PROSOLVIA: Lönsam IT-tillväxt

Prosolvia är något så ovanligt som ett svensktprogramvaruföretag som tjänar ordentligt med pengar, samtidigtsom det växer i snabb takt. Det uppskattas av aktiemarknaden,som har handlat upp aktien med 170 procent sedan introduktionenförra sommaren. Med ett börsvärde på 3,8 miljarder har Prosolviaseglat upp som börsens tredje största IT-företag efter WM-dataoch Enator. Men det har skett lite i skymundan, bolaget är ettav börsens mindre genomlysta.

Prosolvia utvecklar program inom ett område det kallarinteraktiv visuell simulering, på engelska virtual reality.Förenklat är det ett program med avancerad grafik som gör attgränsen mellan verklighet och datormiljö suddas ut.

Den här typen av program kopplas vanligtvis ihop med media- ochunderhållningsindustrin. Dataspel och filmskapare användertekniken. Huvuddelen av marknaden finns emellertid inomtraditionella näringar, exempelvis försvars-, flygplans-, bilochbyggindustrin. Prosolvia har sina flesta kunder blandtillverkande företag, särskilt inom bilindustrin.

Tidigare erbjöd Prosolvia konsulttjänster kring simulering ochproduktutveckling. De kompletterades med egen programutveckling1994, varpå tillväxten tog ordentlig fart. Det brutnaräkenskapsåret 1993/1994 omsatte 22 miljoner. Affärsvärldenräknar med att omsättningen 1997 landade på 400 miljoner.Prosolvia ser behov för sina program i ett företags hela kedja,från utveckling av nya produkter till masstillverkning.Traditionellt har exempelvis biltillverkare tvingats ta framverkliga prototyper av nya bilmodeller. Med avanceradesimuleringsprogram kan en verklighetstrogen prototyp utvecklas idatormiljö. Det går snabbare och blir betydligt billigare.Dessutom finns möjligheten att kontinuerligt förändra prototypenmed enkla kommandon. Prosolvias program för denna typ avproduktsimulering (affärsområdet Clarus) står föruppskattningsvis 50 procent av omsättningen.

När bilmodellen väl är färdig ska den tillverkas på ett såeffektivt sätt som möjligt. Även här finns det behov av att görasimuleringar för att undvika flaskhalsar i produktionen,optimera nyttan av varje maskin, se konsekvenser avproduktionsstopp i en maskin och så vidare.

Just den stora besparingspotentialen, inte minst bland företagmed stora produktutvecklingskostnader, driver marknadenstillväxt i snabb takt. Enligt analyshuset Ovum växer marknadenmed 40 procent per år och kommer att uppgå till en miljarddollar år 2001.

Marknaden är dock fortfarande i sin linda. Prosolviaskonkurrenter, de flesta amerikanska, är mindre och mer nischade.De är i huvudsak inriktade på media och underhållning. Prosolviahar ett försprång på industrisidan, där företaget sannolikt ärvärldsledande.Om bara ett par år kommer dockkonkurrentsituationen att se annorlunda ut. Flera företag inomdet närbesläktade CAD-området (CAD-program är ett slagsdatoriserade ritbord för ingenjörer) håller på att utvecklasimuleringsverktyg som liknar Prosolvias. Enligtföretagsledningen har flera av CAD-leverantörerna undersöktmöjligheterna att förvärva Prosolvia.

Prosolvia har valt att inte satsa på den traditionella modellenmed distributörer på nya marknader, för att istället startalokala kompetenscentra. Här bedrivs både försäljning, forskningoch utbildning under ett och samma tak. Investeringen görstillsammans med lokala partners, som förhoppningsvis öppnar enmöjlighet att snabbt komma in på den lokala marknaden.

I dagsläget har Prosolvia 14 kompetenscenter och snartytterligare åtta. Av dessa finns endast fem i Sverige.Uppskattningsvis 60 procent av omsättningen 1997 kommer frånutländska marknader. Prosolvias rörelsemarginal för 1997 kommeratt hamna omkring 18 procent, spår Affärsvärlden. Det ärimponerande för ett företag som samtidigt växer med över 50procent, till största delen i USA där konkurrensen är somhårdast. Prosolvia är därmed en stark kontrast till andrasvenska programvaruföretag som också expanderar internationellt — men på bekostnad av dålig lönsamhet. Det finns fleraförklaringar till att Prosolvia har lyckats kombinera tillväxtoch lönsamhet.Prosolvias segment är oerhört lönsamt. Bolagetskonkurrenter, som är mindre expansiva, har rörelsemarginaler påöver 30 procent. Där skulle sannolikt Prosolvia också ligga meden lägre tillväxttakt.Kompetenscenterstrategin har visat siglyckad och har gjort att bolaget snabbt fått fäste på nyamarknader. Den minskar också Prosolvias risk, särskilt sominvesteringarna görs via ett bolag som är delägt med svenskaindustrifonden.

Slutligen verkar Prosolvia ha en skicklig företagsledning med detvå grundarna Dan Lejerskär och Morgan Herou som VD och vice VD.Det är en ung ledning, bara ett fåtal är över 40 år. De har docklockat till sig flera rutinerade människor frånuniversitetsvärlden, såväl från Sverige som från utländskatekniska högskolor. Att sätta skarpa hjärnor på ledandebefattningar visar på prestigelöshet och ett mod som tyvärr intealltid är vanligt i IT-branschen.

SPÄNNANDE AKTIEVärldsledande på en marknad som växer i en rasande takt,begränsad konkurrens och vinstmarginaler på över 20 procent. Detverkar nästan för bra för att vara sant, men det är svårt attfinna en hake. Att marknaden verkligen finns där råder det ingettvivel om, rätt använda sparar Prosolvias typ av program storapengar. Och att Prosolvias program är slagkraftiga visar förraårets utveckling.Hoten för bolaget är mest de traditionella förett snabbväxande kunskapsföretag, som t.ex. avhopp avnyckelpersoner. Ett annat hot är nya konkurrenter. Ytterligareett hot är att Prosolvia missar en eventuell framtida standardför simuleringsprogram. Det ser ljust ut för Prosolvia, men somalltid gäller det att skilja på företag och aktie. Värderingenkan tyckas skyhög. Baserat på Affärsvärldens prognoser handlasaktien i drygt 60 gånger 1997 och 40 gånger 1998 års vinst. Kanföretagsledningen leva upp till sina mål, en 50-procentigomsättningstillväxt de närmaste åren kombinerad med någotförbättrade marginaler, ser dagens värdering dock mindreavskräckande ut. Antag att vinstmarginalen stiger till 25procent, år 2000. Även baserat på ett relativt högtavkastningskrav, tolv procent, är Prosolvias vinstmultipel dånere i 22 procent. Det kräver en vinsttillväxt efter år 2000 somProsolvia har stora möjligheter att klara av. Förra åretsdelårsrapporter imponerar och pekar på att bolagets finansiellamål kan uppfyllas. Även om Prosolvia är känsligt förtillväxtantaganden långt fram i tiden tycker Affärsvärlden attProsolvia är ett spännande inslag i en portfölj.

Men risken är att resan de närmaste åren blir ojämn, med ett ochannat bakslag i aktiekursen. Ett gyllene tillfälle att köpaaktien kan mycket väl komma efter helårsrapporten i slutet avfebruari. Tidigare har över 40 procent av bolagets omsättning(och ännu mer av vinsten) kommit från det fjärde kvartalet.Företagsledningen är tydlig med att det blir lägre nu. Med tankepå att börsen handlade upp Prosolvia kraftigt efter en starkniomånadersrapport finns det anledning att tro att marknaden kanreagera negativt på bokslutet.

FAKTARUTA: Med marginal

Prosolvia,mkr 1996 1997pOmsättning 215 400Rörelseres 28 72Res f skatt 32 85Vinstmarg, % 14,9 21,2