Danske: Fortsatt starkt intresse för företagsobligationer

Marknaden för företagsobligationer i Sverige befinner sig i en strukturell tillväxtfas och i fjol emitterades företagsobligationer för rekordbeloppet 200 miljarder kronor.
Danske: Fortsatt starkt intresse för företagsobligationer - danske-bank-700_binary_6947516.jpg

Intresset ser ut att hålla i sig även i år, drivet av låga räntor, stramare villkor från bankerna och en fortsatt hyfsad konjunktur. Till detta ska läggas en fortsatt kraftig tillväxt för gröna företagsobligationer.

Det säger Louis Landeman, chef för kreditanalys vid Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt.

”Företagsobligationsmarknaden befinner sig i en strukturell tillväxtfas och förra året hade vi ett nytt rekordår då det emitterades företagsobligationer för 200 miljarder kronor. Den starka marknaden kommer troligtvis att hålla i sig i ��������r. Vi har en pågående trend där låga räntor och att bankerna regleras hårdare gör att fler företag vill finansiera sig på kapitalmarknaden. Att många statspappersräntor har negativ ränta gör dessutom att många investerare söker alternativ som ger högre avkastning”, säger han.

Bankregleringar och låga räntor gör alltså att företag lockas att låna upp på obligationsmarknaden samtidigt som det låga ränteläget också ökar efterfrågan på företagsobligationer från investerare.

”Vi ser ett inflöde till många företagsobligationsfonder, som är en stor och ökande del av marknaden”, säger Louis Landeman.

Danske Bank räknar med att det kommer att emitteras företagsobligationer för 180 miljarder kronor i Sverige i år, vilket alltså skulle vara något under toppnoteringen i fjol.

”Vi har dock lagt en lite försiktig prognos. Om nuvarande marknadsförutsättningar håller i sig kan det mycket väl bli mer och även 180 miljarder kronor skulle vara den näst högsta nivån någonsin”, säger Louis Landeman.

Risker mot den prognosen är antingen att konjunkturen blir oväntat svag eller att räntorna går upp kraftigt, men Danske Bank ser inget av detta som särskilt troligt, utan räknar med att den för företagsobligationer så gynnsamma kombinationen av hyfsad konjunktur och låga räntor fortsätter.

Den enskilt största branschen på den svenska företagsobligationsmarknaden är fastighetsbolag, som står för drygt 40 procent av marknaden, och som har ökat sin upplåning kraftigt över tid.

”Fallande räntor i kombination med en gynnsam konjunktur har varit den bästa av världar för fastighetsbolagen. Många företag har velat växa och då har bankfinansieringen inte räckt till. Nu står obligationer för en tredjedel av finansieringen av fastighetssektorn”, säger Louis Landeman.

Han säger att många fastighetsbolag också har breddat sin finansieringsbas för att få högre kreditbetyg och då sökt sig till kapitalmarknaden. Det handlar då inte bara om företagsobligationer utan även emissioner av preferensaktier, vanliga aktier, hybridobligationer och D-aktier.

Finansinspektionens besked i veckan om ett nytt riskviktsgolv för svenska bankers utlåning till kommersiella fastigheter väntas också gynna företagsobligationsmarknaden.

”Det kommer att göra det lite dyrare med banklån för vissa bolag och kan göra att även lite mindre bolag kommer till obligationsmarknaden”, säger Louis Landeman.

Ytterligare en trend är att andelen gröna obligationer ökat kraftigt på företagsobligationsmarknaden, med närapå en fördubbling av emissionsvolymen mellan 2018 och 2019. Gröna obligationer är obligationer där pengarna som lånas upp ska användas till på förhand definierade projekt med miljöfrämjande syfte.

”Gröna obligationer växer ännu snabbare än marknaden som helhet, från att den första gröna företagsobligationer emitterades 2013 till 50 miljarder kronor i fjol, 25 procent av hela emissionsvolymen. Många institutioner har ett stort fokus på hållbarhetsfrågor, så det finns en stor efterfrågan”, säger Louis Landeman.

Han konstaterar att marknaden dessutom breddats snabbt, från att först mest utgjorts av fastighetsbolag med miljöklassade fastigheter.

”Vi ser gröna företagsobligationer i allt fler sektorer. Under 2019 emitterade till exempel LKAB en obligation för att finansiera fossilfri gruvproduktikon och Stockholm Exergi för att ställa om från fossil fjärrvärme till förnybart. Detta är troligen även en utveckling som kommer att fortsätta”, säger han.

Han säger att om man ska uppnå de politiska mål som ställts upp för omställning krävs stora investeringar i framför allt transporter och industrin, som måste finansieras, i många fall just med gröna obligationer.

Det stora intresset för gröna investeringar gör att gröna obligationer har något lägre räntor än vanliga företagsobligationer.

”Ofta kan bolagen låna något billigare med gröna obligationer, några baspunkter eller lite mer, till följd av den stora efterfrågan”, säger Louis Landeman.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.