Vinst i xG Technology går till optioner

Det omstidda telekombolaget xG Technology, som har många svenskar bland ägarna, redovisar en högre rörelsevinst än väntat. Fast en granskning visar att nästan hela vinsten går åt till att betala optioner åt ledningen.

Det omstridda amerikanska telekombolaget xG Technology, redovisar en stark försäljningsutveckling under fjolåret. Bolaget som säljer basstationer enligt en egen standard, kallad xMax, ökade sin försäljning till 16,4 miljoner dollar, att jämföra med nästan noll under 2007.

Redovisningen kompliceras av att den ende kunden, Treco International S.A, som ägs av den svenske miljardären Johan Bohman, också är storägare. Treco sägs ha köpt 327 basstationer som ska leasas ut till hågade telebolag i USA. Enligt en redogörelse i Financial Times i oktober 2008 ska Johan Bohman vara finansiär när xG sätter upp ett telekomnätverk baserat på den egenutvecklade standarden. Ordern skulle vara värd 300 miljoner dollar, cirka 2,1 miljarder kronor.Läs om Johan Bohmans roll i xG här.

Till följd av att storordern nu betas av redovisar bolaget också en rejäl vinst i rörelsen för 2008, cirka 8 miljoner dollar.

Men av vinsten går nästan allt tillbaka till ledning och anställda, samt rådgivare, i form av aktiebaserade optioner. Under året har 2,8 miljoner optioner lösts in. Enligt bokslutskommunikén återstår därmed 19 miljoner optioner som kan väntas bli inlösta de kommande åren. I januari i år offentliggjordes dessutom en plan på ytterligare 10 miljoner optioner som uttryckligen skulle gynna styrelseledamöter, chefer och anställda.

xG Technology, noterat på Londonbörsens småbolagslista Alternative Investment Market kontrolleras av två amerikanska ägare men har många svenskar i ägarlängderna. Svenskarna är knutna till den i februari kraschade svenskkontrollerade fondmäklarfirman i Geneve, ACH.Läs om ACH:s konkurs här.Konkursboet efter ACH, eller dess kunder, har enligt xG cirka 10 procent av aktierna.

En annan svensk ägare var finansmannen Maths O Sundqvist, vars rådgivare 2007 pratades omkull av en aktiesäljare. Sundqvist köpte för 100 000 aktier för cirka 10 dollar per aktie. Aktierna ägdes av Sundqvists maktbolag Skrindan som i mars övertogs av Carnegie.

Andra storägare i bolaget är styrelseledamoten och förre Microsoftchefen i Norden, Mats Wennberg, som ökat sitt innehav under hösten. Han har köpt aktieposter under det senaste halvårets börsras och äger nu cirka 2,6 miljoner aktier (2 procent av antalet aktier). Victor Sunö, tidigare styrelseledamot som fick uppdraget i egenskap av medarbetare på ACH (han slutade i januari i år), äger enligt senast kända uppgifter 250 000 aktier.

En annan svensk delägare är ir-chefen vid xG, Jonas Krepp, som fick sina värdepapper i höstas när han började sitt uppdrag i London.

Ytterligare en annan svensk, en 37-åring före detta medarbetare på ACH, greps i höstas i Frankrike och begärdes utlämnad till Schweiz efter misstankar om oegentligheter i samband med försäljningar av xG-aktier. Han misstänks för att ha sålt 2 miljoner aktier som han inte hade.Läs mer om gripandet här.

Det utåt sett “starka” kvartalsresultatet förorsakade inget glädjeskutt på AIM-listan i samband med att rapporten släpptes förra veckan. Kursen ligger kvar nära bottennoteringen på 88 cent, cirka 7 kronor, per aktie. För två år sedan var noteringen mellan 10 och 12 dollar per aktie. Börsvärdet har därmed dalat till cirka 1 miljarder kronor.

nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.