Chefsekonom: Ingen stor brist på insatsvaror

Bristen på insatsvaror i spåren av nedstängda fabriker i Kina har ännu inte drabbat de svenska industribolagen hårt. ”Än så länge är det inte ett stort bekymmer”, säger Andreas Wallström, chefsekonom på Swedbank.

Det finns en stor oro för att åtgärderna som vidtagits i Kina för att förhindra smittspridningen ska leda till stor brist på insatsvaror för den svenska industrin. Men Andreas Wallström, chefekonom på Swedbank, säger att flesta industribolag inte verkar ha haft några större bekymmer med detta.

– Många bolag som exporterar till Kina har sett en dämpad efterfrågan. Men effekten av de brutna produktionskedjorna – ett resultat av stängda fabriker i Kina – har vi inte sett särskilt mycket av. Det förvånar mig – i synnerhet som många bolag har så små lager som möjligt – just in-time-lager.

Man talar om att det tar tre till sex veckor för containrar från Kina att komma fram, och att det är först nu vi kan börja se den fulla effekten?

– Det är möjligt att vi kommer att få se problem med detta framöver, men än så länge är beskedet från industribolagen generellt att det inte är ett så stort bekymmer.

Tjänstesektorn har däremot redan drabbats hårt.

– Flyg, turism, hotell och restauranger stänger mer eller mindre tillfälligt ned. Och de helt avgörande frågorna blir hur länge smittspridningen fortsätter och vilka åtgärder som görs från politiskt håll. Jag tror inte man ska förvänta sig att Riksbanken ensam kan rädda sektorn, säger Andreas Wallström.

Förra veckan meddelade Riksbanken att den erbjuder ”gratispengar” – krediter på 500 miljarder kronor – till bankerna som i sin tur ska låna ut till behövande företag.

Kommer dessa pengar att hjälpa de värst drabbade företagen?

– Kreditrisken ligger fortfarande hos bankerna och företag som får problem som väntas bli varaktiga kommer få svårt med krediter. Det som skulle kunna stötta dessa företag är åtgärder från regeringen. Staten skulle kunna gå in och erbjuda brygglån, men det kommer att innebära delikata avvägningar: Vilka bolag ska få lån, och vilka ska inte få det?

Riksbankschefen Stefan Ingves har också flaggat för att Riksbanken kan börja köpa företagsobligationer om det skulle behövas. Men inte heller en sådan åtgärd skulle rädda de företag som ligger sämst till.

– Företagsobligationer innebär en kreditrisk och Riksbanken kommer inte att köpa väldigt riskabla sådana. De kommer att göra som ECB som bara köper relativt sett säkra obligationer med kreditbetyget investment grade. Så just de bolag som får stora problem kan Riksbanken inte hjälpa.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Trapets
Annons från Invesco