Därför flockas gamarna kring Swedbank

Swedbanks aktie föll som en sten i förra veckan. En femtedel av börsvärdet har försvunnit sedan finanschefen Mikael Inglander gjorde sin presentation vid Lehman Brothers konferens den 9 september. Det han sade var inga nyheter. Men kanske räckte blotta närvaron för att bli pestsmittad.

Det är ironiskt att en del av de nya bankreglerna, Basel II, handlar just om att hantera ryktesrisker och hur viktigt detta är. Lärdomarna från historien och de senaste veckorna är att banker inte går omkull för att värdet på tillgångarna minskar, och kapitaltäckningen blir för låg. Det är likviditeten som är problemet. Tar pengarna slut blir det tvärnit.

Därför är det extra viktigt för Jan Lidén och övriga Swedbanksledningen att på ett bra sätt hantera ryktena som florerar runt banken. I dag är Swedbanks aktie en av de mest blankade på Stockholmbörsen. Statistik från börsen visar att hela 5 procent av utestående aktier i Swedbank är utlånade. För de tre andra svenska storbankerna ligger motsvarande siffra på mellan drygt 1 procent, för Nordea, och 2, för Handelsbanken. Den vanligaste anledningen att låna aktier är blankning, det vill säga att sälja den lånade aktien för att sedan köpa tillbaka den till en lägre kurs.

Vad är det då för rykten som fått Swedbankaktien på fall? Att risken är högre än konkurrenternas visar det höga priset på Swedbanks CDS, credit default swaps. Dessa derivatinstrument används som försäkring mot betalningsinställelse. Häromdagen låg priset för Swedbanks CDS på 166 punkter medan Handelsbankens CDS kostade 77 punkter. Teoretiskt sett betyder det att det kostar 16 600 kronor att skydda 1 miljon kronor i Swedbank. Men det ska inte dras för stora växlar på CDS-priserna för de svenska bankerna, då det knappast är någon handel i dessa instrument.

Att risken är högre i Swedbank beror på den stora exponeringen i Baltikum som hittills i år svarat för drygt hälften av rörelseresultatet. Det senaste året har bankens totala utlåning ökat med 17 procent till 1 169 miljarder kronor. I Baltikum var lånetillväxten 21 procent och uppgår till 190 miljarder kronor. När de baltiska ekonomierna tvärnitar ökar risken för kreditförluster. Vd Jan Lidén tror att kreditförlusterna landar på 0,7 procent av utestående lån i år, för att sedan öka till 1,20 nästa år. Men flera analytiker som följer banken tror att det blir betydligt värre. Merrill Lynch räknar med 3,5 procent, ABG Sundal Collier med 2,42 och Citigroup tror att 2 procent är rimligt. Omsatt i siffror innebär ABG:s prognos att kreditförlusterna nästa år blir lika stora som aktieutdelningen, 4,6 miljarder kronor.

En uppdelning av bankens totala lån, som alltså är 1 169 miljarder, visar att 568 miljarder kronor ligger i Swedbank Hypotek. Av dem är 442 miljarder bostadslån till privatpersoner. Öriga lån till hushåll uppgår till 141 miljarder kronor. Resten av bankens utlåning är till företag där fastighetsförvaltning svarar för nästan hälften.

Bostadslånen finansieras till största delen med säkerställda obligationer från Swedbank Hypotek, före detta Spintab. Under resten av 2008 förfaller obligationer till ett nettovärde av 30 miljarder kronor som ska ersättas med nya, nästa år ska 100 miljarder omsättas. Den senaste tiden har det varit dyrt att emittera säkerställda bostadsobligationer. På ett år har ränteskillnaden mellan en tvåårig stats- resepektive bostadsobligation ökat med 91 punkter. Samtidigt har spreaden ökat ännu mer för Swedbank. Köparna krävde i förra veckan 180 räntepunkter över statslåneräntan för att köpa en femårig hypoteksobligation från Swedbank. Motsvarande pålägg var 174 för SEB och 160 för Stadshypotek. Samma dag höjdes räntan som kunderna hos Swedbank får betala för ett femårigt bundet bostadslån till 6,25 procent. Det innebär att Swedbank har en marginal på 68 punkter. Det är bra. Däremot blir det problem om kostnaderna för dyrare funding inte går att skicka vidare till kunderna.

Resten av utlåningen, den som inte går till bostäder, matchas till 80 procent av inlåning. Drygt en tiondel består av annan finansiering, till exempel behöver värdepapper för 10 miljarder kronor netto emitteras i höst, och egen likviditet. I dagsläget har Swedbank likvida medel om cirka 100 miljarder kronor. Exakt vad den här likviditeten består av är svårt att säga. Det ingår i affären att ge ut och köpa tillbaka egna skuldpapper. Nyligen kommenterade Jan Lidén bankens likviditetssituation i en intervju i Svenska Dagbladet och dementerade ryktet om att banken kan få problem med sina betalningar. Vid presentationen den 9 september framgick att Swedbank är nettolångivare på interbankmarknaden. Samtidigt säger ryktena på marknaden det motsatta. Och att andra banker dessutom är tämligen ovilliga att ställa upp för att låna ut till Swedbank. Sant eller falskt?

Redan i somras dök ryktet upp att Swedbank behöver kapitaltillskott. Det dementerades av Jan Lidén i samband med rapportpresentationen i mitten av juli. Nu har snacket börjat gå igen. Om alla negativa profetior trillar på plats behöver balansräkningen sannolikt stärkas. Men det kommer knappast i fråga det närmaste året. I alla fall inte om man ska tro på den samlade analytikerkårens vinstprognoser.

Förra året blev vinsten före skatt 15,6 miljarder kronor. För 2008 är prognosen 15 miljarder. Nästa år väntas vinsten sjunka till 13,1 miljarder. Men även ABG Sundal Collier, som räknar med relativt höga kreditförluster i Baltikum nästa år, tror att Swedbank når ett rörelseresultat på 10,2 miljarder kronor nästa år. De flesta analytiker som har lämnat in sina prognoser till databasen Factset räknar också med att Swedbank fortsätter att dela ut runt 9 kronor per aktie de närmaste åren. Det rimliga vore att i första hand sänka eller helt slopa utdelningen om kapitalbasen behöver stärkas.

En nyemission försvåras av att banken ägs till 35 procent av Sparbanksstiftelserna, fristående sparbanker och andra närstående. Efter dessa följer en lång lista på svenska institutioner med Swedbank Robur Fonder i täten med dryga 3 procent.

På eftermiddagen måndagen den 15 september, samma dag som Lehman Brothers registrerade sin ansökan om konkursskydd, redovisade de svenska storbankerna sina affärer med investmentbanken. Först på tisdagen lämnade Swedbank besked. Banken har derivat för 80 miljoner kronor och obligationer till nominellt 122 miljoner. Här finns förlustrisk. Men det som verkligen störde marknaden var att banken lånat ut motsvarande 9 miljarder kronor till Lehman genom säkerställda obligationer. Bankens bedömning var att det inte behövde göras några reserveringar, då säkerheten består av en pool med fastighetskrediter som är belånade till högst 72 procent. För att det ska bli risk för förluster måste fastighetspriserna falla med mer än 30 procent från dagens nivå. Men det var inte det som orsakade oro. Problemet är att Swedbank över huvud taget har den här affären. Kan det i så fall finnas mer av samma typ?

När marknaden är i kris ökar osäkerheten i vinstprognoserna och p/e-talen känns tveksamma. Kommer Swedbanks vinst per aktie att hamna i närheten av genomsnittsprognosen för nästa år handlas banken i dag till p/e 5. Värderingen av eget kapital är inte heller någon utmaning, med p/b på 0,7. Minskas eget kapital med hela goodwillen om 19 miljarder kronor, blir värdet av eget kapital 100 kronor per aktie.

Om aktörerna på aktiemarknaden är skrämda borde värderingen vara attraktiv för någon konkurrent. I skrivande stund går ryktet att DnB Nor som bäst sitter och räknar på Swedbank. Kanske är affären klar innan denna tidning kommit ut. Eller inte. En sak är i alla fall säker. Detta är inte sista ryktet som kommer att cirkulera om Swedbank i höst.

nullnullnullnull