Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Den krångliga skilsmässan

2012-01-31 21:00
Mats Qviberg och Sven Hagströmer. Foto: Scanpix

Nu har Sven Hagströmers och Mats Qvibergs vägar skilts åt och deras imperium delas upp efter 20 års gemenskap i Öresund. Men kanske ändå inte riktigt, visar det sig. Det verkar också lurar en bockfot bakom draperiet.

Den 22 februari noteras Sven Hagströmers nybildade bolag Creades på Stockholmsbörsens handelsplats för småbolag, First North. Men redan den 1 februari inleddes handeln med inlösenaktier och därmed fick det nya bolaget och dess aktie en prislapp.

– De facto blir det första dagen som aktien i vårt bolag handlas, säger Creades vd Stefan Charette,

Han flyttade i slutet av januari ut från Öresunds kontor i Salénhuset i Stockholm till flotta och närbelägna Engelbrektsgatan. Med Creades (tidigare Newco) tar Hagströmer med sig 59 procent av Öresunds substansvärde, bland annat hela innehavet i ögonstenen, nätmäklaren Avanza. Och det är mot Hagströmers skapelse mycket av finansmarknadens intresse har riktats. Men kanske inte av de skäl finansmannen hade hoppats.

Uppdelningen har skett genom ett minst sagt knöligt inlösenförfarande (se faktaruta). Aktieägarna i Öresund har haft tre alternativ. 1) Behålla aktierna i Rest-Öresund. 2) Byta dem mot en ägar­andel i Creades 3) Eller en kombination av båda. Ägarna var tvungna att göra ett aktivt val, den som förhöll sig passiv förlorade de övervärden i teckningsrätterna som låg till grund för den komplicerade modellen. Uppdelningen ger visserligen aktieägarna stor flexibilitet, men risken för missförstånd är samtidigt stort. Ett sådant missförstånd är värdet på teckningsrätterna.

***

Den 23 januari avslöjade Sven Hagströmer i ett pressmeddelande vad hans nya börsbolag skulle heta. Dittills hade bolaget haft det generiska namnet Newco, en förkortning för new company, men i februari noteras Creades på First North. Namnet är valt med omsorg. Creades är inte en romersk ­aktiegud eller latin för swapavtal, utan en förkortning för creative destruction, kreativ förstörelse. Begreppet kommer från nationalekonomen Joseph Schumpeter och beskriver den process där ny teknik slår ut gamla strukturer, som när digitalkameran krossade framkallnings­industrin eller spinnerierna slog ut tvinnerskorna.

Det är givetvis också ett budskap till marknaden. Delningen av Öresund ska ses som kreativ förstörelse. Problemet är att få andra än Mats Qviberg och Sven Hagströmer att tycka samma sak. Som en direkt konsekvens har bägge lovat att lösa in upp till 10 procent av aktierna i sina respektive bolag till fullt substansvärde på bolagsstämmorna i år.

När inlösenrätterna i Creades slutade handlas förra fredagen kostade de 1 öre. Enligt bolagets egna beräkningar är värdet på rätten 9 kronor. Även i beaktande av en normal investmentbolagsrabatt är felprissättningen bisarr och svår att förklara med annat än bristande förståelse i marknaden för vad rätterna representerar.

Det har säkert inte bidragit till att skapa klarhet att Öresund på sin hemsida också har information om inlösenprogrammet för 2010, som till skillnad mot det nuvarande är en ren kontantutdelning. Det är inte heller svårt att se att en slipad hedgefond drar nytta av situationen. Att hedgefonden dessutom har en lång historia med Öresund är en annan femma.

***

Pan Capital är inte bara känt som Sveriges mest framgångsrika bolag inom så kallad högfrekvenshandel, HFT. Bolaget är också känt för sin hemlighetsfullhet, att aldrig tala med pressen. Varken grundaren Pär Sandå eller vd:n Claes-Henrik Julander har velat prata om affärerna, bolagets ordförande Erik Penser svarar undvikande.

Pan-gänget var helt okänt utanför finansvärlden, tills statistik visade att bolaget vissa dagar stod för ett par procent av New York-börsens omsättning. Det var några år sedan och då handlade det om HFT eller i dagligt tal – robothandel. Pan drivs och ägs av svenskar, men den främsta hjärnan, forne Swedbank-tradern Pär Sandå, bor och arbetar i Fort Lauderdale i Florida.

Numera får Pan Capital regelbundet vara den främste representanten för robothandel i en yrvaken svensk press. Men det stämmer inte till fullo. Pan är ”mer en hedgefond” som Erik Penser sade i en intervju med Dagens Industri i september i fjol. Även andra av Affärsvärldens källor uppger att Pan inte längre är ett renodlat HFT-bolag. Att ett bolag som hört till de tidigaste och smartaste inom HFT-handel byter strategi när det börjar bli trångt i pengapoolen är i sig inget konstigt.

Det var hur som helst oväntat när Pan Capital i maj flaggade för 5,9 procent av aktierna i Öresund. En ännu större överraskning var det när vd Claes-Henrik Julander den 24 november i fjol publicerade ett mustigt pressmeddelande där Pan starkt motsatte sig uppdelningen av Öresund. Uppdelningen sades gynna Hagströmer och Qviberg på bekostnad av de andra aktieägarna. Pan hade dessutom ökat till 8,9 procent i Öresund, vilket gjorde dem till den tredje största ägaren efter Hagströmer och Qviberg.

Sedan dess har Pan Capital köpt ytterligare. Och det är de inte ensamma om.

***

Pan-grundarna Claes-Henrik Julander och Pär Sandå arbetade för Öresund för femton år sedan. De anställdes av Sven Hagströmer och Mats Qviberg i september 1996, de i dotterbolaget Rivus sattes att göra vad de gjorde bäst: tjäna pengar på teknisk värdepappershandel. De fick 200 miljoner i startkapital och de svarade med att omedelbart visa resultat.

Men, som Affärsvärlden skrev i oktober 2009: Öresunds styrelse (då ledd av Hagströmer) var inte bekväm med en så pass riskfylld verksamhet i koncernen. Handlargänget från Swedbank kände sig aldrig riktigt välkomna. I januari 1998, efter bara drygt ett år, lämnade Sandå, Julander och ytterligare tre medarbetare Öresund och Rivus avvecklades. Istället kontaktades Erik Penser. Resten är Stureplanshistoria. Pan bildades och gjorde inte bara Penser till en åter mycket förmögen man utan även medgrundarna. Men investeringen i Öresund har inget med den gamla historien att göra, enligt Claes-Henrik Julander.

– En oerhörd massa vatten har runnit under broarna sedan dess. Det är totalt orelaterat, säger han i dag.

Däremot vill han inte kommentera strategin bakom Öresundsinvesteringen. Han säger att Pan sannolikt enbart kommer att kommunicera genom flaggningsmeddelanden. Den 13 januari flaggades för drygt 10 procent. Sandå och Julander har alltså fortsatt att köpa aktier i Öresund efter att i hårda ord kritiserat uppdelningen i två bolag. Om hedgefonden minskar i Öresund och går under 10 procent måste den flagga ned igen. Nästa flaggningsnivå uppåt ligger på 15 procent.

Och när Öresund nu delas upp kommer Pans ägande åter att bli offentligt, vare sig det är i Rest-Öresund eller i Creades. Pan Capital kan ju också mycket väl fortsätta att köpa aktier när handeln börjar i dag. Kapital är sannolikt inget hinder, frågan är snarare vad ambitionen är. Flera av Affärsvärldens källor säger att Pan Capital väljer att växla in hela Öresundsposten mot aktier i Creades. Med tillgänglig information får Pan då 18,9 procent Hagströmers bolag, förutsatt att a) Pan fått tag i teckningsrätter nog till hela posten (se separat ruta) och b) ligger kvar på samma ägarandel. Allt utom att Pan då kammar hem en fin liten vinst på felprissatta inlösenrätter och ett undervärderat Öresund vore en överraskning. Men Pan har faktiskt överraskat förr. I början av 2000-talet köpte firman exempelvis närmare 23 procent i det svenska konglomeratet Active Capital.

Sven Hagströmer har för övrigt också köpt fler aktier i Öresund. Enligt ägardatabasen SIS Ägarservice ökade Sven Hagströmer innehavet i Öresund med en halv procent i mitten på januari, precis före sista dagen för handel med inlösenrätter. Sven Hagströmer har nu Öresundsaktier tillräckligt för att kontrollera drygt 35 procent av Creades och är därmed ohotad största ägare.

En kuriosadetalj är att Öresund med stor sannolikhet blir ägare i Creades. De teckningsrätter som inte utnyttjats, troligen någon eller några procent, tillfaller nämligen Öresund. Därmed blir bolaget per automatik också ägare i Creades. Så skilsmässan mellan Sven och Mats är alltså ännu inte helt klar, trots allt.

Flexibel men krånglig lösning

Orsaken till uppdelningen är enkel. Mats Qviberg och Sven Hagströmer kunde inte arbeta tillsammans efter skandalen i HQ Bank. Processen att dela upp bolaget är desto krångligare, om än mycket flexibel.

Grundförutsättningen är att 59 procent av substansvärdet i Öresund förs över till Creades, ett bolag som kontrolleras av Sven Hagströmer. Mats Qviberg behåller 41?procent i Öresund. Om det inte vore för andra aktieägare, skulle saken vara enkel. Men så är det inte. Sju av tio aktieägare hör inte till familjen Hagströmer eller familjen Qviberg.

Pan Capital och andra kritiker tycker att det hade varit bättre att likvidera Öresund och dela ut tillgångarna. Huvudägarna tyckte annorlunda. Aktieägarna måste således välja.

Den som ägde Öresundsaktier den 16 december 2011 fick en inlösenrätt. Nu kommer det krångliga. För att få byta in en Öresundsaktie mot en Creadesaktie krävs 1,8 inlösenrätter plus en Öresundsaktie. Annorlunda uttryckt, fem Öresundsaktier och nio inlösenrätter ger Creadesaktier.

Inlösenrätt gick att köpa och sälja under perioden från 28 december till 19 januari i år och hade ett teoretiskt substansvärde på runt nio kronor. Trots detta handlades inlösenrätten betydligt lägre än så, på slutet bara för ören. Om det beror på missförstånd, större tillgång än efterfrågan eller om det finns andra skäl, är oklart.

Aktieägarna i Öresund hade till den 24 januari på sig att anmäla om man ville ha Creadesaktier, Öresundsaktier eller en kombination. Den som inte anmält något alls förlorar värdet i teckningsrätten.

Från och med i dag (den 1 februari) och i två veckor framåt handlas Öresunds inlösenaktie, vilket i praktiken är detsamma som Creades. Den 22 februari listas Creades i eget namn på Nasdaq OMX handelsplats First North.

Erik Wahlin

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom