Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Avgifter ska stoppa skrotbåtar

2013-04-09 08:12
Foto: Scanpix

Miljö- och hälsofarlig utskrotning av fartyg kan stoppas. Om tre år ska EU-ägda fartyg inte huggas upp på stränder i Asien. Förändringen ska betalas med högre hamnavgifter.

Att stranda fartyg med hjälp av tidvatten för att hugga upp dem på stränder i länder som Indien, Pakistan och Bangladesh kan bli förbjudet redan om tre år. I vart fall om fartygen kommer från EU-länder.

Det sade EU-parlamentarikern Carl Schlyter (Mp) på måndagen vid en internationell konferens om skeppsupphuggning, Shiprec 2013, som hålls i Malmö.

- Det sker senast år 2016, sade han till Affärsvärlden i samband med konferensen.

Veckan före påsk beslutade EU-parlamentets miljöutskott att skrotning och återvinning av gamla fartyg endast ska göras i EU-godkända anläggningar och ska finansieras av en återvinningsavgift som enligt Carl Schlyter uppgår till mellan 5 och 8 procent av hamnavgifterna. Enligt planerna ska EU skapa en lista på de varv som är godkända.

Under nästa vecka ska förslaget behandlas av parlamentet.

Enligt planerna ska alla fartyg betala en extra hamnavgift beroende på hur mycket fartyget väger, cirka 50 öre per ton och hamnanlöp. Pengarna ska samlas i en fond och ska betala de högre kostnader som krävs för att skrota fartyg vid kaj eller i torrdockor.

Frågan om förbud mot EU-ägda fartyg att skrotas på stränder är kontroversiell. Grekiska redare, som kontrollerar 40 procent av EU-ländernas handelsflotta, pekar på att separata EU-regler kommer att betyda att många EU-kontrollerade fartyg i stället flaggas i länder där EU:s regler inte gäller.

Andra branschföreträdare anser att EU på sikt riskerar att förlora i inflytande genom att kräva hårdare regler än vad de internationella regelverk som redan existerar kräver. Det senaste regelverket, kallat Hongkong-konventionen, skrevs under 2009 men har ännu inte trätt i kraft eftersom bara ett fåtal av de stora shippingländerna har godkänt dem.

- 2016, när vårt lagförslag är i kraft, är Hongkong-konventionen antagligen inte godkänd, sade Carl Schlyter.

Lagförslaget kan komma att gynna ett svenskt projekt som drivs av ett svenskt-åländskt konsortium och som tidningen Ny Teknik tidigare har beskrivit.

- Det finns ju ett svenskt projekt där man har flytande torrdockor och där ska vi bygga en lösning i form av bistånd eller som ett försöksprojekt, sade Carl Schlyter.

2012 var ett rekordår för fartygsupphuggare runt om i världen. Låga fartygsfraktspriser och fallande priser på tonnage i spåren av den globala finanskrisen betyder att fler redare har valt att låta skrota fartygen.

Under fjolåret återvanns, enligt en uppskattning från shippingkonsulten Nikos Mikelis, cirka 6 miljoner ton stål från fartyg, att jämföra med cirka 1 miljon ton stål under det finansiella högkonjunkturåret 2007.

De största fartygsskrotarländerna i världen är Indien, Bangladesh, Pakistan, Kina och Turkiet.

Arbetsförhållandena vid varven i Sydostasien är svåra och farliga också med lokala mått mätt. Under de senaste fem åren har ett 60-tal människor omkommit i vardera Indien och Bangladesh under skrotningsarbete.

Enligt uppskattningar som presenterades vid konferensen arbetar cirka 120 000 människor som skeppsskrotare bara i de tre länderna Indien, Pakistan och Bangladesh.

Advokaten Syeda Rizwana Hasan från Bangladesh beskrev i vittnesmål hur arbetsförhållandena på den över 20 kilometer långa skrotarstranden i Chittagong, Bangladesh, är fortsatt skadlig för miljön och för dem som arbetar på platserna.

- Man kallar dem varv men det är bara sand, sade hon.

Affärsvärlden publicerade i december ett reportage från världens största fartygsskrotstrand. Läs reportaget här.

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom