Nordea spår inflation – i tillgångspriser

Kommer det någon uppgång i inflationen efter coronakrisen är det så i fall i tillgångspriser, när alla de pengar som centralbanker världen över tryckt ut i ekonomin söker avkastning. Det säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson

“Det kommer att vara en låg konsumentprisinflation efter corona, men däremot finns en risk för en tillgångsprisinflation när allt väl har lagt sig. Det har tillförts enormt mycket likviditet som söker avkastning och vis av tidigare erfarenheter vet man att centralbanker brukar ha väldigt svårt att dra tillbaka sina åtgärder. Risken finns att de blåser upp tillgångspriser, vilket skapar sårbarhet för störningar när nästa kris väl kommer om kanske 5-10 år”, säger han till Nyhetsbyrån Direkt..

Att inflationen kommer att bli väldigt låg i närtid på grund av coronakrisen står helt klart, framför allt till följd av kollapsade energipriser. Däremot förs en debatt om vad som kommer att hända sedan. Enligt vissa kan deglobaliseringen öka när coronakrisen nu blottlagt problem med globala värdekedjor och just in time-leveranser.

I en sådan värld med mer lokal produktion blir inflationen högre, lyder argumentet, bland annat genom att löneökningarna blir högre när det lokala arbetsmarknadsläget spelar en större roll. Brist på allehanda resurser, som arbetskraft, kommer snabbare att visa sig i högre priser när resurserna inte längre kan köpas in från annat håll.

Torbjörn Isaksson köper dock inte argumentet att globaliseringen kommer att rullas tillbaka till följd av coronapandemin.

“Visst kommer man att se till att det finns lager och möjlighet till lokal produktion av mediciner och skyddsutrustning, men det är ändå en förändring på marginalen. Jag tror inte att den globala produktionsstrukturen och de globala värdekedjorna kommer att brytas upp eftersom det helt enkelt skulle få för stora konsekvenser för vårt välstånd. Det går inte att underskatta hur de globala värdekedjorna lyft vår välfärd”, säger han.

Han menar att den arbetsdelning och de stordriftsfördelar som globaliseringen innebär helt enkelt är för dyra att rulla tillbaka i någon större utsträckning.

“Det är klart att det finns sårbarheter i de globala värdekedjorna, men de är ändå hanterbara jämfört med kostnaden för att backa tillbaka globaliseringen. Problemet i den här krisen har inte heller varit värdekedjorna, utan ett efterfrågebortfall som beror på att människor stängts inne”, säger han.

Därmed ska man inte tro att världen post corona kommer att vara så mycket annorlunda mot världen pre corona.

“Vi kommer nog att producera saker på ungefär samma sätt och människor kommer nog så småningom också att resa på ungefär samma sätt som vi vant oss vid sedan tidigare”, säger Torbjörn Isaksson.

Vad som däremot kommer att ha hänt är att centralbanker världen över tillfört otroliga mängder likviditet till det finansiella systemet i den akuta krisbekämpningen. All denna likviditet, som kommer att söka avkastning, kan visa sig svår att dra tillbaka.

“I ett gynnsamt scenario när restriktioner börjat hävas och allt fler länder trycker på startknappen igen, då kommer det att finnas väldigt mycket pengar där ute. Det har tryckts ut exceptionellt mycket pengar i ekonomin, vilket varit helt nödvändigt på kort sikt, och man kan bara hoppas att beslutsfattare så småningom kan hantera att dra in dem också. Men det har visat sig svårt tidigare”, säger Torbjörn Isaksson.

Snarare ligger det enligt honom nära till hands är att denna likviditet kommer att trissa upp tillgångspriser och få skulderna att öka de kommande åren, vilket bygger upp risker, särskilt för att räntorna någon gång i framtiden skulle börja stiga.

“Att de höga skulderna helt plötsligt börjar kosta, det är där risken ligger. Även om jag inte tror det kanske vi kan få någon utbudsstörning i framtiden som får inflationen och räntorna att stiga. Vad gör centralbankerna då? Det skulle sätta dem i en prekär situation. Att leva på tryckta pengar har aldrig fungerat tidigare och kommer inte att fungera nu heller, men det kan dröja länge innan problemen uppstår”, säger han.

Centralbanker världen över brottas med en alltför låg inflation, men frågan är om de ska vara försiktiga med vad de önskar sig. En stigande inflation som visar sig svår att hantera riskerar att bli något av ett mardrömsscenario.

“Det behövs inte mycket räntehöjningar för att strypa ekonomin. I Japan som har en statsskuld på 240 procent av BNP kommer det att bli kämpigt om inflationen bara går upp till 2-3 procent”, säger Torbjörn Isaksson.

Han påpekar att det inte går att göra så mycket åt detta nu, när allt handlar om krishantering.

“Men man hade önskat att centralbankerna hade fört en lite annan politik före krisen och då stramat åt mer. Det finns en överdriven oro för vilka effekter det får för ekonomin om inflationen ligger runt 0-1 procent, snarare än 2 procent. Det finns inte mycket bevis för att en låg inflation skulle vara förknippat med en svag realekonomisk utveckling”, säger han.

Han säger att är det något de senaste 20 åren visat är det hur stabil inflationen är och hur svårt det är för centralbanker att kontrollera den.

“Riksbankens minusränta och köp av 40 procent av statsobligationerna i en stark högkonjunktur har inte gett något större avtryck på inflationen. Det är olyckligt att Riksbanken har ett mål som de, inom rimliga gränser, inte har någon kontroll över. Visst kan de alltid skapa inflation, till exempel skulle de kunna öppna kiosker i alla gathörn där de delar ut pengar, men det är ju inte rimligt”, säger Torbjörn Isaksson.

I grund och botten handlar det globaliseringen, påpekar han.

“Vi sitter alla tillsammans i en global båt vad gäller konsumentprisinflationen. Här tror jag centralbankerna måste tänka om, de måste fokusera mindre på konsumentpriserna eftersom de inte är någon bra temperaturmätare på läget i ekonomin och i stället titta bredare. Det ekonomisk-politiska ramverket är dåligt anpassat till alla förändringar som globaliseringen fört med sig”, säger Torbjörn Isaksson.



    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här