Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Borg summerar svensk ekonomi

2010-07-05 09:13

Svensk ekonomi väntas växa med 3,3 procent i år och med 3,8 procent nästa år. År 2012 väntas tillväxten bli 3,9 procent.

Det sade finansminister Anders Borg vid ett seminarium i Visby på måndagen.

Därmed reviderar regeringen upp årets tillväxtprognos och ned prognosen för nästa år. I den ekonomiska vårpropositionen räknade regeringen med en BNP-tillväxt på 2,5 procent i år, 3,9 procent nästa år och 3,5 procent 2012.

Anders Borg konstaterar att återhämtningen i svensk ekonomi blir allt tydligare med förbättrade tillväxtutsikter och starkare arbetsmarknad. Det stärker de offentliga finanserna och Sveriges möjligheter att möta ökad ekonomisk oro som följer i spåren av den osäkra statsfinansiella situationen i vår omvärld.

Samtidigt bedömer regeringen att arbetslösheten kommer att uppgå till 8,9 procent. Regeringen räknar nu med att sysselsättningen ökar med 0,7 procent i år, 1,2 procent 2011 och 1,6 procent 2012.

Den 22 juni sade Anders Borg till Nyhetsbyrån Direkt att regeringen räknar med att sysselsättningen ökar med 0,5-1,0 procent i år samtidigt som arbetslösheten blir "strax under" 9 procent.

I vårbudgeten räknade regeringen med att arbetslösheten skulle uppgå till 9,2 procent i år och sedan sjunka till 8,8 procent 2011 och 8,0 procent 2012. Sysselsättningen väntades sjunka med 0,4 procent i år för att sedan öka med 0,7 procent 2011 och 1,3 procent 2012.

Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till -1,5 procent i år, -0,5 procent nästa år, +0,7 procent år 2012 och +1,7 procent år 2013.

I vårbudgeten var motsvarande prognoser -2,1 procent i år, -1,0 procent nästa år, +0,4 procent år 2012 respektive +1,3 procent år 2013.

Anders Borg konstaterar att en starkare arbetsmarknad liksom ökad konsumtion medför att de statliga utgifterna minskar och intäkterna ökar. Det gör att de offentliga finanserna förbättras och visar balans och överskott redan 2012. Året därefter är överskottet tillbaka till målet på 1 procent.

Ett visst reformutrymme bedöms föreligga 2011. Utrymmet under hela kommande mandatperiod bedöms samtidigt vara osäkert och bör därmed intecknas med stor försiktighet, enligt Anders Borg.

Utrymmet 2011 bedöms uppgå till 10 miljarder kronor, sade han, men upprepade att osäkerheten är "mycket stor".

Han sade att välfärdens kärna måste säkras och att en återgång till balans och överskott i de offentliga finanserna är en övergripande inriktning.

Enligt finansministern har arbetslöshetsutvecklingen under hösten 2009 och våren 2010 varit oerhört mycket starkare än regeringen räknade med.

- Backar vi från arbetslinjen eller lägger på kostnader finns det allvarliga risker för att vi får en sämre utveckling, sade han.

I den nya BNP-prognosen lyfte finansministern fram att i synnerhet hushållskonsumtionen har reviderats upp.

- Det är mycket starkare inhemsk efterfrågan i svensk ekonomi, sade han.

Regeringen reviderar upp prognoserna för hushållens konsumtion till 2,9 procent i år, från 2,1 procent i den ekonomiska vårpropositionen. För 2011 revideras prognosen ned marginellt till 3,7 procent från tidigare 3,8 procent. Samtidigt revideras prognosen för den offentliga konsumtionen till 0,9 procent för i år, från 1,5 procent.

Investeringar och export har däremot inte reviderats upp, även om prognosriskerna ligger på uppsidan.

Enligt Anders Borg finns det en risk för att konsumtionen utvecklas sämre på grund av oro för skuldkris i Europa, och detta gäller även investeringarna.

Anders Borg sade att riskerna för en svagare utveckling än prognosen dominerar. Det finns risker för spridningseffekter från skuldkrisen i södra Europa, men också risker från en "illa vald policymix" utomlands och risker för flaskhalsar och en sämre fungerande ekonomi.

Riskbilden för hela BNP-prognosen är främst kopplad till att risken för förnyad finansiell oro i omvärlden kan få hushållen att hålla igen och även hålla tillbaka investeringarna.

Finansministern sade att utfallen av årets avtalsrörelse och de krisavtal som tecknats "visar att den svenska modellen för lönebildning fungerar väldigt väl".

Anders Borg sade att den största förskjutningen i prognoserna är sysselsättningen. Han sade att redan under 2011 kommer sysselsättningen att densamma som före krisen och 2012 kommer den att vara högre.

Han sade att arbetsmarknadsprognoserna bygger på att lönerna ökar med 2-3 procent per år och att produktiviteten ökar lika mycket.

- Prognoserna förutsätter att svensk ekonomi fungerar extremt väl. Backar vi från arbetslinjen finns det allvarliga risker för att vi får en sämre utveckling, sade han.

Han sade också att trovärdigheten för svensk finanspolitik har ökat markant, vilket visat sig i att de svenska marknadsräntorna inte stigit, som i tidigare kriser.

Enligt finansministern är riskerna kopplade till Grekland, Spanien och andra sydeuropeiska länder "ingalunda borta" och han tillade att detta också förstärks av att andra stora länder, som Japan och USA, inte har börjat denna diskussion ännu. Dessa osäkerheter ska adderas till den osäkerhet som redan råder i och med skuldkrisen i flera europeiska länder. Anders Borg ifrågasatte också om de sparbeting som lagts i flera länder verkligen räcker till.

- Vi har en situation där vi fortfarande har ett förhöjt beredskapsläge. Vi måste fortsatt ha bastionerna bemannade, sade finansministern.

Han konstaterade att det nu ser det ut som att Sverige når överskott i de offentliga finanserna under 2012 och att vi "ligger påtagligt över" överskottsmålet för 2013 och 2014, sade han.

Prognosen för det finansiella sparandet ligger på 2,6 procent av BNP för 2014, men Anders Borg påminde samtidigt om att finansdepartementets prognosfel för sparandet i genomsnitt ligger på 2 procent, trots att Sverige är duktiga på att göra sådana prognoser.

Enligt Anders Borg visar finansdepartementets analys att effekten av fler steg i jobbskatteavdraget är fortsatt god och att nyttan inte avtar. En jämnare fördelningseffekt uppnås om marginalskatten sänks för låga inkomster, sade han.

- Jobbskatteavdraget är och förblir det mest effektiva medlet att stärka arbetslinjen, sade han.

Han sade att Sverige i dag har en relativt flexibel arbetsrätt och att det "således inte är här problemen finns". Den svenska arbetsrätten fyller sitt huvudsyfte om trygghet, enligt finansministern. Samtidigt sade han att det kan finnas skäl att överväga vissa förändringar, som förlängd provanställning.

Utbildning är avgörande för Sveriges framtid, enligt Anders Borg, som sade att om vi vill ha ett samhälle som håller ihop måste man ha ett utbildningssystem som fungerar och framförallt ökar utbildningen för de med lägst utbildning. Han sade att det är viktigt att stärka kvaliteten i grundskolan, förbättra integrationen och underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

Han sade också att god utbildning är viktig för att landet ska kunna vara konkurrenskraftigt och att det behövs ett företagsklimat där företag och individer vågar satsa.

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom