Prisjämförelser håller inte måttet
Handelsminister Leif Pagrotsky har presenterat en undersökning av priser på märkesvaror i olika länder, som fått stor uppmärksamhet. Sverige är som vanligt dyrast. »Prisstudien visar att svenska och europeiska konsumenter ofta får betala omotiverat höga priser«, säger Pagrotsky.
I själva verket tillför undersökningen ingenting nytt om prisnivåerna. Visst, Sverige är dyrast. Men det beror på vår höga moms. I undersökningen redovisas också något som kallas nettopriser, utan varuskatter. Då hamnar Sverige i mitten, bättre än vad man hade kunnat vänta.
Politiska ingrepp
Det är de svenska och brittiska regeringarna som beställt undersökningen av konsultföretaget Economist Intelligence Unit (EIU). Priserna jämförs i fem länder, Sverige, Storbritannien, USA, Tyskland och Frankrike. Undersökningen avser 130 märkesvaror.
OECD, som regelbundet jämför priserna i olika länder, brukar hävda att det i till exempel Sverige främst är politiska ingrepp som lett till bristande konkurrens och höga priser. Kanske vill politikerna nu försöka visa att de höga priserna i stället beror på att företagen skor sig på konsumenternas bekostnad.
Men den tolkningen är förenklad och missvisande. Det intressanta är att priserna på märkesvaror varierar starkt, på ett som det tycks närmast slumpvist sätt. Skidor och skidpjäxor är till exempel nästan dubbelt så dyra i USA som i Europa medan ett set golfklubbor är billigare där än i de andra länderna.
Att parfym är billigast i Frankrike är kanske inte oväntat. För Ikeasoffan »Nikkala« får man i Sverige betala 3.180 kronor, men i USA nästan det dubbla, 6.105 kronor. CD-skivor och videofilmer köper man billigast i Tyskland, medan svenskar numera bör avstå från att åka till London för att shoppa. Där är de flesta märkesvaror dyrare än i Stockholm, inklusive kläder från H&M.
Enligt OECD:s jämförelser var den allmänna prisnivån i november, när EIU:s undersökning utfördes, nästan densamma i Sverige, Storbritannien och USA. Däremot låg konsumentpriserna 15 procent lägre i Tyskland och Frankrike.
Men i själva verket beror prisskillnaderna i hög grad på att valutakurserna inte nödvändigtvis avspeglar de inhemska prisnivåerna. Att USA verkar dyrare än Europa beror på den höga dollarkursen. Men amerikanerna har ju inkomster därefter och en standard som ligger 50 procent över de jämförda europeiska ländernas. Sverige har däremot en mycket låg privat konsumtionsstandard. Om något förefaller billigt eller dyrt beror ju även på hur stora inkomster man har. För en medelamerikan är 600 dollar för en soffa mer överkomligt än 6.000 kronor för en svensk.
Att märkesvaror skiljer sig mycket i pris ligger i sakens natur. När man med dyrbar marknadsföring skapar nimbus kring ett varumärke är det just för att man ska kunna ta högre priser. Levi’s jeans och Timberlands skor köper inte folk för att de är billiga utan för att köpet är förenat med status och för att kvaliteten (förhoppningsvis) är högre.
Att undersöka priserna på just märkesvaror i olika länder ger därför en tämligen rapsodisk bild av konsumentpriserna. Politikerna bör i stället lita på att fri konkurrens är bästa sättet att ge konsumenterna valuta för sina pengar.
Det är konsumentens eget val när han eller hon köper Meidls Borneo Walking Boots för 1.660 kronor i Stockholm som säljs för 1.120 kronor i Hamburg. De flesta skor kostar ju faktiskt betydligt mindre.
Fri konkurrens betyder att det finns både billiga och dyra varor.Levi’s jeans kan vara 50 procent dyrare i Sverige än i USA. Men om konsumenten inte vill ge 600 kronor för ett par finns det billigare modeller att välja.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.