Rätt med orediga regler

Vinstvarning är ett märkligt, men viktigt, begrepp. En positiv, också kallad omvänd, vinstvarning innebär att ett bolag flaggar för att resultatet blir högre än förväntat. Men det vanliga är negativa vinstvarningar, vars innebörd är att resultatet inte kommer att leva upp till förväntningarna.

Oavsett om man gillar termen eller inte förekommer den flitigt i affärspressen. Förra året dök begreppet upp 3 041 gånger enligt Affärsdatas arkiv, under 2007 skrevs det 2 149 gånger och så här långt i år uppgår antalet till 1 062.

Inför tredje kvartalets rapporter 2007 vinstvarnade ett tiotal bolag. Vi minns alla Ericssons rysare som fick kursen att falla med som mest 30 procent. Men i år är det annorlunda. Bland de svenska storbolagen är det så här långt kliniskt rent från vinstvarningar. Vi tvingas ta steget ned till listan för medelstora bolag för att hitta kvartalets enda vinstvarnare, estetikföretaget Q-Med.

Det kan verka konstigt, för i år är om något osäkerheten större än någonsin. Efter ett år med finanskris, lågkonjunktur och tomma orderböcker vore det naturligt med prognosmissar och en flod av vinstvarningar. Varför är det då så tyst?

Svaret ligger i att ett bolag enligt börsreglerna måste vinstvarna om resultatet avviker väsentligt från de egna eller analytikernas prognoser. Vad som är väsentligt är upp till bolagen själva att avgöra. Det finns inte någon bestämd procentsats – om resultatet avviker 10 procent eller mer, exempelvis – utan det handlar om att göra en bedömning av hur aktiekursen reagerar när informationen blir känd. Det har också betydelse hur bolagen brukar göra. För ett företag som Nokia, som lämnar detaljerade prognoser om både försäljning och marknadsandelar, är det naturligt att också höra av sig när något viktigt har ändrats. Ett bolag som inte guidar alls kan vara tystare.

Faktum är att inte särskilt många börsbolag har vågat lämna prognoser denna gång. Bankerna brukar nästan aldrig vinstvarna, av just detta skäl, och inom industrin har tongångarna varit väldigt försiktiga. Även om det är ovanligt att svenska bolag ger exakta vinstprognoser så ges ofta guidning i form av marknadsutsikter, förväntad försäljningstillväxt och annan viktig input i analytikernas arbete. I somras talade bolagen i stället om osäkra utsikter och svårbedömd konjunktur. Därmed är risken att inte leva upp till vad som sagts ganska minimal.

De eventuella vinstvarningar som i alla fall kan komma beror i stället på att analytikerkollektivets förväntningar är åt skogen. En titt i databasen Factset visar att prognoserna för storbolagen spretar ganska ordentligt. För Ericsson är genomsnittet 0,93 kronor per aktie, lägst 0,65 och högst 1,41. För SKF, som är första verkstadsbolaget att rapportera, ligger vinstförväntningarna på 1,09, lägsta prognosen är 0,72 kronor medan den högsta ligger på 2,18 kronor. Bara i ett fåtal bolag är spannet mellan lägsta och högsta prognosen smalare än 30 procents avvikelse. I denna grupp finns Assa Abloy, Astra Zeneca, Handelsbanken, Telia Sonera och Securitas.

Tidigare var det vanligt med så kallad analytikermassage, att bolagen kontaktade analytiker som låg snett och fick dem att rätta in sig i ledet. Nu är detta inte tillåtet, alla som agerar på marknaden har som bekant rätt att ta del av information samtidigt. Nuvarande regler kom till efter millennieskiftet. I USA var det fram till augusti 2000 tillåtet för börsbolagen att lämna information till utvalda analytiker innan prognoserna blev officiella.

När ska då ett bolag vinstvarna? En vanlig missuppfattning är att bolagen måste vinstvarna senast två veckor innan rapporten släpps. Så är det inte. Denna tidsgräns gäller i USA och har sin grund i att amerikanska bolag inte behöver bestämma rapportdatum flera månader i förväg, medan svenska och europeiska bolag har lång framförhållning. I Sverige är det huvudregeln som gäller och den säger att kurspåverkande information ska skickas ut omgående. Allt för att undvika läckor och att frestas att handla på siffrorna före alla andra.

All information ska hanteras med sunt förnuft. Ericssons vinstvarning den 16 oktober 2007 kom bara en vecka innan rapporten skulle redovisas. Men att släppa varningen en eller ett par dagar före rapport är inte så smart, då är det bättre att skicka ut hela rapporten i förväg.

Så reglerna för vinstvarningar är med andra ord ganska luddiga. Mycket är tolkningsfrågor som hanteras olika från fall till fall. Men motsatsen hade troligen varit värre. Att släppa information som inte sätts in i ett sammanhang riskerar att leda till omotiverade kursrörelser som knappast gynnar aktieägarna. En siffra utan närmare förklaring kan ställa till med mer oreda än nytta. Erfarenheter från andra områden har lärt oss att vara försiktiga med detaljstyrning. Då är det bättre att behålla dagens regelverk – även om det är lite luddigt.