Näringslivets nya drivhus

Sverige har fått en ny typ av riskkapitalister, som går intidigt i tillväxtbolag. Affärsvärlden avslöjar vilka dessa nyadrivhusmästare är.

Det handlar om ett tjugotal högriskkapitalbolag och några hundraaffärsänglar, varav de mest aktiva och mest kända finns pålistan här t.v. Tillsammans utgör de Sveriges nyariskkapitalister. Till skillnad från de riskkapitalister somhittills dominerat scenen, och som satsar på mogna affärer somrationaliseras, vill denna nya kategori få företag att växa. IUSA, varifrån förebilden hämtats, kallas den här sortens kapitalför venture capital, bolagen för ven cap-bolag och rikaprivatpersoner som satsar sådant kapital för business angels. Påden svenska scenen kan man kalla det nya fenomenet förhögriskkapitalism.

Företeelsen har exploderat i Sverige de senaste två åren. Föraffärsänglarna såväl som de nystartade högriskkapitalbolagen och- fonderna på listan här intill har givetvis den goda tillgångenpå kapital varit en förutsättning.

De senaste årens börsuppgång tillsammans med en låg ränta hargjort att det för tillfället finns gott om riskvilligt kapital iSverige, säger finansmannen Johan Björkman, en av de första, ochmest aktiva affärsänglarna. Allt fler av kapitalägarna börjarförstå att det kan ge god avkastning att placera ientreprenörsföretag om engagemanget är det rätta.

Johan Björkman har tillsammans med Dag Tigerschiöld investerat iett tiotal bolag och kommit att fungera som förebild för mångaav affärsänglarna. De två var tidigt ute – redan i slutet av1980-talet – och har gjort flera lyckade investeringar,exempelvis i det snabbväxande IT-företaget Axis i Lund. LiksomJohan Björkman är många av affärsänglarna före detta finansmän,verkställande direktörer eller konsulter. Att gå in i nystartadeföretag på groddstadiet har blivit den nya inne-sysselsättningenbland förmögna svenskar.

Att de fått den smickrande benämningen affärsänglar beror att detar en aktiv roll i bolagens utveckling. Förutom att bidra medkapital, delar de också med sig av sina erfarenheter frånaffärslivet. Och kanske viktigast av allt; de bidrar med sinakontaktnät. Därmed hoppas de kunna öka ett nystartat bolagschanser att klara sig förbi de svåra första åren, då många bolagnormalt stupar.

Affärsänglarna investerar ofta tillsammans, i olikakonstellationer. Flertalet har bildat mer eller mindre fastanätverk. I ett nätverk – MVI – ingår över hundra personer. Justdetta nätverk har uppskattningsvis investerat över 300 miljonerkronor. Med sina kontaktnät letar nätverken upp intressantaentreprenörsföretag. En person tar huvudansvaret för varjeinvestering, men alla får möjlighet att delta. Det mest kändanätverket är Ledstiernan, där bland annat den före detta SAS–chefen ingår.

Flera av de nya högriskkapitalbolagen tillhör ettinvestmentbolag. Såväl Atle, Bure som Investor investerar främsti mogna bolag. Men för att även ha ett finger med i spelet redanpå entreprenörstadiet kontrollerar de också var sitthögriskkapitalbolag. På den allra senaste tiden har även desvenska storföretagen upptäckt möjligheterna med att satsa ilovande entreprenörsföretag på ett tidigt stadium. Exempelvishar Telia, Volvo och Bonnier egna högriskkapitalbolag. Syftet äratt investera i för dem strategisk teknik. Investeringarna kanses som en del av forskning- och utvecklingsbudgeten. Det har juvisat sig att många kreatörer trivs bättre på små bolag och intei storkoncerner.

Som delägare i små, teknikintensiva bolag – via sinahögriskkapitalbolag – får stora industrikoncerner ett slagsförsta tjing på modern teknik som på sikt kan komma till nytta iden större helheten. Många av de amerikanska, snabbväxande IT–företagen har använt den här strategin för att hänga med i denextremt snabba utvecklingen i branschen.

Förutom den goda tillgången på kapital finns det för närvarandeockså en bra tillgång på riskvilliga entreprenörer i Sverige.Det är en markant förbättring i ungas attiyder till att startaegna företag i dag, jämfört med för bara tre-fyra år sedan.Plötsligt har det blivit inne att vara entreprenör, säger PontusEkman, VD på Novare Kapital som är helägt av Investor. I vissabranscher sjuder det av nytänkande, inte minst IT,högriskkapitalisternas favoritbransch.

Ytterligare ett skäl till den snabbt växande skaran avhögriskkapitalister är den allt bättre möjligheten att noterabolaget på någon börslista. Särskilt IT-bolag har varit hetabyten bland placerare de senaste två åren och det har varitmöjligt att få ut höga priser på bolagen när de säljs ut tillallmänheten.

Som framgår av listorna är affärsänglarna ochhögriskkapitalbolag en lokal företeelse. Det engagemang somingår i konceptet kräver närhet mellan kapitalet och företagetdet satsas i. Mycket tyder dock på att en rad utländskahögriskkapital-bolag är på väg in. Svenska IT-företag har gottrykte och är attraktiva att investera i. Inom flera segment avIT-branschen, exempelvis internet, leder Sverige utvecklingen iEuropa. Utländska spelare har fördelar jämfört med sina svenskakonkurrenter, eftersom de slipper den svenskadubbelbeskattningen, som ju innebär att aktieutdelning bådebeskattas i företaget som delar ut och hos mottagaren. Dennaskillnad i villkoren höjer de svenska högriskkapitalisternasavkastningskrav, jämfört med utländska investerare. Med en meranormal skattesits, skulle alltså ännu fler lovande nystartadeföretag kunna hjälpas på traven av svenska högriskkapitalbolagoch affärsänglar.

Härom veckan föreslog en statlig utredning att en särskildbolagsform för riskkapital inrättas. Utredningen slår fast attde regler som de senaste åren tillkommit för att lindra effektenav dubbelbeskattning, det så kallade lättnadsutrymmet, barakomplicerar regelverket ytterligare.

Dagens fokus på högriskkapitalism har en trevande föregångare imitten av 1980-talet, då investerarnas favoritbransch varbioteknik. Den vågen ebbade ut när kapitaltillgången ströps isamband med börsens djupdykning i början av 1990-talet. En annanförklaring till sotdöden den gången var överdrivna förväntningarpå hur snabbt bioteknikinvesteringar kunde ge utdelning. Idagvilar företeelsen på något säkrare grund.Läs mer om de nyahögriskkapitalisterna på sidan 22.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.