Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

"Bra att få in mer nytt blod på Riksbanken"

2019-08-13 10:09
Foto: Johan Jeppsson / IBL Bildbyrå

Riksbanksutredningen, som ska presentera sina slutsatser senast den 30 november, kommer knappast att föreslå några större förändringar vad gäller Riksbankens mål och styrning. Vad som kan komma är förslag om färre ledamöter i direktionen, kanske med externa ledamöter som Norges Bank, och tydligare skrivningar kring att Riksbanken ska ta bredare hänsyn än enbart inflationen.

Den bedömningen gör ekonomer som Nyhetsbyrån Direkt har talat med.

Riksbanksutredningen tillsattes i slutet av 2016 och ska under ledning av före detta KI-chefen Mats Dillén göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.

Ekonomerna som Nyhetsbyrån Direkt talat med noterar att utredningen hade snäva ramar redan från början, vilket gör att man inte ska räkna med några mer radikala förslag.

"Utredningens slutsatser kommer att präglas av att riktlinjerna är ganska snäva. Man är begränsad av EU-lagstiftning och prisstabilitet ska vara huvudmålet. I direktiven står också att Finansinspektionen fortsatt ska ha ansvar för makrotillsynen. Det gör att viktiga delar är givna redan på förhand", säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Även Swedbanks seniorekonom Knut Hallberg tror på rätt återhållsamma slutsatser.

"Det är högst tveksamt om det kommer något substantiellt och utrymmet är också högst begränsat för att hitta på något eget. Nästan alla länder har ungefär samma inflationsmål och det skulle te sig märkligt om vi hittade på något eget. Vi är en liten spelare globalt och det vore snarast negativt om vi försökte experimentera för mycket på egen hand. Jag tror inte Sverige har utrymme för det", säger han.

En möjlig förändring som det ryktas om är att utredningen kan föreslå är att Riksbankens direktion ska ha färre ledamöter än nuvarande sex.

"Det är inte omöjligt att man föreslår att direktionen ska bli mindre, till exempel uppdelat på en så liten kärna som tre personer som fattar de penningpolitiska besluten och sedan andra ledamöter som jobbar med förberedande arbete och personalansvar på Riksbanken", säger Anders Nordberg, makroekonom vid Länsförsäkringar.

Nordeas Torbjörn Isaksson säger att en möjlighet är en direktion motsvarande Norges Banks.

"Ett tänkbart alternativ är något i stil med Norges Bank, med en mindre direktion och ett penningpolitiskt råd med fler personer som är med i beslutsfattandet", säger han.

Norges Bank har en styrelse med tre ledamöter från centralbanken och ytterligare fem externa ledamöter som inte är anställda i banken.

Martin Enlund, global chefsvalutastrateg vid Nordea, tror att en sådan ordning vore bra.

"Personligen hoppas jag att utredningen tar intryck av Norges Bank. Det vore bra att få in mer nytt blod och alternativa synsätt på hur penningpolitik kan och bör bedrivas, med fria ledamöter som inte bara sitter i Riksbankens dödsstjärna på Brunkebergstorg. Något sådant skulle kunna bidra till att motverka grupptänkande, något som är en risk i princip i alla organisationer - även Riksbanken", säger han.

Eventuellt tänker han sig att utredningen skulle kunna föreslå något i stil med New York Feds enhet för tillämpat kritiskt tänkande, som har till uppgift att ifrågasätta de mest grundläggande antaganden som görs hos centralbanken.

"Att ha ett sådant internt team av djävulens advokater kanske Riksbanken skulle må bra av, fast jag skulle föredra externa kontrahenter", säger Martin Enlund.

Swedbanks Knut Hallberg hoppas att utredningen inte föreslår att direktionen ska krympa alltför mycket.

"Man kan nog vara försiktig med att banta för mycket. Jag tror inte att det vore bra om det bara var tre ledamöter, det är lite för lite. Då blir det ingen bredd med olika infallsvinklar. Det är ganska bra nu med sex ledamöter med lite olika bakgrund. Det ökar sannolikheten för att man får någon som tänker i andra banor", säger han.

Ett annat område där ekonomerna tror att det kan komma förändringar är att utredningen skärper skrivningarna kring att Riksbanken ska ta bredare hänsyn än enbart inflationen.

"Det kan komma förslag kring delmål och kanske att man lyfter upp andra aspekter som Riksbanken bör ta hänsyn till i större utsträckning: arbetsmarknaden och tillväxten. Där kan man tänka sig lite bredare skrivningar", säger Knut Hallberg.

"Det kan också bli tal om att Riksbanken ska väga in finansiella risker mer, men jag ser inte att det skulle förändra Riksbankens sätt att bedriva en flexibel penningpolitik", säger Anders Nordberg vid Länsförsäkringar.

Även Torbjörn Isaksson tror att riksbanksutredningen kan föreslå att Riksbanken ska ta mer hänsyn till annat än inflationen.

"Blir det någon förändring tror jag att blir i riktning mot en ökad flexibilitet, att man breddar perspektivet och lyfter fram att Riksbanken måste beakta andra faktorer som är minst lika viktiga som inflationen", säger han.

Han vill för egen del också se just en sådan ökad flexibilitet.

"Under många år nu har vi haft en stark svensk ekonomi, men en låg inflation. Då borde Riksbanken kunna avdramatisera den låga inflationen. Om den låga inflationen inte beror på svaghet i den svenska ekonomin måste man kunna låta den vara under målet även under långa perioder. Riksbanken borde ha ägnat sig mer åt kommunikation i stället för aktion de senaste åren", säger han.

Han säger också att det vore bra med en större ödmjukhet kring hela inflationsprocessen.

"Ta bara en sådan sak som att det är mycket svårt att mäta inflation. Bara det är ett skäl för att ta ett steg tillbaka och vara mer ödmjuk. Man måste komma bort ifrån finliret att inflationen ska vara exakt 2 procent. För hushåll och företag räcker det att den är låg och stabil, om den sedan är 0,5 eller 3 procent är inte lika viktigt", säger han.

Torbjörn Isaksson menar att en sådan flexibilitet krävs för att kunna bedriva en stabiliserande penningpolitik även i det nya läget vi har nu med låga realräntor och låg inflation.

"Man måste kunna bedriva penningpolitik även i det nya normala, där även relativt små ränteförändringar har betydelse. Även om utredningen föreslår små förändringar kommer de att bli viktiga med tanke på förväntningarna om att Riksbanken ska ligga kvar med en låg ränta långt fram i tiden", säger han.

Kerstin Hallsten, chefekonom vid Industriarbetsgivarna, trycker också på behovet av flexibilitet.

"I förarbetena till riksbankslagen finns angivet att Riksbanken ska den stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Att Riksbankens ska bedriva en flexibel penningpolitik finns därmed på sätt och vis redan inskrivet, men det bör förtydligas. Det är inte motiverat i alla lägen att enbart fokusera på det inflationsmål Riksbanken satt upp eftersom det riskerar att leda till att man bygger upp obalanser och risker på andra områden", säger hon.

Hon säger att målet för Riksbanken i slutänden är en god ekonomisk utveckling och att inflationsmålet endast är ett medel för att uppnå detta. Riksbanken bör därför ta bredare hänsyn, bland annat just till risker men också andra myndigheters arbete, där till exempel Riksbankens kamp för att få upp inflationen samtidigt försvårar för Finansinspektionens makrotillsyn.

"Riksbanken bör fundera över i vilken mån de försvårar för andra myndigheter. Ur industrins perspektiv är det också olyckligt om Riksbanken lägger sig i lönebildningen", säger Kerstin Hallsten.

En annan sak hon tycker Riksbanken borde fokusera mer på är strukturella förändringar.

"Risken i dag är att man har för stort fokus på de närmaste åren och därför kanske missar strukturella faktorer som driver inflationen och som kan motivera att man under en tid avviker från inflationsmålet", säger hon.

Kerstin Hallsten påpekar att ett förtydligande av Riksbankens flexibla penningpolitik kan försvåra ansvarsutkrävande och utvärdering. Hon skulle därför samtidigt vilja vässa det politiska ansvarsutkrävandet av Riksbanken.

"Utfrågningarna i finansutskottet skulle kunna bli lite tuffare, kanske genom att man ger finansutskottet mer egen analyskapacitet eller att Finanspolitiska rådet får till uppgift att granska även penningpolitiken" säger hon.

Ytterligare något hon tycker är värt att fundera över är hur länge man ska kunna sitta i Riksbankens direktion.

"Är man orolig för att Riksbanken får för mycket makt kanske man skulle kunna byta ut medlemmarna i direktionen lite oftare, till exempel genom att man bara tillåter en mandatperiod", säger Kerstin Hallsten.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom