Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Delarna blir större än helheten

2019-10-23 18:00
Epirocs vd Per Lindberg.

Börsbolagen fortsätter att yngla av sig, via avknoppningar. Att investera i sådana aktier har historiskt visat sig lönsamt. Flera ligger i pipeline, och Sveriges första fond med inriktning på just avknoppningar har precis startat.

Att helheten är större än summan av delarna är ett gammalt holistiskt begrepp, men för börsbolag är det ofta precis tvärtom. På börsen har bolag ynglat av sig under lång tid efter att Lex Asea från 1991 undanröjde skatteeffekter.

Många av dagens stora bolag som Getinge och Autoliv är avknoppningar, och på senare tid har SCA delats i SCA och Essity, och Atlas Copco har knoppat av sin gruvdivision i Epiroc, samt att MTG delade ut tv-delen i Nent.

I en ren avknoppning delar det noterade bolaget ut alla aktier i det som ska skiljas av, delar ut aktierna till aktieägarna och noterar det avskilda bolaget. Ibland säljs en del aktier i en IPO och ibland behåller moderbolaget en del aktier, men det vanligaste är rean avknoppningar.

Drivkraften bakom avknoppningar är att öka aktieägarvärdet genom att de separata bolagen värderas högre var för sig än som en enhet. Det finns många akademiska studier och undersökningar gjorda av banker som pekar på att det också ofta blir fallet, både på kort och lite längre sikt. Det gäller dessutom både den aktie som knoppas av och den som ”blir kvar”.

Jämför man ett spin-off-index med ett bredare index verkar det som att skillnaden minskat de senaste åren och det är något som framkommer i undersökningar också.

En möjlig förklaring är förstås att de allra lättaste och mest uppenbara avknoppningarna redan gjorts. Traditionellt har det oftast rört sig om större bolag, men både i USA och i Sverige har ett antal mindre avknoppningar också gjorts, inte minst på fastighetssidan, och det är en trend som verkar hålla i sig.

En studie från JP Morgan har visat att det är både mindre storlek och lite lägre kvalitet än tidigare och att aktivistfonder spelar en mycket större roll än tidigare.

Inte minst har Christer Gardell och Cevian ofta varit ivriga påhejare av avknoppningar eller utförsäljningar. I USA finns flera både fonder och ETF:er med fokus på avknoppningar, men Sverige eller Norden får sin första egen variant i dagarna när Carnegie stöper om sin fond Sverige Select till att fokusera på avknoppningar eller bolag som avser eller borde knoppa av någon del, vilket innebär lite inslag av aktivistfond.

Förvaltare är Simon Blecher och minst 80 procent av fonden ska investeras i aktier noterade i Sverige eller i bolag med merparten av verksamheten i Sverige. Det kan mycket väl bli en begränsande faktor, då antalet lokala avknoppningar är begränsat och kan fluktuera rätt rejält. Till skillnad från de amerikanska ETF:erna så kan Carnegie Spin-off också investera i moderbolaget, och Simon Blecher tror också att en annalkande lågkonjunktur kan locka fram fler avknoppningar, inte minst som ett sätt att undvika att bli uppköpta.

Avgiften höjs samtidigt och målsättningen är att prestera bättre än indexet SIXPRX över en femårsperiod. Den senaste femårsperioden har det dock inte gått så bra på den fronten då Sverige Select (nu Carnegie Spin-off) ökat 59 procent jämfört med 79,5 procent för SIXPRX.

Bland de större innehaven märks redan i dag flera avknoppningsrelaterade aktier, som Volvo som länge varit pressad att knoppa av eller sälja delar, Kinnevik som ska dela ut sitt Millicom-innehav och Essity som skiljdes av från SCA.

Vad gäller just SCA och Essity så har avknoppningen Essity (+21%) gått betydligt sämre än moderbolaget SCA (+45%) sedan de skiljdes åt 15 juni 2017.

Kommande avknoppningar?

För tillfället finns ett par bolag på Stockholmsbörsen som aviserat avknoppningar samt en avknoppning som inte har verkställts ännu: Electrolux som ska knoppa av affärsområdet Professional under första kvartalet nästa år.

Sandvik utreder frågan om en avknoppning av Sandvik Materials Technology och förbereder koncernen för en eventuell spin-off under 2020.

Kinnevik ska dela ut sina Millicom-aktier, vilket kan ses som en typ av avknoppning. Flera bolag har tagit upp frågan och sagt att de tittar på det. Dessutom finns det några aktivister som driver på för att företaget ska överväga avknoppningar.

I Husqvarna kan en avknoppning av minsta affärsområdet Construction kanske bli aktuell, även om vd Kai Wärn sagt att inga planer finns just nu. Qliro lär så småningom delas i tre delar varav i alla fall någon kan delas ut till aktieägarna, och i fallet Volvokoncernen driver flera ägare frågan om att knoppa av till exempel Volvo Anläggningsmaskiner, VCE. Också i ABB drivs frågan om uppdelning av aktivister och även Trelleborg pekas ofta ut som en kandidat att göra någon avknoppning – liksom Swedish Match, där cigarrverksamheten kan skiljas av. Simon Blechers önskecase vore att Investor delade ut Mölnlycke till ägarna.

Avkastning

Det finns olika index som ska spegla utvecklingen för avknoppningar i främst USA, och en rad börshandlade fonder som följer dessa index. En del är tillgängliga i Sverige via tyska börsen. Det som skiljer olika index och därmed ETF:er är hur man definierar en avknoppning och vilken storlek bolagen ska ha för att ingå i indexet. Den största skillnaden är kanske hur lång tid avknoppningen och moderbolaget ligger kvar i indexet efter separationen.

Bloombergs Spin-off-index tar bara med de avknoppade bolagen under tre år. S&P Spin-off-index utgår från S&P:s bredare index och håller avknoppade bolag fyra år. Båda indexen har bara bolag med ett marknadsvärde på över en miljard dollar och omfattar lite över 30 aktier.

De senaste tio åren har S&P Spin-off-index gått klart bättre än det bredare aktieindexet med en avkastning på 316 procent jämfört med 249 procent. Bloombergs Spinoff-index har de senaste tio åren gett en avkastning på 286 procent.

Jan Lindroth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom