CISL-härvan spökar för misstänkt vd

Kammaråklagare Jan Leopoldsson på Ekobrottsmyndigheten är förtegen om vad som händer i hans förundersökning. Men sannolikt handlar den om härvan runt CISL Gruppen, en skandal som Affärsvärlden avslöjade våren 2007. CISL:s börsvärde blåstes upp till nästan 1 miljard kronor medan bolaget i själva verket var praktiskt taget värdelöst.

– Jag vill inte spekulera i om när det här blir klart eller om det går så långt som till åtal. Som du förstår försöker jag få fram ett beslut så snart som möjligt. Det handlar om vad de här personerna som förhördes har sagt, att jag ska ta ställning till det och om deras svar föranleder andra utredningsåtgärder, säger Jan Leopoldsson, som alltså inte ens vill bekräfta att utredningen avser CISL.

Häromveckan skickade rådgivningsbolaget Strict, noterat på Aktietorget, ut ett pressmeddelande om att dess vd och huvudägare Mats Löfgren är delgiven misstanke om grovt svindleri och han tar en paus från jobbet. Löfgren har grundat Strict och är bolagets huvudägare. Enligt bolaget gäller saken något som hände år 2005 och som inte involverade Strict.

Även två andra personer har delgivits misstanke om brott, grovt svindleri och grovt skattebrott. Enligt Realtid förnekar alla tre, via sina advokater, brott.

Historien om CISL började hösten 2003 då Mats Löfgren hjälpte till att notera bolaget köksvägen på Aktietorget. Han satte sig även i styrelsen.

CISL, som stod för Communication Information Services Ltd., påstod sig vara ”en av världens ledande tillverkare av mjukvaruplattformar för kommunikation mellan olika enheter som använder SIM-kort, till exempel mobiltelefoner, PDA:s m.m.” I sin delårsrapport hösten 2003 skrev CISL även: ”Bolagets kunder i dag är några av världens ledande teleoperatörer.”

I slutet av år 2004 låg CISL:s börsvärde på 73 miljoner kronor. Men det skulle bli nästan 1 miljard kronor. Det hela skedde stegvis.

Steg 1

Guy Robert, som grundat CISL, var även delägare till det lilla brittiska bolaget Sports Betting Solutions, SBS, som sade sig utveckla och marknadsföra teknik för drift av vadslagningsbörser samt äga en sådan. År 2005 köpte CISL:s storägare Leif Danielsson in sig i det onoterade SBS. För att få till en affär mellan CISL och SBS kopplades Mats Löfgren in.

Löfgren var samtidigt ordförande och delägare i det lilla aktietorgsnoterade bolaget Gamers Paradise som ägde en spelhall i Malmö och en i Stockholm. Våren 2005 satt Löfgren illa till. Förlusterna hopade sig och bolaget var nära konkurs.

– Det handlade om att rädda bolaget. Pengarna var slut och det var sommar. Vi hade skulder och skatter att betala. Det var ett riktigt kritiskt läge, sa Mats Löfgren till Affärsvärlden hösten 2007.

Den 15 juni 2005 meddelade Gamers Paradise att bolaget köpte Sports Betting Solutions för egna aktier. Affären värderade SBS till 287 miljoner kronor. Några siffror om SBS, till exempel omsättning, framkom inte. Det var en otrolig affär för ett förlustbringande bolag som ägde två spelhallar och hade ett börsvärde på knappt 19 miljoner kronor. Ändå reagerade ingen.

– Det var vi i Gamers styrelse som värderade SBS, sa Mats Löfgren till Affärsvärlden hösten 2007.

Köpet var egentligen ett omvänt förvärv, Sports Betting Solutions ägare fick helt enkelt 82 procent av Gamers Paradise.

Huvudpersonerna i SBS – Guy Robert, Leif Danielsson, Daniel Benitez och Ben Arbib – blev styrelseledamöter i det fusionerade bolaget medan Mats Löfgren fick vara kvar som ordförande.

Före affären, den 19 september 2005, var Gamers Paradises börsvärde 11 miljoner kronor. Den 20 september emitterade bolaget enormt många aktier (merparten var den apportemission som betalade för Sports Betting Solutions). Och börsvärdet hoppade till 266 miljoner.

Steg 2

Nu fanns samma krets av personer delvis i CISL och Gamers Paradise. Mats Löfgren anlitades som CISL:s rådgivare – trots att han även var ordförande i Gamers Paradise. Den 17 oktober 2005, mindre än en månad efter affären mellan Gamers Paradise och Sports Betting Solutions, var det dags för nästa steg.

CISL lade ett aktiebud värt 314 miljoner kronor på Gamers Paradise, 18 procent över snittkursen tiden före budet. Om CISL hade lagt budet en månad tidigare, innan lilla Sports Betting Solutions tog över, hade CISL endast behövt betala 13 miljoner kronor. Om CISL hade velat köpa både SBS och Gamers hade summan heller inte blivit särskilt mycket högre. Men genom fusionen mellan SBS och Gamers Paradise hade ett artificiellt värde skapats som nu kunde användas igen.

CISL köpte alltså ett redan uppblåst bolag för egna aktier. Affären skulle få CISL:s balansomslutning att öka från knappt 50 miljoner kronor till nästan 390 miljoner kronor.

När de nya aktierna registrerades strax före årsskiftet 2005/2006 blåstes CISL:s börsvärde upp med runt 150 procent, från cirka 350 miljoner kronor till runt 875 miljoner kronor. I en perfekt marknad skulle börsen ha korrigerat kursen för den enorma nyemissionen – aktien hade ju redan gått upp på affären med Gamers Paradise, och utspädningen vid årsskiftet borde ha fått den att sjunka mera. Men så skedde alltså inte. Antalet aktier var för stort.

I samma veva bytte CISL notering från Aktietorget till First North. Två mer eller mindre tomma skal hade fusionerats och fått ett börsvärde på nästan 1 miljard kronor.

Steg 3

Storägarna sålde nu aktier för fulla muggar. Första kvartalet 2007 hade Guy Robert lyckats bli av med alla sina 25 procent för 130 miljoner kronor. Affärsvärlden har tidigare uppskattat hans vinst till runt 120 miljoner kronor bara på de aktier han fick via Gamers Paradise. Eftersom han var med i CISL från början borde han totalt sett ha tjänat betydligt mer, uppskattningsvis minst 50 miljoner kronor till, alltså totalt 180 miljoner kronor.

Den andra storägaren Ben Arbib var ännu snabbare, han sålde allt första kvartalet 2006 och kan ha fått runt 130 miljoner kronor. Affärsvärlden har tidigare uppskattat hans vinst till runt 120 miljoner kronor.

Daniel Benitez lyckades sälja alla sina CISL-aktier på nio månader och fick runt 35 miljoner kronor för dem. Affärsvärlden har tidigare uppskattat hans vinst till runt 30 miljoner kronor.

Leif Danielssons affärer i CISL-aktien är svårare att följa, eftersom han gick ut och in i bolaget. Det verkar som om han sålde av mer än hälften av sina gamla aktier före årsskiftet 2006/2007, i alla fall enligt uppgifterna hos Värdepapperscentralen, VPC. Om han sålde de drygt 100 miljoner aktier han fick genom affären med Gamers Paradise kan han ha fått 25-35 miljoner kronor. Själv sa Leif Danielsson år 2007 till Affärsvärlden att han har förlorat 10-15 miljoner kronor på CISL.

Mats Löfgren sålde direkt och berättade hösten 2007 för Affärsvärlden att han tog hem 1,3 miljoner kronor, varav en knapp miljon var vinst.

Jonas Jacobsson, Gamers Paradises grundare, minskade snabbt i CISL. Han kan ha fått runt 1 miljon kronor.

Totalt kan kvintetten ha tjänat runt 300 miljoner kronor bara på den här affären.

Medan flera av storägarna sålde för fullt, skickade CISL ut ett antal positiva pressmeddelanden.

År 2006 fortsatte turerna, se detaljerad artikel intill om hela härvan. Men när Affärsvärlden 3 maj 2007 skrev den första artikeln om CISL rasade aktien 44 procent. Så småningom slängde First North ut bolaget från listan och Ekobrottsmyndigheten startade en förundersökning. Det är sannolikt den förundersökningen som Mats Löfgren nu ingår i.

CISL för idag en tynande tillvaro under namnet Alstrado. Enligt den senaste årsredovisningen, för 2009, har bolaget fortfarande drygt 6 800 aktieägare och 2,7 miljarder aktier.

nullnull