Penser: Sverige är bäst i ekonomi – igen

Bedömningen är att världsmästartiteln försvaras under innevarande år, med en nästan dubbelt så hög BNP-tillväxt än OECD-länderna och något högre tillväxt än den globala tillväxten, säger chefsekonomen vid presentationen av dagens konjunkturprognos.

”Dessutom fortsätter Sverige att utklassa de flesta övriga länder avseende bytesbalansöverskott, statsskulder, sparkvoten och läget på arbetsmarknaden”, uppger Penser i konjunkturprognosen.

Banken har höjt sin tillväxtprognos för 2016 något, till +3,2 procent från tidigare +3,0 procent. Svensson noterar att 0,2 procentenheter av tillväxten i år kommer från ett ökat antal arbetsdagar mot föregående år. Stora offentliga bygginvesteringar i fortsätter att bidra, medan investeringarna utanför byggsektorn är ”lite mer tveksamma”.

När svensk BNP-tillväxt överraskar positivt är det oftast till följd av en stark tjänsteexport, konstaterar Sven-Arne Svensson.

Tjänsteexporten stod för 1,7 procentenheter av 2015 års starka BNP-tillväxt om 4,2 procent, och den förväntade dämpningen 2016 förklaras av att den effekten försvinner i år.

Bakslaget beror på en hel del engångseffekter i tjänstexporten under senare delen av föregående år, som sålda licenser.

En annan anledning till den spådda tillväxtförsvagningen är det just nu råder den största bristen på arbetskraft sedan 2007, vilket framförallt drabbar byggsektorn.

”Bristen på arbetskraft har varit väldigt hög. Man kommer inte att lyckas bygga det som krävs på grund av bristen”, konstaterar Svensson, vidare noterar att antalet varsel även är nere på väldigt låga nivåer.

I samband med det stora antalet asylsökande i höstas skrev Riksgälden upp prognosen för budgetunderskottet 2016 till 33 miljarder kronor. Nu räknar man dock med ett överskott på 41 miljarder, vilket enligt Svensson bland annat förklaras av en hög konsumtion, stark arbetsmarknad och ökade kapitalvinster.

”Där ingår dock inbetalningar på skattekontot under första halvåret”, fortsätter han. Vidare spelar även en rabatt på EU-avgiften och historiskt låga räntebetalningar på statsskulden in.

”Men mycket lite krävs för att detta ska slå väldigt fel”, varnar chefsekonomen. År 1993 hade Sverige samma budgetunderskott som Grekland, men tvärtemot alla prognoser vände det upp, och ”något kan hända på både upp och nedsidan”, konkluderar han.

Sammantaget bedömer Sven-Arne Svensson att det finns en risk för att finanspolitiken framöver kommer att bli allt för expansiv och hans bedömning är att den därför kommer att behöva stramas åt.