Sahlins drömdom

Laval un Partneri hade haft ett par byggjobb i Sverige men inget så stort som 25-miljonersuppdraget vid Söderfjärdsskolan i Vaxholm 2004. Byggnads ombudsman kom till bygget och krävde kollektivavtal och en lön på 145 kronor i timmen – mer än vad många svenska byggnadsarbetare tjänade.

Bygget sattes i blockad eftersom letterna vägrade skriva kollektivavtal. När jag fick tag på Lavals talesperson Regina Purva i början av november 2004 förklarade hon att de redan tecknat ett lettiskt kollektivavtal, att arbetarna var nöjda med sin lön.

– Byggnads stridsåtgärder är en kränkning av EG-rätten, förklarade företagets svenska advokat Anders Elmér, som planerade att stämma facket vid Arbetsdomstolen om inte blockaden upphörde.

– Vi trappar upp det här successivt för att få till ett avtal, kontrade Byggettans ombudsman Lars-Göran Bromander.

Så en vinterkall novemberdag stod Lars-Göran Bromander och hans kolleger från Byggnads och Elektrikerförbundet framför tv-kameror och smattrande fotoblixtar utanför skolbygget i Vaxholm.

Sedan snurrade det på. Några dagar före jul 2004 tog Arbetsdomstolen upp Lavals begäran om att blockaden skulle avbrytas i väntan på dom. Men AD beslöt att blockaden skulle få fortsätta. Det svenska dotterbolaget gick i konkurs. Laval drog hem till Lettland och NCC övertog bygget.

AD begärde ett förhandsbesked från EG-domstolen, och målet togs upp i Luxemburg i januari 2007. Domstolen kom fram till att Byggnads inte hade rätt att ställa krav på mer än miniminivån i avtalet. Men några minimilöner förekommer inte i byggnadsavtalet, lönerna förhandlas fram för varje bygge. Det är så Byggnads vill ha det.

Ett utländskt företag får räkna på ett jobb, åka till Sverige, börja jobba och sedan vänta på att Byggnads ombudsmän ska komma till bygget med tidlistorna och förhandla om något vi i Sverige kallar ackordslöner.

Byggnads och Elektrikerförbundet har nu dömts att betala allmänt skadestånd för stridsåtgärderna i Vaxholm. Men Byggnads tänker inte ändra strategi utan fortsätta kräva kollektivavtal, ackord och genomsnittslön. De har haft lättare att få utländska företag att teckna kollektivavtal efter Vaxholmskonflikten. Fast facket hävdar att avtalen inte alltid följs.

Explosionen av utländska företag på den svenska arbetsmarknaden har dock uteblivit – och den är inte heller att vänta i framtiden.

På Sveriges Byggindustrier (BI) skämtades det förr om att “snart ringer Byggnads och berättar hur nästa kollektivavtal ska se ut”. BI var svaga mot ett starkt fackförbund. Men BI har gång på gång skrivit under ett kollektivavtal som är svårbegripligt för utländska företag.

Så även byggarbetsgivarna måste vara självkritiska och ta ansvar i den stundande avtalsrörelsen. Då överlever den svenska modellen.

Domen lär få desto större betydelse som bränsle inför valet. En del bedömare kallar det till och med en bra dom för Byggnads och Socialdemokraterna.

Kopplingen mellan fack och parti går tillbaka till det förra sekelskiftet och ifrågasätts inte särskilt högljutt. Facket har fått många smällar på senare år, tappat medlemmar och vacklat till. Men aldrig avvikit från den facklig-politiska samverkan. Byggnadsarbetareförbundet står stadigt med ena benet i politiken.

66 procent av Byggnads medlemmar röstade på Socialdemokraterna i EU-valet. Det kan bli fler i nästa riksdagsval – för lita på att LO, Hans Tilly och de röda ombudsmännen kommer att använda domen för att locka väljare till S.

Och när nu utomstående krafter går emot byggnadsarbetarna kan effekten bli att de samlar sig så att fackförbundsledningen kan knyta fler arbetare till arbetarpartiet.

Den facklig-politiska samverkan är också en del av den svenska modellen.

***

Lavaldomen

Våren 2004 Laval un Partneri vinner kontraktet att bygga om Söderfjärdsskolan i Vaxholm. De börjar bygga under sommaren. Byggnads kräver att bolaget tecknar kollektivavtal. Laval vägrar och tecknar i stället ett lettiskt kollektivavtal.

Oktober 2004 Byggnads försätter bygget i blockad. Den träder i kraft i november. Elektrikerna varslar om sympatiåtgärder.

December 2004 Facken stäms vid Arbetsdomstolen. AD beslutar att fackens stridsåtgärder får fortsätta i väntan på dom. De vänder sig till EG-domstolen för ett utlåtande.

Mars 2005 Stridsåtgärderna gör det nu svårt för byggarna att fortsätta. Lavals dotterbolag, byggledningsbolaget L & P Baltic Bygg går i konkurs. Kommunen kommer i förhandlingar överens om att avsluta bygget. NCC övertar jobbet.

Januari 2007 EG-domstolen i Luxemburg tar upp Vaxholmskonflikten.

Maj 2007 Generaladvokatens utlåtande tolkas av båda sidor som en seger.

December 2007 EG-domstolens dom blev ett bakslag för facket. De har enligt domen bara rätt att kräva lön och villkor enligt en miniminivå i avtalet.

December 2008 Claes Stråth presenterar en utredning om hur svensk lag måste ändras.

December 2009 Arbetsdomstolen dömer Byggnads och Elektrikerförbundet att betala 550 000 kronor i allmänt skadestånd plus rättegångskostnader på drygt 2 miljoner kronor. Domstolen var oenig.