De sista cheferna i Barneviks skola

Att ABB spelat en stor roll för Sverige – organisatoriskt, ekonomiskt, sysselsättningsmässigt – råder det ingen tvekan om. Men att företaget samtidigt har förtjänat en plats i internationell managementhistoria, efter att under åren ha fostrat en hel generation av företagsledare, är däremot något som undgått de flesta.

Affärsvärlden har kartlagt de börs-vd:ar, toppchefer och styrelseproffs som har det gemensamt att de alla tillbringat några av de viktigaste åren i sin karriär inom ABB. Kartläggningen, som började med tre namn och slutade med ett femtio-tal, avslöjar ett nätverk som styr stora delar av svenskt näringsliv. Och en titt på listan visar tydligt att ABB:s kollaps inte bara har varit en skandal i pengar räknat utan även är ett slutgiltigt bevis för att sagan om ABB som ledarskapspionjär och plantskola är slut en gång för alla.

30 procent av Stockholmsbörsen

Gruppen kontrollerar tillsammans, räknat i sammantaget börsvärde, nästan 500 miljarder kronor vilket motsvarar cirka 30 procent av hela Stockholmsbörsen. Bland namnen finns chefer inom börsbolag som Assa Abloy, Swedish Match, Volvo, SEB och Autoliv samt styrelseproffs och internationella tungviktare. Lägger man till det styrelseuppdrag som Percy Barnevik, bolagets klaraste fixstjärna genom tiderna, har i Astra Zeneca skulle gruppens inflytande motsvara runt 60 procent av börsens värde.

Alltihop började i Västerås där elev-ingenjörsutbildningen, och sedermera även motsvarande för ekonomer, ägde rum. Utbildningen grundlades av den legendariske Asea-direktören Sigfrid Edström, även kallad ”sekelskiftets Percy Barnevik”, som 33 år gammal, 1903, hade handplockats av Marcus Wallenberg för att ta över ansvaret för bolaget. Intagningarna till denna utbildning gjordes mycket medvetet och de som lyckades komma in fick jobba hårt för låga ingångslöner. Ledargestalten framför andra under 1960- och 1970-talen var Curt Nicolin, som lade ner stort arbete på att välja ut ingenjörer och tyckte att folk skulle kunna grunderna i tillverkningen. Hans Asea beskrivs som hårt strukturerat och ”motsägelsefullt”. Å ena sidan styrdes omkostnaderna hårt, å andra sidan var det frihet under ansvar som gällde ute i bolagen. Just det senare anges av flera ABB:are som en av de viktigaste delarna i ”utbildningen”.

– Programmet var jättespännande och inkluderade utlandsvistelse. Därefter fick vi alla jobba med spännande projekt, utomlands, och de var stora, säger Carl-Henric Svanberg, numera vd i Assa Abloy och hyllad ledare.

– Jag var inte mer än 28 år när jag fick ansvaret för att bygga nio ställverk i Colombia. Projektet var på 100 miljoner kronor och löpte över tre år. Jag var inte speciellt framstående, men det var så det funkade. Och man växte med ansvaret.

”Percy kom in som en blåslampa”

1980 inleds den andra epoken i ABB:s historia som plantskola, då nye vd:n Percy Barnevik tar över. Autolivs vd Lars Westerberg, som är ett av naven i det stora kompisgäng och nätverk som byggdes inom ABB, beskriver det som att det gick ett sus genom organisationen:

– Percy kom in som en blåslampa. Man märkte direkt att det var något nytt på gång, bara genom en sådan sak som att mötena ändrades. De blev kortare, intensivare, allt fick ett helt annat tempo. Han var en riktig vitamininjektion i organisationen.

Självständighet, brett tänkande och starkt fokus på resultat är de vanligast förekommande svaren på frågan om vad det var som var så bra med ABB-skolan. Att de relativt oerfarna cheferna snabbt fick utlandserfarenhet, både djup och bredd i sitt tekniska tänkande och, inte minst, förmågan att hantera en komplex organisation är andra viktiga lärdomar.

– En stor del av svaret ligger även i ABB:s struktur med olika profit-centers. Under Percy Barnevik fanns det ju 5 000. Med det följde ett stort ansvar där folk fick lära sig om både resultat- och balansräkningen, precis den kompetens som behövs som chef, säger Lars Thunell, vd i SEB som byggde upp Financial Services 1983-1991 och därmed också lade grunden till en ”plantskola i plantskolan” för de många kvinnliga toppchefer som är sprungna ur ABB.

Under Percy Barnevik fick världen ögonen på ABB. Någon beskriver det som att:

– Vi satt där och jobbade och såg den där galna typen som for världen runt och vågade lyfta fram unga människor och såg att hans idéer fick genomslagskraft. Vi kände att vi var med en vinnare.

1990-talet blev lugnare än 1980-talet och chefer började lämna bolaget i högre grad än tidigare. Trots att ABB med sin bredd bjöd på stora utvecklings- och karriärmöjligheter nådde de flesta ett slags ”glastak” efter 8 till 10 år. När den närmaste chefsposten var tillsatt fanns det inte så många utvecklingsvägar kvar uppåt, och i kombination med att den resultatorienterade organisationen fått upp omvärldens ögon för ABB-cheferna blev det naturligt för många av dem att söka sig från ABB.

Slutet för plantskolan

Att det är någonstans här som historien om ABB som plantskola för svenska företagsledare slutar, har noterats till och med internt på ABB, enligt Carina Malmgren, personalchef på svenska ABB.

– Percy decentraliserade resultattänkandet med en gång när han kom in och blev vd. Att låta chefen vara chef för sin egen låda är en bra skola. Det fanns inte tidigare, innan han kom in, och det är borta nu efter Jörgen Centermans organisationsförändring, säger hon.

Att ABB:s anställda i Sverige konstant minskar är ytterligare ett skäl till att plantskolan sakta vissnar ned. Under glansdagarna var de hela 25 000. Nu ska antalet minskas till 12 000.

Vad som tar vid, och som kan tänkas fostra de ledare som står på kö att ta över, är en svårare fråga. Svenska storföretag som Ikea, H&M och Tetra Pak nämns, liksom bolag som SEB, Sandvik och SCA som alla anses ha en genomtänkt chefsförsörjning inbyggd i sina system. Men någon given plantskola av samma dignitet som ABB står inte att finna – åtminstone inte i Sverige.

– De storföretag som var som universitet i teknik, ekonomi och organisation för människor i karriären under 1980-talet, och en bit in på 1990-talet, finns inte längre, säger Gunnar Eliasson, professor i industriell ekonomi och ledarskap vid KTH.

USA tar täten

– Hela Europa är ganska tungfotat i det här avseendet, och de japanska företagen har tappat i lyskraft. Den nyorientering som är den mest intressanta för civilingenjörer sker nu i USA, säger han.

Rent konkret betyder det att företag som General Electrics och Microsoft tagit över positionerna som KTH-studenternas dröm-arbetsplatser. Det i sin tur innebär, enligt Eliasson, en stor risk för att landets dräneras på den kompetens man tidigare lyckats behålla.

– För en civilingenjör i dag är det de första 10-15 åren som är avgörande för deras karriärer, det är då de lär sig mest. Om de lockas utomlands under den tiden är det svårt att sedan locka tillbaka dem, säger han.

. . .

Läromästarna

”Curt Nicolin grundlade alltihop, Percy Barnevik tog ut det i världen”, så beskriver en ABB:are de två läromästare som tydligast förknippas med ABB. Genom åren var dock kulturbärarna fler, framför allt tre personer förtjänar del i äran. Arne Bennborn, nu 70 år, lät tala om sig på ASEA redan på 1960-talet och sägs ha sett en själsfrände i Barnevik när denne tillträdde 1980. Han pekas ut som en av arkitekterna bakom hela ABB:s internationella strategi men hade en betydligt mer diskret roll än Percy. Internt gick han under namnet ”den dolde tänkaren” som ”andades och tänkte ABB”. Andra namn som nämns som är Bert-Olof Svanholm, känd som vd för svenska ABB och den som initierade T50-projektet, och Sune Carlsson, numera chef för SKF som arbetade på ABB under åren 1965-1998. Carlsson, som bland ABB:are fortfarande går under namnet ”Kung Sune”, förde ABB-andan vidare i sann ”Nicolin-anda”, som en gedigen produktionstekniker. ”Han hade mungiporna neråt då som nu, men ingen kan ta ifrån honom det han bidrog med vad gäller industriellt tänkande i ABB.”

Kompisgänget

Kompisgänget i ABB-nätverket lärde känna varandra på elevingenjörsutbildningen i Västerås under 1970-talet. De umgås fortfarande, både privat och i jobben.

Central i nätverket är Lars Westerberg, vd för Autoliv. Ingår gör även Anders Narvinger, vd i Verkstadsindustrierna och ordförande i Trelleborg, Claes Lindqvist, vd Höganäs och Lennart Evrell, vd för Munters – en av dem som kom sist in i gänget, eftersom han gick en senare omgång av elevingenjörsutbildningen.

Flera ur gänget har dragit utomlands, däribland Bo Källstrand som efter att ha varit vd för Graninge numera är Västeuropachef och vice vd för Eléctricité de France. Likaså har affärsmannen Claes Hultman gjort karriär utomlands, han är idag ordförande för fotbollsstadion Wembley.

I kretsen ingår även två chefer som valt att stanna kvar i ABB, Tom Sjökvist, chef för lågspänningsprodukter och Sune Karlsson, som allmänt kallas ”Prins Sune”, för att inte sammanblandas med ”Kung” Sune Carlsson, SKF. Tillkommer gör även Nils Arthur, vd för Profilgruppen, Per-Erik Mohlin, tidigare vd för Volvo Personvagnar, samt flera chefer för onoterade bolag, däribland Christer Palm, vd för Plastal, Ulf Gundemark, vd för Elektroskandia och Kjell Åkesson, vd Dahls och tidigare vd för Bilia.

Assa Abloy-gänget

Carl-Henric Svanberg, vd för låskoncernen Assa Abloy, var en av dem som gick elevingenjörsutbildningarna i Västerås, på den tid de var legendariska. Själv har han blivit legendarisk som ledare, hyllad för bolagets framgångar och har belönats med Affärsvärldens pris som Årets Ledare (1998). Han är den förste att uppskatta ABB som plantskola. Åtminstone att döma av det faktum att han i den egna ledningsgruppen har samlat på sig tre tidigare ABB:are. Clas Thelin, chef för Assa i USA, har varit med längst, och har arbetat parallellt med Svanberg sedan koncernen bildades. 1997 rekryterades även Bo Dankis, chef för verksamheten i Sydeuropa, till bolaget. Han hade då bland annat arbetat som vd för ABB:s japanska dotterbolag Gadelius.

Tre år senare anslöt även Ulf Södergren som i dag arbetar som operativ chef i bolaget.

Flera av de ledare som är sprungna ur ABB har valt att göra på samma sätt. Anders Wahrolén, vd för Södra Skogsägarna och med 30 år i ABB, har i sin ledningsgrupp ekonomidirektören Stefan Åström, även han från ABB liksom Torbjörn Björstrand, vd för dotterbolaget Södra Timber. På Höganäs är inte bara vd Claes Lindqvist gammal ABB:are utan även vice vd:n Ulf Holmqvist. Och Lars Westerberg, vd för Autoliv, rekryterade så sent som häromveckan två personer från ABB till stabsfunktioner inom Autoliv. Förra året hämtades även en personaldirektör, Hans-Göran Patring, från ABB Global Automation i Zürich, Schweiz.

Finansgänget

Gänget som har sitt ursprung i ABB Financial Services har sin fixstjärna i Lars Thunell, numera vd i SEB, som under slutet av 1980-talet byggde upp avdelningen.

Lars Thunell är i dag en av de företagsledare som utmärkt sig mest när det gäller att befordra kvinnor till toppositioner och det är från Financial Services som flera av de kvinnliga toppcheferna från ABB härstammar. Peggy Bruzelius, landets mesta styrelseproffs, jobbade som vice vd under hans vd-tid och var den som tog över när han slutade. Christina Liffner, som nu sitter i styrelserna för bland annat Sveaskog, Vin & Sprit och Tredje AP-Fonden, rapporterade också under några år till Lars Thunell, liksom hennes ”adept”, Harriet Piscator som även hon ingår i finansgänget. Piscator är för tillfället mammaledig från jobbet som finansdirektör och vice vd för ABB Sverige.

I finansgänget finns också IT-miljonären Johan Brenner, riskkapitalist i egna Time Vision där även en av hans partners, Anna-Lena Axberger, tidigare var chefsjurist inom Financial Services. Parallellt med Brenner jobbade också Per Ljungberg, i dag vd för kapitalförvaltaren Lancelot där Peggy Bruzelius är ordförande. Ytterligare ett namn är Anders Ekman som tagit över vd-stolen på förlusttyngda IT-konsulten Framfab.

Toppchefer & styrelseproffs

Ett av de tyngsta chefsnamn som Sverige har exporterat är Jan Lindelöw, som gjorde kometkarriär i bland annat ABB innan han 1994 blev vd för Symbol Technologies och därmed historisk som första svensk som chef för ett amerikanskt börsbolag. Därefter var han vd och ordförande för IBM-ägda Tivoli Systems i Austin, Texas, men den posten lämnade han tidigare i år, enligt uppgift av hälsoskäl. Ett annat tungt ABB-namn är norrmannen Kjell Almskog, som var vd på norska Kvaerner tills han förra året förlorade en maktkamp med finanshajen Kjell-Inge Rökke. I dag sitter han bland annat i styrelsen för konglomeratet Orkla.

Bland de svenska storbolagstopparna är ABB välrepresenterat. Bland annat genom före detta NCC-chefen Jan Sjöqvist som sitter i styrelserna för SSAB och Stora Enso, Tryggve Sthen, medlem av koncernledningen i Volvo, Peter Fallenius, ledamot i Vattenfall och Marianne Arosenius, i ledningen för Allgon. Även Kurt Jofs, styrelseordförande i Finnveden, ledamot i Enea Data och den som i våras sydde ihop försäljningen av Esselte till 3i har sina rötter i ABB. Jofs arbetade på ABB under början av 1990-talet och rekryterades som vd till Linjebuss där han arbetade åren 1997-1999. Där arbetade han under en tid parallellt med Sven Hindrikes, även han före detta ABB:are. Den senare slutade på Linjebuss 1998 och är numera finanschef och medlem i koncernledningen på Swedish Match.

Två ABB:are som valt riskkapitalets bana och därmed hamnat i styrelsen i en rad bolag är Göran Lundberg, före detta vice vd i ABB, nu ledamot i det direk-törstäta riskkapitalbolaget IDI och Per Vannesjö, affärsängel i egna Anymone AB och med styrelseposter i onoterade bolag som Corus Technologies, Silber Software och Tacton Systems.

Två namn som under hösten lämnat ABB för nya toppjobb är Lars Bergström som kliver av som divisionschef för ABB Automation Technology Products för att bli vd i Nordstjernan-ägda börsbolaget KMT och Carl-Johan Linné som under hösten tar över som chef för Industrivärdenägda Indutrade Sweden.

Håll koll på…

Bland de svenskar som finns kvar i ABB utmärker sig ett par namn förutom de som redan nämnts. Affärsområdescheferna Bo Elisson, Automotive, Anders Jonsson, Electrical Machines, Joakim Olsson, Power Transformers och Lennart Blecher, Structured Finance är några av dessa. Nämns gör även Johan Söderström som i dagarna tar över som chef för affärsområdet Automation Technology Products. Vad gäller ABB i världen finns Eric Elzvik, ansvarig för koncernstrategi och nya verksamheter i Zürich, Benny Olsson med ansvar för ABB i Brasilien samt resten av syd- och mellanamerika, och Fredrik Wikström, vd på ABB i Mexiko.