Banker skyr svenska fastighetslån

Det framgår av juni månads kvartalsuppdatering av fastighetsrådgivaren Catellas fastighetsfinansieringsrapport CREDI.

CREDI:s huvudindex har fallit kraftigt, från 46,5 i förra kvartalet till 41,8 i dag. Det är det största tappet sedan 2015 och det är det underliggande delindexet för den nuvarande situationen som rasat, med en avläsning på den rekordlåga nivån 38,8 (48,3). Det framåtblickande förväntansindexet ökat marginellt till 44,8 (44,6). Såväl huvudindex som delindexen är därmed under vändpunkten 50,0, vilket innebär ett negativt lånesentiment inom svenska kommersiella fastigheter.

Utfrågas bankerna och fastighetsföretagen separat är bankerna mest negativa till kreditsentimentet, med ett huvudindex för gruppen på 37,5 (41,7). Företagen har dock blivit negativa de med, med ett huvudindex på 46,1 (51,3).

Fastighetsbolagens räddning i det korta loppet har varit att fortsätta låna alltmer via obligationslån, som nu utgör 21 procent av fastighetsbolagens lån. Obligationsökningen i kvartalet beror till mer än hälften på att finansmannen Erik Selins branschjätte Balder valde att låna upp 1 miljard euro i den europeiska obligationsmarknaden.

I nyckeltalssammanfattningen konstaterar Catella att de noterade bolagen i genomsnitt har 52,6 procents belåningsgrad, att lånen har en genomsnittlig kapitalbindningstid på drygt tre år och att snitträntan är 2,5 procent. Utgångsläget kunde därmed ha varit betydligt värre.

Samtidigt är negativt kreditsentiment inte något att ta lätt på när den låneberoende sektorn befinner sig i ett upptrissat marknadsläge. Försämras kreditutbudet kan börsbolagen snabbt få problem med såväl negativa värdeförändringar på befintliga fastigheter som med uteblivet expansionskapital för senare års alltmer ambitiösa projektplaner.

Läs även: Affärsvärldens runtfrågning i branschen visade på liknande kredittendenser redan i januari.