”Risk för bobubbla som kommer brisera”

Det är en oväntad utveckling, givet vad som sker i den reala ekonomin, och den hänger rimligen samman med att det är billigt att låna eftersom räntorna är låga.

Stigande börser och stadigt växande konsumentförtroende spelar säkert också en roll.

Det konstaterade vice Riksbankschef Lars Nyberg i protokollet från det penningpolitiska mötet den 21 oktober.

Han ansåg att detta inte är ett problem på kort sikt. Men det kan bli ett problem på lite längre sikt, kanske bortom rapportens prognoshorisont. Därför måste utvecklingen följas noga.

Räntorna kommer inte att vara låga för evigt, vilket framgår av reporäntebanan. Tvärtom, kommer ganska snabba och kraftiga räntehöjningar när konjunktursvackan går mot sitt slut. Det finns anledning för både banker och hushåll att ordentligt ta höjd för detta i sina kalkyler, sade han.

Riksbanken kommer att klargöra om de tycker att utlåningen växer för snabbt. Att höja räntan tidigare än vad som kan motiveras av andra skäl, vilket Riksbanken gjort i andra sammanhang, är dock som han såg det inget alternativ i dagsläget. Just nu behövs en låg reporänta och den behövs under en förhållandevis lång period, sade Lars Nyberg.

Riksbankschef Stefan Ingves påtalade att penningpolitiken är till för att påverka och styra den allmänna efterfrågan i ekonomin. Diskussionen om bostadsmarknaden gäller framtiden och eventuella problem där rör kanske till och med perioden bortom prognoshorisonten.

Reporäntebanan illustrerar att penningpolitiken kommer att återgå till en mer normal nivå på cirka 4 procent. Det viktiga är att detta är känt redan idag. Han påpekade att penningpolitiken inte kan klara allt vad gäller bostadsmarknaden då tillsynen och den ekonomiska politiken också spelar en stor roll. Riksbanken, Finansinspektionen och finansdepartementet måste därför samarbeta i frågan, sade han.

Vice Riksbankschef Karolina Ekholm konstaterade att det visserligen inte är rimligt att penningpolitiken bedrivs utifrån hur det ser ut på bostadsmarknaden, utan den ska naturligtvis bedrivas utifrån den allmänna utvecklingen när det gäller inflation och resursutnyttjande.

Men det är ändå så som påpekas i rapportutkastet att bostadspriserna har ökat snabbare än förväntat under senare tid och att räntesänkningar, allt annat lika, kan förväntas spä på en sådan utveckling. Det är viktigt att man undviker en situation där det sker dramatiska korrigeringar av bostadspriserna eftersom det normalt sett får allvarliga konsekvenser för såväl inflation som resursutnyttjande, sade hon.

Vice Riksbankschef Svante Öberg menade att eftersom det finns en risk att resursutnyttjandet och inflationen efter krisen kommer att vara låga under en längre tid, skulle det kunna ställa direktionen inför en besvärlig situation. Räntan kan inte vara extremt låg under flera år. Det skulle kunna få oönskade effekter på andra områden, till exempel på bostadsmarknaden.

Priserna på småhus och bostadsrättslägenheter har stigit sedan årsskiftet. Låga räntor under en lång tid skulle kunna driva upp bostadspriserna ännu mer. Riskerna är att en bubbla byggs upp och så småningom briserar, med negativa effekter på ekonomin på längre sikt.

Förr eller senare måste räntan därför börja höjas. I princip är det bättre att börja höja tidigare och i lugnare takt än senare och snabbare. Men Öberg gjorde bedömningen att med den information som nu finns är den lämpliga tidpunkten att börja räntehöjningarna nästa höst, enligt protokollet.

nullnullnullnull