Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Den nya guldruschen

2010-10-25 14:44

Guld är hetare än någonsin. Ädelmetallen slår prisrekord nästan dagligen och rallyt väntas fortsätta. Affärsvärlden pekar ut guldkornen för den som vill hoppa på tåget.

Det är lätt att bländas av glansen och tro på alla optimistiska prognoser när guldpriset ständigt når nya höjder. Men vad är det egentligen som händer? Är det en bubbla eller kommer priserna att ligga kvar, eller rent av fortsätta upp? "Even at the centre of fire there is cold and all that glitter ain't gold", sjöng Prince för femton år sedan. Och nog finns det skäl att vara eftertänksam.

Historiskt har guld ansetts värdebeständigt och metallen blev därför ankaret i det internationella valutasystemet Bretton Woods som skapades efter andra världskriget. Syftet var att minska de spänningar i världsekonomin som uppstår när länder medvetet devalverar sina valutor för att öka exporten. Bretton Woods gick i graven 1971 när USA inte längre ville garantera dollarns värde i guld. Världens centralbanker minskade sina guldreserver. Så sent som 2007 såldes 17 miljoner ounce, över 500 ton, men nu är trenden den motsatta. I fjol var centralbankerna köpare och det är framför allt asiaterna som finns på köpsidan, inte minst Indien och Kina.

Enligt guldgruvbolagens branschorganisation World Gold Council, har det genom tiderna utvunnits runt 160 000 ton guld. Om det smältes skulle det räcka till en kub med sidor på cirka 20 meter. Uppskattningsvis finns runt 100 000 ton hos privatpersoner i form av smycken, guldtackor och prydnadsföremål. Centralbankerna äger runt 30 000 ton, varav USA har 8 100, Kina 1 050 ton och Indien 560 ton. Resten finns hos företag och på museer runt om i världen.

Varje år utvinns omkring 2 600 ton guld och troligen finns det enligt WGC fortfarande runt 50 000 ton kvar i marken, varav hälften i Sydafrika. Stämmer detta dröjer det länge innan marknaden behöver bekymra sig om att guldet tar slut - peak-gold ligger långt fram i tiden.

I dag kostar ett troy ounce (31,1 gram) guld 1 348 dollar på spotmarknaden och flera bedömare räknar med att priset fortsätter upp emot 2 000 dollar. Även den flitigt citerade Harvardprofessorn Kenneth Rogoff kommenterade nyligen guldpriset. Han konstaterade att justerat för inflation har guldpriset en bit kvar till toppnivån från januari 1980. Då kostade guldet 850 dollar per troy ounce, omräknat till dagens prisnivå skulle det motsvara en bit över 2 000 dollar. Men när det gamla rekordet sattes befann sig världen i en period med stor geopolitisk oro. Vad skulle då kunna driva guldpriset vidare i dag? Rogoff anför skäl som: svag dollar, att centralbankerna i Asien behöver öka sina guldreserver och att nya finansiella instrument som börshandlade fonder, ETF, och så kallade CFD (contract for difference) gör det lättare att investera och spekulera i guld.

Just de finansiella aktörernas agerande lyfts fram av flera bedömare, och hur flödena går framöver är den verkliga X-faktorn för guldpriset. Under andra kvartalet köpte ETF:er 291 ton guld, jämfört med 617 ton under hela förra året. Den i särklass största fonden är amerikanska SPDR Gold Shares, som äger 1 289 ton guld (mer än Kinas centralbank), värt cirka 372 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att Stockholmsbörsens största bolag Hennes & Mauritz har ett börsvärde på 350 miljarder. Förutom SPDR finns det fler fonder som köper fysiskt guld, som Ishares Comex Gold Trust eller certifikat som följer spotpriset, som tyska Xetra-Gold. Lägg sedan till en uppsjö av hävstångsfonder, eller fonder som följer guldbolagsindex, så är frågan om penningflödena definitivt befogad.

Saxo Bank skriver i ett marknadsbrev att det största hotet för guldet under fjärde kvartalet troligen är dess egen framgång. Det är ett "one way bet", när analytiker, kommentatorer och investerare står i kö för att höja sina prisprognoser. Så även om den fortsatta osäkerheten i världsekonomin talar för fortsatt uppgång så skulle Saxos analytiker inte bli förvånade över en korrektion, som den 8-procentiga nedgången i juli. Särskilt som många förvaltare frestas att realisera sina vinster före årets slut. Saxos prognos är att guldpriset hamnar på 1 350 dollar vid årsskiftet och 1 650 dollar i slutet av 2011.

SEB lutar också åt att spekulativa pengar definitivt är inne på guldmarknaden, men att den verkliga drivkraften är att det nu är långsiktiga investerare som viktar över till guld, och banken tror att priset kryper upp mot 1 400 dollar i år. Swedbank säger ungefär samma sak men kompletterar med argumentet att det finns en oro på finansmarknaden att den expansiva ekonomiska politiken på sikt kommer att leda till ökad inflation, vilket också driver upp guldpriset.

En förklaring till att guldpriset skenat är att med dagens låga räntor är det relativt sätt billigare att spekulera i guld än att investera i obligationer. Och då guldpriset är extremt räntekänsligt gäller det att se upp om realräntorna världen över börjar stiga. För om räntorna stiger, vilket de också troligen gör någon gång i framtiden, kommer guldpriset att sjunka. Guld har ju egenheten att det inte ger någon ränta eller direktavkastning, utan en investering bygger på antagandet att priset ska stiga.

Efter de senaste årens guldrally, upp över 200 procent, är det lätt att bli fartblind. I ett längre perspektiv har det inte varit en lika bra investering. Sedan januari 1979 har guldpriset stigit med 480 procent medan den globala aktiemarknaden har stigit 868 procent (MSCI The World Index, båda i dollar). Den riktigt långa historiken är ännu sämre. En dollar som investerades i guld år 1801 var värd 0,98 dollar 200 år senare, justerat för inflationen. Samma dollar investerad i amerikanska aktier har vuxit till 599 605 dollar.

Precis som för andra tillgångsslag uppstår tidvis prisbubblor som brister, som när guldpriset föll 64 procent under perioden januari 1980 till juni 1982. Eller när värdet på en guldtacka minskade med en tredjedel från vintern 1996 till sommaren 1999.

Är det då en bubbla som bildas nu? Ja, visst är det så. Problemet är bara att det kan ta tid innan den spricker och innan det sker kan priset fortsätta upp en bra bit. Det finns en underliggande trend i efterfrågan som bygger på att befolkningen i tillväxtmarknader som Indien och Kina köper alltmer smycken efter hand som de får det bättre ställt.

Risken för tillfälliga bakslag borde dock vara ganska stor, och att i dag köpa fysiskt guld eller investera i guldprisrelaterade finansiella instrument överlåter vi till de spekulativa placerarna. Ett alternativ är att i stället titta närmare på de börsnoterade gruvbolagen. Anhängare av investeringar i fysiskt guld brukar framhålla att det är svårare att tjäna pengar på aktier. I bolagen finns så mycket annat att ta hänsyn till utöver guldprisets utveckling. Det stämmer till en del, fast i dag kan det i stället vara en fördel att hitta bolag som också har andra värden för att minska riskerna.

Affärsvärlden följer i huvudsak svenska och nordiska bolag och där är urvalet begränsat, i alla fall om vi håller oss till de större etablerade företagen. Vi har hittat två köpvärda svenska gruvbolag, Boliden och Nordic Mines. Boliden är förvisso mest zink och koppar, men den ökade kopparproduktionen i Aitik i kombination med högre kopparpris gör aktien intressant.

Vi har också tittat närmare på två guldbolag som är lite små för att hamna på de globala analyshusens bevakningslistor. Affärsvärlden anser att när guldpriset ligger på all-time-high krävs mer att hämta i bolagen för att de ska vara köpvärda.

Vi träffade också styrelseordförande, respektive vd, i kanadensiska Orvana Minerals och australiska Oceana Gold, när de besökte Stockholm nyligen. Gemensamma nämnare för bolagen är att de är relativt lågt värderade, har låg geopolitisk risk och potential att utvecklas även om guldpriset backar en del.

Agnetha Jönsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom