Räkna inte med BNP

Den gamla, legendariska chefen för Handelsbanken Jan Wallander tyckte att budget och prognoser bara var ett slöseri med tiden. Då såg han kanske mest till det egna företagets verksamhet. Men historien har gett honom rätt, eftersom Handelsbanken lyckats kryssa lyckosamt mellan de flesta ekonomiska grynnor de senaste 30 åren. Något som kollegorna i bankvärlden knappast kan stoltsera med.

Strunta i BNP

Nu vill Affärsvärlden dra hans analys ett steg längre – strunta inte bara i prognoserna utan även i utfallet. I alla fall när det gäller den makroekonomiska bilden av Sverige. För enligt Statistiska Centralbyråns nationalräkenskaper (NR) fortsatte den ekonomiska kräftgången i Sverige även under inledningen av det här året. Svensk ekonomi växte med måttliga 1,1 procent första kvartalet i år jämfört med första kvartalet i fjol. Det var visserligen bättre än många europeiska konkurrentländer, men samtidigt långt ifrån vad man kunde förväntat sig till följd av stigande hushållsinkomster och svag krona.

Dagen efter presenterades arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) den lägsta arbetslösheten på mer än ett decennium, och riksbanken signalerade med all önskvärd tydlighet att nästa steg på räntetrappan handlar mer om när, än om räntan måste höjas. Det tycks helt enkelt som att något som inte går ihop när de ekonomiska tidserierna ska summeras.

Det är relativt enkelt att hitta svaga punkter i NR:s beräkningar för årets första kvartal. Det svaga exportutfallet är visserligen sant men berör i stort sett en enda bransch (se artikel på sidan 37), och den svaga privata konsumtionen (+0,8 procent) känns inte igen i annan statistik. Och slutligen förtjänar det väl att påpekas att inte ens SCB:s egna investeringsexperter känner igen de synnerligen svaga investeringssiffrorna. I stället hänvisar de till det enkätresultat som presenterades dagen före, som faktiskt indikerade en stigande investeringsvolym under 2002.

Andra källor

Därför känns det just nu bättre att förlita sig på andra statistikkällor när svensk ekonomi ska utvärderas och prognostiseras. För hur ska man annars få ihop svag ekonomi med stigande priser och sjunkande arbetslöshet? Andra källor ger också ett helt annat resultat. Investeringar har redan nämnts, men även den inhemska konsumtionen ökar betydligt snabbare enligt mer tillförlitliga källor. Det relativt sett svaga exportutfallet förklaras dessutom till största delen av svårigheterna i telekomsektorn. Inte ens den mest nattsvarta ekonomiska bedömare kan hävda något annat än att svensk exportindustri i övrigt ser ut att gå en ljus framtid till mötes.

Kolla egen bransch

Ett problem är att det svaga BNP-utfallet ger utslag i diverse prognoser. Prognosmakare tenderar dessutom i många fall att vara vindflöjlar för den senaste ekonomiska statistiken, framför allt när den pekar nedåt. Därför är det inte speciellt förvånande att riksbanken presenterar en försiktig prognos för helåret.

Men den som driver ett företag eller kanske planerar att ta steget ut på arbetsmarknaden gör säkerligen bäst i att undvika den här formen av grova prognoser. Bättre då att hålla koll på hur det går för företagen i den egna branschen. Ett exempel på det är Anders Wehtje, ekonomidirektör på den sannolikt mest spridda restaurangkedjan i Sverige, McDonald’s. Han talar om tvåsiffriga tillväxttal under årets första kvartal, medan NR:s kalkyler visar på en betydligt svagare utveckling i restaurangbranschen.

Affärsvärldens egen gissning är att hela sanningen finns någonstans däremellan. Året har börjat bra, men inte hysteriskt bra.