Svensk ekonomi klarar svackan

Inför sommaren finns det från svensk horisont två sätt att se på ekonomin. Å ena sidan finns den svaga internationella konjunkturen. Japan har tätplatsen när det gäller att leverera dåliga nyheter. USA återfinns på and-raplats och Tyskland är god trea.

Å andra sidan har vi den svenska ekonomin med stora överskott i både bytesbalans och i statens saldo, en konkurrenskraftig industri, låg arbetslöshet men tyvärr också hög-re inflation.

Att det är ett sällsynt svårbedömt läge bevisas väl främst av att alla prognosmakare numera har samlats inom ett smalt spann. Det är nu inte tid för några egna, djärva bedömningar. Det säkraste är att ta rygg på grannen för att därmed inte riskera att ensam hoppa i galen tunna. Numera ligger prognosmakarna så nära varandra att det borde finnas betydliga rationaliseringsvinster att hämta vid kommande banksammanslagningar. I stort sett alla tror dessutom att den amerikanska ekonomin ska återhämtas sig redan i slutet av året och därmed skulle världsekonomin återigen vara räddad.

Konstgjord andning

Men än så länge har faktiskt Federal Reserves Alan Greenspan bara lyckats hålla liv i den amerikanska ekonomin med konstgjord andning. Snabba räntesänkningar har fått visst liv i den amerikanska börsen, vilket av allt att döma har hållit konsumenterna på gott konsumtionshumör. För att få mer varaktig effekt krävs mer: Investeringarna, exporten och industrin måste få fart inte minst för att få stopp på det galopperande underskottet i bytesbalansen.

Tyvärr blir finansmarknadens reaktioner på Greenspans minst sagt aktiva penningpolitik ofta en dolkstöt i ryggen på den amerikanska industrin. Finansiella aktörer tycks djupt imponerade av Greenspans handlingskraft och kapitalet strömmar till USA. Detta resulterar i en allt starkare dollar och numera klagar den amerikanska industrin högljutt över dollarns värde. Regeringen och centralbanken ser däremot klara fördelar med en stark dollar, framför allt för att den håller tillbaka de inflationsimpulser som faktiskt finns där under ytan. Frågan om när den amerikanska ekonomin tillfrisknar är med andra ord en högst öppen fråga. Däremot är det relativt lätt att förutse penningpolitiken; om konsumenternas förtroende sviktar så kommer nya räntesänkningar som ett brev på posten.

Full effekt i USA om ett år

Affärsvärlden varnar för en alltför optimistisk syn på den amerikanska ekonomin, som har långt kvar innan konjunkturvändningen kommer. Troligtvis sker detta tidigast under senare delen av 2002, ungefär när räntesänkningarna får full realekonomisk effekt enligt den gamla, traditionella penningpolitiska modellen.

Japan i sin tur verkar vara i regelrätt recession nu när även industrin vacklar. Hoppet ställs till den nya, och förhoppningsvis mer handlingskraftiga regeringen. Än så länge har det varit mer ord än handling från regeringen Koizumi.

I Europa finns också tydliga tecken på en konjunkturavmattning. Men att härifrån dra slutsatsen att situationen är lika allvarlig som i USA är att driva analysen för långt. Fortfarande är indikatorerna i många av Europas länder på en historiskt sett behagligt hög nivå. Det stora frågetecknet är Tyskland som aldrig tycks få ordentlig fart på ekonomin och som i många stycken känns som en europeisk parallell till Japan.

Från en rent svensk horisont finns två stora frågetecken inför hösten: Vad händer med Ericsson nu när krisrapporterna avlöser varandra och hur ska riksbanken hantera en svag krona och stigande inflation?

Det ser ju inte speciellt bra ut när vinstvarningar i telekomsektorn duggar tätt, men några nya drastiska nedskärningar från Ericssons sida bör inte bli aktuella om inte situationen förvärras ytterligare.

Betydligt svårare är det för riksbanken att klara kronkrisen. Förhoppningsvis kan stödköpen på valutamarknaden stärka den svenska kronan till en rimligare värdering. En kronförstärkning skulle dessutom kunna stoppa en annars oundviklig höjning av styrräntan. Inflationen kommer att ligga på närmare tre procent under resten av året, och om det här ger avtryck i inflationsförväntningarna så kommer räntan att höjas, oberoende av kronkurs.

I övrigt finns det faktiskt ganska få moln på den svenska konjunkturhimlen. Den svenska industrin, exklusive Ericsson, borde kunna dra nytta av den svaga kronan. En mycket kraftig lagerjustering i USA, Tyskland och Frankrike har sannolikt drabbat svensk industri tämligen hårt. Den här lagerminskningen kan dock inte fortgå hur länge som helst utan snart är det dags att åter fylla på lagerhyllorna i dessa länder. När detta sker så borde den svenska industrin kunna vara där och kapa åt sig en försvarlig del av kakan.

Byggbranschen håller liv i tillväxten

Om man söker efter den sektor i ekonomin som kommer att hålla liv i tillväxten så är svaret byggbranschen. Den sektorn är i stort sett lika stor som telekomsektorn, mätt i produktionsvärde. Av hävd brukar byggbranschen dessutom generera en betydande efterfrågan i andra inhemska sektorer.

Samtidigt ökar hushållens inkomster snabbare än på många år och regeringen står av allt att döma beredd med nya skattesänkningar om det skulle visa sig nödvändigt. Det är därmed svårt att sätta en krisstämpel på svensk ekonomi trots en mycket turbulent omvärld.