala valutakriget för att prisa in sig på exportmarknader och vinna fördelar i den globala handeln. Efter någon vecka hade oron spritt sig utanför valutamarknaden och när anden väl var ur flaskan backade den kinesiska börsen nära 20 procent och drog med sig aktiemarknaderna i Europa och USA i det värsta raset sedan finanskrisen 2008.

Innan vi går in på Kinas motiv till devalveringen kan det vara på sin plats med några ord om varför marknader, länder, centralbankirer och politiker är extra känsliga för förändringar i valutakurserna i nuläget. I spåren av finanskrisen 2008 och eurokrisen 2010 hamnade såväl den amerikanska som de europeiska ekonomierna i en djup lågkonjunktur med stora resursgap och skuldsanering. Det är dessa kriser som vi nu mödosamt försöker återhämta oss ifrån. Ett sätt att öka tillväxt och sysselsättning är naturligtvis att sälja mer av sitt lands varor på världsmarknaden genom att skriva ner värdet på valutan så att exportartiklarna blir billigare för köparna. En utländsk köpare betalar ju mindre för varan allt annat lika. Men det innebär förstås också att andra länder som producerar samma varor säljer mindre, med sjunkande investeringar och högre arbetslöshet där som följd. Ett nollsummespel där den enes bröd blir den andres död i långa loppet.

En annan aspekt är att många ekonomier, där­ibland EU och Sverige, brottas med för låg inflation. Det beror på flera faktorer; effekterna av de nämnda kriserna med lågt kapacitets­utnyttjande, ökad digitalisering och fallande priser på olja och andra råvaror. Många centralbanker har inflationsmål runt 2 procent men en faktisk inflation långt under målet. Sverige ligger nära noll för närvarande. Om vi då importerar varor från till exempel Kina som plötsligt faller i pris, så minskar inflationen ytterligare. Om kineserna samtidigt handlar mindre av oss – dels för att det blir dyrare, dels därför att tillväxten och efterfrågan i Kina faller, vilket är fallet – så är det lätt att förstå oron i såväl USA som Europa över tillståndet i världens näst största ekonomi. I förlängningen påverkas även den amerikanska centralbanken Fed, som överväger att höja styrräntan, men det kan också påverka Riksbanken att kanske sänka sin ränta ytterligare. Något som påverkar dig och mig.

Tillbaka till Kina. Har de alltså gett sig in valutakriget där redan eurozonen, Sverige, Schweiz och Danmark, för att nämna några, redan svingar för fullt? Så behöver det inte vara. Ett uttalat mål för den kinesiska centralbanken är att göra valutan mer konvertibel och prissättningen mer marknadsanpassad, samtidigt som växel­kursen ska spegla utvecklingen i ekonomin. Renminbin har till stor del varit knuten till den amerikanska dollarn vilken i sin tur stärkts kraftigt det senaste året. Därmed har också renminbin stärkts. Om valutan i stället hade varit viktad efter Kinas utrikeshandel hade renminbin varit avsevärt svagare. Faktiskt följer Kina nu rekommendationer från Internationella valutafonden, IMF, när valutan devalveras. Det är snarare tajmingen i marknadsanpassningen som har utlöst så starka reaktioner.

Men den insikten får knappast Stefan Ingves att sova bättre och inte heller lugnar det ner de amerikaner som med oro ser ett allt starkare Kina utmana USA om förstaplatsen på den världsekonomiska tronen. Den kinesiska draken har nog inte börjat valutakriga, men andedräkten kan bränna ordentligt om man står för nära när den nyser, oavsett om man handlar valutor, aktier eller obligationer.

Chef för makroanalys på Swedbank. Medverkar i Affärsvärlden med en krönika var fjärde vecka.

Ett framtidsyrke

Sinologi är läran om de kinesiska språken, landets kultur och litteratur. Den senaste tidens händelser på finansmarknaden i kombination med vad som händer på det geopolitiska planet kommer öka behovet av sinologer i finansvärlden. Se där, ett karriärtips.

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.