Chefsekonom skeptisk till finansministerns prognos

Erik Penser Bankaktiebolags chefsekonom Sven-Arne Svensson spår en sämre BNP-utveckling än finansminister Magdalena Andersson.

Enligt finansminister Magdalena Andersson är den svenska ekonomin urstark – och om den senaste tidens makrostatistik och konjunkturprognoser från Riksbanken, Finansdepartementet och Konjunkturinstitutets stämmer så ligger det troligen något i det, anser Erik Penser Bankaktiebolags chefsekonom Sven-Arne Svensson.

Men det finns enligt chefsekonomen en del komponenter som drar upp BNP-tillväxten under 2015, och som knappast kommer få samma positiva effekt under 2016. Enligt bankens beräkningar kan 70 procent av den oväntat starka BNP-tillväxten på 3,6-3,8 procent under 2015 hänföras till tjänsteexport, bygginvesteringar och bilköp.

“Även om byggkonjunkturen kommer vara fortsatt mycket stark 2016, så väntas ändå ökningstakten av bygginvesteringarna mattas påtagligt”, skriver Svensson.

Detta med anledning av den planerade minskningen av ROT-avdraget, som drar upp investeringarna under 2015 men ger en negativ effekt nästa år, samt en arbetskraftsbrist för byggföretagen.

Vidare bedöms nära på 40 procent av BNP-tillväxten förklaras av tjänsteexporten, som beräknas ha ökat med över 10 procent under 2015, samtidigt som varuexporten överraskat på nedsidan.

“För tillfället är det dock något oklart vad den oväntat stora ökningen av tjänsteexporten beror på. Man kan inte helt utesluta att det finns problem med statistiken och/eller periodiseringsproblem. Det mesta talar därför att ökningstakten kommer dämpas påtagligt 2016”, resonerar Svensson.

Den tredje bidragande faktorn är rekordförsäljningen av personbilar under året, som väntas dra upp BNP med ytterligare 0,2 procentenheter. Den effekten blir troligen negativ under 2016, tror chefsekonomen.

Vidare noterar Svensson att Konjunkturinstitutet delvis bygger sin BNP-prognos för 2016 om +3,9 procent på att den stora invandringen kommer bidra till en kraftig ökning av den offentliga konsumtionen.

“En tredjedel av BNP-tillväxten kommer således från ökad offentlig konsumtion. Vi är dock tveksamma till att det finns resurser (lärare, skolbyggnader, sjukvård) för att öka produktionen av dessa tjänster lika mycket som efterfrågan ökar”, resonerar Svensson.

Penser Bank tror alltså att bidraget från ovanstående poster blir betydligt lägre nästa år, och har för tillfället därför en “betydligt lägre svensk BNP-prognos för 2016 än ovanstående prognosmakare” – även om bankens egna estimat inte släpps förrän i januari.

“Även om finansminister Andersson är nöjd med den oväntat höga BNP-tillväxten 2015, så skall vi komma ihåg att det bara är fem år sedan då före detta finansminister Borg var minst lika nöjd efter den oväntat starka tillväxten under 2010. Mellan fjärde kvartalen 2009 och 2010 ökade BNP med 7,7 procent och Borg hävdade att Sverige var en ny tigerekonomi. Ett år därefter hade BNP-tillväxten sjunkit från +7,7 procent till -0,6 procent”, avslutar chefsekonomen.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.