Ny botten för dollarn

Marknadsräntorna letade sig något nedåt under torsdagen. Rörelsen var i linje med utvecklingen i Europa efter att tyska Ifo-index varit svagare än väntat och efter att euron noterat en ny toppnotering mot dollarn, vilket försämrar tillväxtutsikterna.
USA höll stängt med anledning av Thanksgiving på torsdagen. På valutamarknaden har dollarn fortsatt att tappa och handlades till de svagaste nivåerna någonsin mot euron.

Den senaste trenden har varit brant nedåtriktad för dollarn och bedömare räknar med att den amerikanska valutan kan komma att försvagas ytterligare.

Anders Eklöf, valutaanalytiker på Swedbank Markets, uppgav under gårdagen att dollarförsvagningen är en förlängning av effekten som startade efter Alan Greenspans tal på fredagen.

Greenspan betonade då vikten av att USA tar tag i statsfinanserna och signalerade samtidigt att man inte är beredd att delta i någon gemensam valutaintervention med omvärlden för att förstärka den amerikanska valutan.

Rysslands centralbank uppgav under tisdagen att man kan komma att öka andelen euro i landets valutareserv och även andra reserver och flöden kan komma att omviktas från dollarn till förmån för euron.

Anders Eklöf ser ingen snar vändning uppåt för den amerikanska valutan utan förväntar att den nedåtgående trenden kommer att hålla i sig framöver.

Marknaden börjar mer och mer fokusera på kommande interventioner från centralbankerna och Bank of Japan kan vara den som ligger närmast att agera, enligt flera analytiker.

Spekulationerna om en kinesisk revalvering ökar
samtidigt, enligt SEB Merchant Banking.

Näringslivets förväntningar i västra Tyskland sjönk till 94,1 i november, jämfört med 95,3 i oktober, enligt Ifo-index. Det var svagare än väntade 95,0 i oktober. Ifo förväntningsindex minskade till 94,3 i november (95,9).

Ifo-index för nuvarande förhållanden sjönk till 93,8 jämfört med 94,7 föregående månad. De svenska producentpriserna var upp med 0,2 procent i oktober jämfört september. Årstakten uppmättes till 3,0 procent i oktober. På marknaden fanns förväntningar om en årstakt på 3,1 procent. I september låg årstakten på 2,1 procent.

Överskottet i det svenska handelsnettot uppgick enligt preliminära beräkningar från SCB till 12,0 miljarder kronor under oktober, jämfört med 14,7 miljarder kronor samma period i fjol. Värdet på varuexporten uppgick till 77,3 miljarder kronor och importen till 65,3 miljarder under oktober.

Handelsnettot under januari-oktober uppgick till 146,8 miljarder kronor. Samma period i fjol låg överskottet på 128,4 miljoner kronor. Bytesbalansen för EMU-länderna visade ett säsongsjusterat underskott på 3,2 miljarder euro under september 2004, jämfört med ett överskott på 3,1 miljarder motsvarande månad ifjol.

I augusti var överskottet 0,5 miljarder. Analytiker hade räknat med ett överskott på 2,0 miljarder under månaden. Oljepriset fortsätter att vara volatilt. Efter gårdagens amerikanska oljelagerstatistik har oljepriserna fortsatt att stiga.

Riksbanksledamot Villy Bergström uppgav i Dagens Industri att det är den snabba produktivitetsökningen som är huvudorsaken till såväl den låga inflationen som till den höga arbetslöshetnen och inte ränteläget. Japans export ökade med 11,8 procent i årstakt under oktober, efter stark nettohandel med Asien.

Statistiken indikerar därmed att efterfrågan i Asien fortsatt stark. De tyska importpriserna steg 1,1 procent i oktober jämfört med månaden innan. I årstakt var priserna upp med 4,1 procent. Förväntningarna låg vid +0,7 procent respektive +3,6 procent. I september låg årstakten på +2,7 procent. Exklusive olja låg årstakten på +0,8 procent för importpriserna.

Nyhetsbyrån Ticker