3,5 miljarder kronor att dela på i rekordarvet

Det är drygt fyra år sedan Jan Stenbeck gick bort på ett sjukhus i Paris, 59 år gammal. Den karismatiske finans- och industrimannen lämnade efter sig en minst sagt komplex struktur av tillgångar världen över. Först i januari i år kunde boutredningsmannen advokat Magnus Kindstrand lämna in bouppteckningen på flera hundra sidor till skattemyndigheten.

Ägandet av en av Sveriges största industrisfärer har därför under denna tid varit både något förlamat och höljt i dunkel, inte minst efter avslöjandet just efter Jan Stenbecks död om ett femte, tidigare okänt barn som också gjorde anspråk på en del i dödsboet.

Men i takt med att Stenbeckbolagen nästan över hela linjen har utvecklats väl både rörelsemässigt och på börsen samt att äldsta dottern Cristina har tagit makten i sfären har den generella oron på finansmarknaden försvunnit. Sedan bouppteckningen presenterades i januari har också den mesta osäkerheten vad gäller själva arvsfrågan försvunnit och de flesta frågetecken rätats ut.

I bouppteckningen fastslogs att alla Jan Stenbecks tillgångar, både i Sverige och internationellt, skulle tas med. Där beslutades också att arvet skulle skiftas här, och att följaktligen svenska arvslagar skulle följas. Även den boutredning som startades i Luxemburg, och som till en början uppfattades som konkurrerande, har bidragit till och backat upp den svenska boutredningen.

Dessutom stod det klart att Jan Stenbecks tidigare hustru, Merrill MacLeod, inte hade rätt till del i arvet. Merrill MacLeod avled i februari i år vid 61 års ålder.

I bouppteckningen efter Jan Stenbeck fastslogs att hans testamente från 1993 bara skulle uppfyllas till hälften. Testamentet stipulerade att hans tillgångar skulle tillfalla hans fyra inomäktenskapliga barns trust Sapere Aude (en ”trust” är en stiftelseliknande konstruktion). I enlighet med svensk lag får alltså Sapere Aude bara 50 procent av Jan Stenbecks dödsbo. Resten fördelas mellan arvtagarna direkt i enlighet med deras laglott, vilket innebär att de fem barnen får 10 procent vardera av dödsboet.

I september registrerade skattemyndigheten bouppteckningen och fastställde arvsskatten till 68 miljoner kronor – att betalas med samma fördelning som andelarna i dödsboet.

Det hade funnits ett frågetecken i utredningen gällde ett antal truster i USA, bland annat The 1980 Stenbeck Trust som är huvudägare i Stenbeckgruppens mobiloperatör Millicom. Frågan gällde om Jan Stenbeck hade tillräcklig kontroll över trusterna, så att de borde tas med i bouppteckningen. Efter ingående granskning beslutade dock skattemyndigheten att lämna dem utanför.

Skattemyndigheten bekräftar nu för Affärsvärlden att arvsskatten är betald. Därmed finns det bara ett hinder kvar innan boutredningen efter Jan Stenbeck är över – själva skiftningen av tillgångarna, det vill säga att föra över tillgångarna från dödsboet till arvingarna. Och med tanke på dödsboets omfattning och komplexa struktur samt förekomsten av det femte barnet behöver det varken vara en enkel eller snabb historia.

Hur skiftet ska gå till är ett privat förfarande, som avgörs mellan delägarna i boet under ledning av boutredningsmannen.

– Detta förlöper planenligt, mer än så kan jag inte kommentera, säger boutredningsmannen Magnus Kindstrand, advokat på Mannheimer Swartling.

Det är inga småbelopp som står på spel. Behållningen i dödsboet enligt bouppteckningen låg på 638 miljoner kronor. Men den beräkningen baserades på tillgångarna vid dödstillfället, alltså augusti 2002, dessutom är det långtifrån marknadsvärdena som tas upp.

Enligt Affärsvärldens beräkningar ligger marknadsvärdet av Jan Stenbecks dödsbo nu en bra bit över 3,5 miljarder kronor. (Se beräkningen på nästa sida, det är en grov beräkning där vi har tagit hänsyn till marknadsvärdena på de noterade tillgångarna. Värdena på onoterade tillgångar samt skulder är de som angivits i bouppteckningen.) Det innebär i så fall att Sapere Aude Trusts del av dödsboet är värd 1,8 miljarder, och de fem barnens laglotter drygt 350 miljoner kronor vardera.

När bouppteckningen blev offentlig sa det femte barnets ombud, advokat Per Gratte, till TT att den 8-årige sonen skulle få ”några hundra miljoner”. Det ser nu ut att bli mer pengar än någon då kunde ana, inte minst till följd av ett starkt börsår.

Att den femte sonen ska få ut värden i den storleksordningen är det nog ingen diskussion om. Mer intressant är frågan om hur skiftet ska genomföras praktiskt – exakt vilka tillgångar varje delägare i boet ska få.

Frågan är extra intressant när det gäller Stenbecksfären, då flera av de största tillgångarna är aktier i holdingbolaget Emesco samt kontrollposter i gruppens börsbolag – tillgångar som huvuddelen av arvtagarna, de fyra äldsta barnen, nog vill hålla samlade. Ingen av parterna har hittills kommenterat detta.

Lagen säger att alla delägare i ett dödsbo har rätt att få del i varje slag av egendom som finns i dödsboet. Det säger advokat Theddo Rother-Schirren, specialiserad på civilrätt och bland det just arvsfrågor.

– Jag vill inte kommentera det här fallet specifikt, men generellt gäller att en delägare i ett dödsbo har rätt till en andel i var och en av tillgångarna i boet. Lagen ger väldigt lite vägledning om exakt hur detta ska ske när det gäller tillgångsslag. Vanligtvis enas delägarna om att fördela tillgångarna så att var och en kompenseras, men det har hänt att det blivit konflikter som i så fall primärt hanteras av boutredningsmannen och i sista hand avgörs i rätten, säger Theddo Rother-Schirren.

– Här finns det också få prejudicerande fall att luta sig i emot. I de två fall som finns – ett fåmansbolag och en skogsfastighet – har tillämpningen varit mycket strikt där rätten i båda fallen beslutade att alla delägare skulle få del av respektive tillgång, säger Theddo Rother-Schirren.

Det är, som nämnts ovan, oklart hur delägarna i Jan Stenbecks dödsbo ställer sig till hur tillgångarna fördelas. Sannolikt är den stora frågan ägandet i det privata holdingbolaget Emesco, där majoriteten av ägandet i Stenbeckbolagen finns. I dag finns bara tre delägare i Emesco: Jan Stenbecks dödsbo med 22 procent, ovan nämnda Sapere Aude Trust med 75 procent och Hugo Stenbecks stiftelse med 3.

Rent formellt har den femte arvingen rätt till 2,2 procent av aktierna i Emesco. Det mesta talar nog för att de fyra övriga barnen – eller stiftelsen – köper ut honom från holdingbolaget, ett köp som till dagens kurser skulle gå på i runda tal 100 miljoner kronor.

Skiftandet av de börsaktier som Jan Stenbeck ägde direkt innebär sannolikt inga större problem. Att den femte sonen får 1,4 procent av rösterna i sfärens investmentbolag Kinnevik samt några tiondels procentenheter i de andra Stenbeckföretagen kan familjen nog leva med.

Även om skiftet av Jan Stenbecks dödsbo sker helt utan konflikter, kan det dröja ytterligare en tid innan boutredningen blir helt klar. Bland annat pågår utredningar i USA och i Luxemburg om eventuell arvsskatt för boets tillgångar i de länderna.

– Det finns också ett antal praktiskt omständigheter som gör att ett dödsbo kan ta tid att avveckla. Bland annat måste dödsboet självt betala skatt för de tillgångar som det har förvaltat, såsom aktieutdelningar. Att säga något generellt om hur lång tid det dröjer är dock omöjligt, säger Theddo Rother-Schirren.

_________________________________________________

Trust i Liechtenstein blir mer dominant

Den största konsekvensen maktmässigt av arvskiftet efter Jan Stenbeck är den framskjutna roll som Liechtensteinstiftelsen Sapere Aude Trust får. Den var redan tidigare en central maktfaktor genom sitt ägande av 75 procent av holdingbolaget Emesco, samt mindre ägarposter i Kinnevik och Invik. Men eftersom Jan Stenbeck gjorde trusten till huvudmottagare i sitt testamente, får den nu 50 procent av tillgångarna i dödsboet. Det innebär dels att Sapere Aude Trust blir storägare i samtliga av de större börsbolagen i Stenbeckgruppen, dels att den ökar sitt ägande i Emesco till 86 procent.

Affärsvärlden har gjort en överslagsberäkning av hur ägandet kommer att se ut i respektive Stenbeckbolag i händelse av en ren uppdelning, i enlighet med laglotterna i bouppteckningen. Vi utgår alltså här från att samtliga laglotter får exakt samma antal aktier i respektive bolag.

Sapere Aude Trust upprättades till förmån för Jan Stenbecks inomäktenskapliga barn. Trusten fick majoriteten av sina tillgångar i ett arv från barnens farmor, Märtha, som gick bort i november 1992. I sammanställningen finns inte den tredje ägargruppen inom Stenbeckfamiljen med, Hugo Stenbecks stiftelse, som dock bara har små innehav i bolagen. Huvudägaren i mobiloperatören Millicom är också en trust till förmån för de fyra äldsta Stenbeckbarnen, men med hemvist i USA – The 1980 Stenbeck Trust. Denna trust lämnades dock utanför dödsboet.

___________________________________________________

Boknyhet om stenbeck

Om ett par veckor, den 1 december, utkommer förre Affärsvärldenmedarbetaren Stellan Björks bok om Stenbeckimperiet. Boken har namnet Dynastin Stenbeck med underrubriken Succéer och tragedier i en finansfamilj, och ges ut på Svenska Förlaget. Stellan Björks bok blir den tredje om Stenbeckfamiljen. Tidigare har frilansjournalisten Per Andersson gett ut ”Stenbeck – ett reportage om det virtuella bruket” (Norstedts 2000) samt Margaret von Platen ”Boken om Stenbeck” (Dagens Industris förlag 1993).