SEB ser kortvarig lättnad för svensk ekonomi

Världsekonomin ser ut att ha stått emot förra årets industrisvacka och tillväxten växlar upp försiktigt även om kvarstående politisk osäkerhet och utbudsrestriktioner dämpar uppgången. Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

I Sverige talar en återhämtning för hushållens konsumtion och vändning i bostadsbyggandet för att BNP fortsätter öka 2020.

Enligt SEB:s prognos väntas Sveriges BNP öka 1,1 procent i år och 1,7 procent under 2021. I föregående prognos, i november, väntades BNP öka med 1,2 procent i år och 1,7 procent 2020.

Svensk industri visade länge motståndskraft men har sedan sett tydliga nedgångar för industriproduktion och varuexport under hösten. Tendenser till återhämtning för internationell industri talar dock för att nedgången blir kortvarig.

Bostadsinvesteringarna närmar sig en botten. Under 2020 räknar SEB med en försiktig uppgång för påbörjade husbyggen, vilket leder till svagt stigande bostadsinvesteringar under 2021. Hög efterfrågan på vård och skola gör att uppgången i offentliga investeringar fortsätter om än i något långsammare takt. Nedgången i totala investeringar stannar därmed vid 2,0 respektive 1,0 procent 2019 och 2020 för att stiga med 2 procent 2021.

Hushållens konsumtion vände upp från och med andra kvartalet 2019. Utsikterna framöver är blandade. Stigande sysselsättning och högre reallöner samt i viss mån sänkta skatter ger stöd, liksom rekordstort sparande och ökande tillgångspriser.

Tydligt svagare arbetsmarknad har dock fått hushållsförtroendet att vackla. Det är dock framförallt den allmänna situationen som oroar medan förtroendet för egen ekonomi återhämtat sig. Den offentliga sektorns konsumtion mattas men får stöd av stark efterfrågan på offentliga tjänster och prognosen om ökade statsbidrag.

Arbetsmarknaden har kylts av ordentligt. Sysselsättningen fortsätter visserligen att öka men inte i tillräcklig takt för att matcha ett stigande utbud i spåren av såväl stigande förvärvsfrekvens som snabb befolkningsökning. Arbetslösheten stiger till 7,4 procent i slutet av 2020 för att sedan plana ut på den nivån. Svenska löner väntas bara accelerera måttligt till 2,6 procent 2020 och 3 procent år 2021. Pågående avtalsrörelse väntas leda till en mindre uppväxling jämfört med den förra avtalsrörelsen 2017.

Inflationen ligger under målet trots svag krona. Fallande elpriser och sänkta nätavgifter väntas pressa tillbaka KPIF-inflationen ned mot 1 procent under det närmaste halvåret innan den vänder upp till drygt 1,5 procent under 2021.

KPIF exklusive energi ligger kvar strax under 2 procent de närmaste månaderna för att sedan falla tillbaka mot 1,5 procent när växelkurseffekterna avtar.

Efter höjningen till noll procent i december signalerar Riksbankens majoritet oförändrad ränta till mitten av 2022. Ökad acceptans för att överskrida inflationsmålet tyder på att det kommer att krävas mycket stora överraskningar på uppsidan för inflationen för att räntan ska höjas.

Decemberhöjningen, som skedde trots stigande arbetslöshet och inflation under målet, talar samtidigt för att tröskeln för att återvända till minusränta är hög.

”Vi ser högre sannolikhet för mer stimulans än för normalisering, men huvudscenariot är en långvarig paus för reporäntan vid nollan”, skriver SEB.

Riksbankens höjning i december tog bort ytterligare en negativ faktor för kronan, och en något mer positiv omvärldsmiljö talar för att kronan kan fortsätta att stärkas med EUR/SEK ned till 10:00 i slutet av 2021 (från dagens 10:57).



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.