Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Borg: Motvind för svensk ekonomi

2013-04-15 06:42
Anders Borg. Foto: Scanpix

Finansminister Anders Borg konstaterar i en debattartikel i Dagens Nyheter på måndagen att vårbudgeten presenteras mot bakgrund av dämpad internationell konjunktur och fortsatt stor osäkerhet om utvecklingen i omvärlden.

Regeringen satsar i vårbudgeten cirka 3 miljarder kronor för de kommande två åren, men räknar med att föreslå ytterligare åtgärder i höstens budget för att dämpa krisens inverkan på sysselsättning och produktion. Hur stort det utrymmet blir återstår att se.

Det skriver Anders Borg i debattartikeln.

Vårbudgeten presenteras klockan 8.00.

Den svenska tillväxten bromsade in under 2012 när oron i omvärlden på nytt tilltog. För åren 2013 och 2014 väntas BNP öka med 1,2 respektive 2,2 procent. Det innebär att arbetslösheten stiger något, upp till 8,4 procent 2014.

Arbetslösheten har ökat sedan krisen inleddes och är i dag hög.

"Svag internationell efterfrågan, en stärkt krona, en hårdnande internationell konkurrens och den ekonomiska osäkerheten som bidrar till högt hushållssparande utgör tillsammans motvind för svensk ekonomi som försvårar för en normalisering av tillväxten", skriver Anders Borg.

Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är stor och riskerna för en sämre utveckling överväger. Det handlar bland annat om att det i euroområdet råder fortsatt stor osäkerhet om hur den statsfinansiella krisen kommer att utvecklas. Politisk oro i flera euroländer kan leda till att turbulensen på de finansiella marknaderna återkommer.

Kraften i den internationella krisen gör att Sverige sett till finansdepartementets prognos väntas ha en period från 2008 om minst nio år med lågt resursutnyttjande. Sverige har samtidigt genom krisen visat motståndskraft. Som få andra länder i Europa har vi förmått öka sysselsättningen och samtidigt värna starka offentliga finanser och trygga sammanhållningen.

Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU, med en låg och trendmässigt sjunkande skuld.

"Det är centralt att fortsätta värna Sveriges starka position för att kunna möta effekterna av den försvagade konjunkturen i omvärlden", skriver Anders Borg.

När andra länder nu tvingas till tuffa nedskärningar för att sanera sina offentliga finanser kan vi stärka Sveriges konkurrenskraft med långsiktigt riktiga åtgärder för att fler ska komma i jobb och för varaktigt högre tillväxt.

Den ekonomiska utvecklingen och den expansiva politiken gör att Sverige under några år väntas ha ett begränsat underskott. Det är förenligt med överskottsmålet som innebär att det finansiella sparandet bör ligga på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel och under denna nivå i lågkonjunktur för att kunna motverka lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Det förutsätter att åtgärderna inte riskerar förtroendet för de offentliga finanserna.

Det finansiella sparandet ska i enlighet med överskottsmålet gradvis återgå till 1 procent i takt med att resursutnyttjandet blir mer balanserat. Det finansiella sparandet väntas vara nära balans 2015 och nå över 1 procent året därefter.

Regeringens samlade bedömning är att det finns ett visst utrymme för att föreslå ytterligare åtgärder i höstens budget som dämpar krisens inverkan på sysselsättning och produktion. Få andra länder har detta utrymme att skjuta in energi och dämpa den stigande arbetslösheten.

I fokus för arbetet med höstens budget står: Bättre förutsättningar för fler i arbete, särskilt för de många unga och utrikes födda som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, satsningar på utbildningsområdet, stärkt konkurrenskraft och ökad tillgång på bostäder.

Sveriges Radios Ekot-redaktion, som tagit del av vårbudgeten, skriver på sin hemsida att regeringen spår en arbetslöshetsnivå på 8,3 procent i år och 8,4 procent 2014, och först 2016 går den ner till 7,1 procent. Andelen som är sysselsatta minskar ner till 78,4 nästa år.

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom