Dåliga nyheter blir goda på börsen

I vanliga fall brukar tempot i finansmarknaden gå ner när sommaren infinner sig.  Några stänger ner sina positioner för att få en lugn sommar.  Andra är så bekväma med sina positioner att de får ligga kvar över semestern.  Förra årets sommar präglades av såväl torka som skogsbränder och andra väderbetingade anomalier.  Om sommarens väder vet jag inget men finansmeteorologerna har målat upp en ganska dyster prognos över sommaren.  Får de rätt blir det inte roligt – och sommaren blir då allt annat en lugn från ett finansiellt perspektiv.  Eller blir det tvärtom?

Lite finansiell väderfakta först. Avkastningskurvorna, summan av alla obligationsräntenivåer på en tidslinje, har flackat betydligt under våren.  Under perioder har den amerikanska avkastningskurvan till och med varit negativ mellan två och tio års löptider; tvåårsräntan har alltså varit högre än tioårsräntan.  När avkastningskurvor flackar, eller blir negativa, brukar det innebära att finansmarknadsaktörer tror på antingen lägre ekonomisk tillväxt eller lägre inflation, de är vanligtvis ihopkopplade, och att centralbanker därför kan komma att sänka styrräntorna för att stimulera tillväxten.  Historien har visat att de oftast fått rätt. Tyska och svenska tioåriga obligationsräntor har aldrig någonsin handlat på så låga räntenivåer som i skrivande stund. Dessutom tror finansmarknaden att sannolikheten för att den amerikanska centralbanken Fed sänker styrräntan två gånger till och med september är mer än 50 procent.  Ett ihållande ekonomiskt lågtryck således utifrån prissättningen på obligationsmarknaden.

Anledningarna är naturligtvis välkända vid det här laget; Donald Trump-inducerade handelskonflikter, en evighetslång Brexitprocess, ett skuldtyngt och politiskt trilskande Italien samt geopolitiska oroshärdar.  Efter tio år av god återhämtning efter Lehmankrisen – och sedermera Eurokrisen – är en ekonomisk avmattning heller inte obefogad.  Men obligationsräntorna skvallrar om något betydligt värre än en avmattning.  Samtidigt har börserna klarat sig ganska bra, svenska börsen är upp med mer än 15 procent i år, amerikanska börser ännu mer.  VIX-index, eller skräckindex som det också kallas, visar inte heller tecken på någon större rädsla för finansiell kollaps.  Hur sjutton hänger det ihop?  Om tillväxten säckar ihop, som räntenissarna förutspår, då borde väl börser också handla dåligt eller?

Rimligtvis, och nu gissar jag, borde det vara så att aktiemarknaden har köpt in sig i budskapet som obligationsmarknaden skickar: Centralbanker kommer sänka styrräntor och dessutom fortsätta med obligationsköpsprogrammen, något som ECB-chefen Draghi halvt utlovat och som Donald Trump försöker påverka Fed att göra.  Då mår börserna bra.  Ironiskt nog har alltså bad news blivit good news för börser.  Ju säkrare man tror sig vara på räntesänkningar och ytterligare stimulanser – som i sig kommer från en förväntan om sämre tider – ju mindre anledning att sälja aktier.    Det finns en något märklig logik i det trots allt.

Så vad kan ändra förutsättningarna under sommaren?  Förutom sedvanlig makrostatistik från USA, Kina och Europa så kommer G 20-mötet i Osaka i slutet av juni kunna bli en vattendelare.  Bortanför politiken vill nog både president Trump och generalsekreterare Xi Jinping kunna luta sig mot en hyfsad ekonomisk tillväxt.  Någon form av lättnad i handelskriget mellan USA och Kina kan därför inte uteslutas.  Sedan har vi en nästan fullt ut diskonterad räntesänkning från Fed i juli som ska levereras. Glödande oroshärdar runt Iran, Nordkorea och Venezuela kan snabbt blossa upp – de måste bevakas.  Och slutligen kan en laddad Tweet from you-know-who dyka upp när som helst.

 Det blir nog ytterligare en uppkopplad semester.