Vinnarna på skandalerna

Tre fjärdedelar av allt du köper finns bara på NK. Och det finns fyra NK-varuhus att välja på. Alla likadana. Och i stort sett inga andra butiker.
Ungefär så är situationen för den som köper revisorstjänster, åtminstone för större köpare som börsbolag. De kan i praktiken bara vända sig till de dyra, stora internationella nätverken: Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG, och Pricewaterhouse Coopers.

Bra eller dåligt?
Dåligt, skulle nog de flesta säga. Skillnader i pris och kvalitet är goda kännetecken på en konkurrensutsatt marknad.

Men revisorerna är bara delvis konkurrensutsatta.
Branschen utgör i stället ett av få kvarvarande skrån, där de fyra stora, som tillsammans har en omsättning i Sverige kring sju miljarder kronor, har skapat sig ett effektivt oligopol. Tjänsterna hos de olika bolagen är snarlika och deras jobb regleras hårt av lagar och regler.

Utrymmet för nyskapande är kort sagt begränsat efter allehanda internationella företagsskandaler, där inte minst just revisorerna har utpekats som slarviga eller i vissa fall brottsliga.

Så vilket är alternativet till dålig revision? har de som satt sig att skriva om redovisningsregler och lagar de senaste åren frågat sig. Mer och bättre revision, är det inte helt oväntade svaret.

Och därmed visar det sig att just de som emellanåt hamnat i skottgluggen efter redovisningsskandalerna ser ut att bli de enda säkra vinnarna. Förra året, som var ett år av sparande och gnetande i Näringslivssverige, ökade därför revisionskostnaderna med sex procent bland de 100 största börsföretagen, visar en genomgång som Affärsvärlden har gjort.

Däremot minskar revisionsbyråernas konsultjobb vid sidan av. Att extraknäcken minskar i omfattning är inte så konstigt. Nya regler kräver att revisionsbolagen är mer oberoende än vad de har varit tidigare. Flera svenska börsföretag, till exempel Handelsbanken och Höganäs, skriver i sina årsredovisningar att de inte vill köpa konsulttjänster från sina respektive revisionsföretag.

Men konsultjobben minskade förra året också av andra skäl:

– De är konjunkturberoende och varierar inte minst med strukturaffärer, säger Anders Malmeby, ordförande vid branschorganisationen FAR.

– Nu i år är marknaden i tillväxt, bland annat för att konjunkturen har hämtat sig, säger han.
Även om revisionsverksamheten växer, så är tillväxttakten lägre än under de glada åren på 1990-talet, konstaterar Thomas Thiel, vd på KPMG.

– Det har varit hård konkurrens på revision, men arvodena har likväl stigit, säger han och tillägger att omsättningen på 1,6 miljarder kronor är ungefär oförändrad i år (maj 2003-april 2004).

– Revision står för 80 procent, och där ökar vi. Samtidigt har vi avvecklat två affärsområden, konsulttjänster och juridik, så där tappar vi naturligtvis omsättning.

De närmaste åren kan bli riktigt goda för revisionsbranschen. En rad nya regler och lagar bäddar för det. Nyordningarna gäller bland annat:
n Nya redovisningsregler som gäller från nästa nyår.
n Den nya uppförandekoden för näringslivet.

Den senare, som förtroendekommissionen nyligen presenterade förslag till, stipulerar en rad nya regler för revisorer och revision.

För det första måste alla större bolag införa internrevision, en ovanlighet i dag i Sverige.

– Flertalet svenska icke-finansiella börsbolag har i dag inte en egen internrevisionsfunktion, konstaterar Per Thorell, revisionsexpert i kodgruppen.

Mer jobb för revisorer, alltså.

Dessutom krävs, antagligen redan från nästa år, att åtminstone en, kanske flera, kvartalsrapporter kontrolleras av revisorerna på samma sätt som årsbokslutet.

– Det blir mer jobb naturligtvis, men effekterna ska inte överdrivas. Vi kontrollerar redan redovisningen löpande, säger Torsten Lyth, vd vid Ernst & Young.Revisonsbyråernas huvudansvar
(antal börsbolag)

1 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers 89
2 KPMG 80
3 Ernst & Young 73
4 Deloitte & Touche 30
5 Övriga 30

Ansvaret kan ibland delas mellan flera byråer.