Brexit-strid om tid och villkor i Bryssel

– En ytterligare förlängning löser inte problemen men ger förutsättningar för ytterligare samtal. Det är frustrerande att vi får ägna tid åt detta, det finns så mycket energi som läggs på detta samtidigt som vi har många viktiga frågor att diskutera, säger statsminister Stefan Löfven (S) inför kvällens toppmöte.

Premiärminister Theresa May har i ett brev till EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk begärt att brexit skjuts upp till den 30 juni. Landets nuvarande deadline är den 12 april, alltså på fredag.

I ett brev till de 27 kvarvarande stats- och regeringscheferna inför mötet rekommenderar Tusk att de går med på en förlängning. För egen del tvivlar han på att Storbritannien klarar att få till ett ordnat utträde före den 30 juni. Han föreslår därför en längre förlängning _ upp till ett år _ men med möjlighet för britterna att lämna EU så snart de är redo.

Svenskt okej

– Jag är beredd att gå premiärminister Theresa May till mötes och ge en förlängning till den 30 juni. Men jag är öppen för andra tidstramar också, säger Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd, där han fick stöd för sin linje.

Datum som diskuterats i Bryssel är exempelvis till den 31 mars 2020, eller till den 31 december i år. Tanken är samtidigt att tydligt stipulera att Storbritannien bara ska vara kvar ”så länge som nödvändigt”. Så fort ett utträdesavtal godkänts på båda håll är det tänkt att ett utträde ska kunna ske ”den första dagen i nästkommande månad”.

– Vi är överens om att ett ordnat utträde är det bästa för britterna och för EU. Det är ett beslut som påverkar alla svenskar i Storbritannien och vi gör vad vi kan för att få till stånd ett ordnat utträde, säger Löfven i Stockholm.

Om EU-ledarna inte godkänner en förlängning måste Storbritannien lämna EU utan avtal den 12 april.

– Det vore naturligtvis mycket olyckligt, säger Stefan Löfven.

Tysk-fransk enhet?

Än så länge har EU-länderna hållit ihop i förhandlingarna om brexit. Ingen vill att Storbritannien kraschar ut ur EU. Men tålamodet börjar tryta på sina håll. Bland annat har Frankrikes president Emmanuel Macron uttryckt frustration över all energi som läggs på brexit när kraften i stället skulle kunna läggas på andra frågor.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel räknar dock med att hon och Macron ska komma överens när de möts i eftermiddag, inför själva toppmötet.

– Jag tror att vi kommer att nå en slutsats som inte faller på grund av oenighet mellan Tyskland och Frankrike, säger Merkel inför den tyska förbundsdagen i Berlin, rapporterar AFP.

– Jag anser att förlängningen borde vara så kort som möjligt. Men den måste vara lång nog för att skapa ett visst lugn så vi inte måste mötas varannan vecka för att prata om samma fråga, säger Merkel.

Finns förtroende?

En del oroar sig också för hur Storbritannien kommer att agera om landet blir kvar under en längre tid. Kommer britterna att lägga sig i viktiga EU-beslut eller rentav obstruera? Och vad händer om en ny brittisk premiärminister tar över rodret?

– Det måste finnas fortsatt förtroende från båda sidor; säger Stefan Löfven.

– Särskilt om att Storbritannien inte ska hålla beslut som kräver enhällighet som gisslan, säger han och tar nästa långtidsbudget som exempel.

Ytterligare frågor att reda ut handlar exempelvis om huruvida Storbritannien bör få tillsätta en kommissionär i nästa EU-kommission, om man fortfarande är kvar i höst. Och om landet ska få vara med och bestämma om vem som blir nästa kommissions- och rådsordförande och om innehållet i nästa långtidsbudget.

Kan delta i val

Donald Tusk skriver i sitt brev till EU-ledarna att de behöver komma överens om villkoren för en förlängning, bland annat att det befintliga utträdesavtalet inte kan förhandlas om.

Ett annat krav för en längre förlängning är att Storbritannien deltar i EU-valet i slutet av maj. Förberedelser har redan satts igång, men Theresa May skulle helst slippa.

– Om Storbritannien inte håller val föreslås ett utträde med automatik den 1 juni, säger Stefan Löfven.

Om britterna håller EU-val pekar en brittisk opinionsmätning på ett rejält framsteg för Labour som väntas få 38 procent av rösterna, mot 24 procent i EU-valet 2014. Konservativa partiet ligger på oförändrat 23 procent, medan ärkebrexitören Nigel Farages nya Brexit-parti stöds av 10 procent. Hans gamla Ukip faller dock till endast 8 procent, mot 27 procent i valet 2014.

Om valet går som mätningen från opinionsfirman Hanbury Strategy visar skulle det i så fall kraftigt stärka den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet.

Minitoppmöte

Inför kvällens extra toppmöte har telefonerna gått varma mellan London, Bryssel och övriga EU-huvudstäder. Theresa May har också besökt Emmanuel Macron i Paris och förbundskansler Angela Merkel i Berlin.

Utöver de sedvanliga förberedande mötena i Bryssel kommer Stefan Löfven också att delta i ett minitoppmöte inför kvällens extrainsatta. Förutom Sverige deltar Frankrike, Nederländerna, Danmark, Irland och Belgien. Angela Merkel är också inbjuden men hinner inte komma dit.